Statschefen Sverige är en konstitutionell monarki Statchefens uppgifter är ceremoniella (att representera Sverige inåt och utåt) Ska hålla sig underrättad.

En presentation över ämnet: "Statschefen Sverige är en konstitutionell monarki Statchefens uppgifter är ceremoniella (att representera Sverige inåt och utåt) Ska hålla sig underrättad."— Presentationens avskrift:

1 Statschefen Sverige är en konstitutionell monarki Statchefens uppgifter är ceremoniella (att representera Sverige inåt och utåt) Ska hålla sig underrättad om rikets angelägenheter Öppnar riksmötet Är ordförande i utrikesnämnden (Norén Bretzer sid. 59)

2 Riksdagen Den parlamentariska makten (tillsätter regering) Finansmakten (fattar varje år beslut om statsbudget) Regleringsmakten (stiftar lag efter förslag från regering, s.k. propositioner) Kontrollmakten över regering och statsförvaltning (Norén Bretzer, kapitel 3, Petersson, kap. 5-7)

3 Riksdagens organisation och löpande verksamhet 15 fackutskott samt EU-nämnden. Utskotten bereder ärenden och lägger fram betänkanden till kammaren. Alla utskott har 17 ordinarie ledamöter. Generellt sett är riksdagens makt stor när regeringen saknar egen majoritet. Styrande regler för riksdagen är regeringsformen och riksdagsordningen. Den nya statliga budgetpolitiken som infördes år 1997 har stärkt regeringens makt inom det ekonomiska området.

4 Regeringen (”Rosenbad”) Består av 11 departement + statsrådsberedningen (= ”statsministerns kansli”) + förvaltningsavdelningen Det löpande regeringsarbetet leds och samordnas av statsminister - regeringschef Fredrik Reinfeldt Av 3450 anställda i regeringskansliet är cirka 200 politiskt tillsatta Varje departement leds av en minister som är departementschef. 9 statsråd är inte departementschefer (brukade av massmedier förr ofta kallas för statsråd utan portfölj) Under resp. departementschef finns det (oftast) tre chefstjänstemän: statssekreterare, rättschef samt expeditionschef

5 ”Regeringen styr riket” (RF 1:6) Betyder i praktiken att regeringen politiskt styr via förvaltningsmyndigheterna (s.k. förvalt- ningsstyrning) Lagstiftning, föreskrifter Ekonomisk tilldelning (statsbudgeten) Myndighetsinstruktion, regleringsbrev Utnämningsmakt Informell kontakt (se Norén Bretzer 2010:114)

6 Tre förvaltningsnivåer Stat Landsting/region Kommun – lokal myndighet (se statlig organisering Norén Bretzer sid. 112)

7 Statens territoriella indelning 21 län med länsstyrelser (leds av var sin landshövding) De flesta centrala förvaltningsmyndigheter lyder under regeringen som kollektiv (t.ex. AMV, Jordbruksverket, Skolverket, RPS, Socialstyrelsen) Det finns skilda regionindelningar inom skilda sektorer (organisationsreformer pågår, t.ex. 21 polismyndigheter ska bli en enhetlig myndighet, idag 10 arbetsmiljödistrikt osv.) Några statliga myndigheter lyder under riksdagen (bl.a. Riksbanken, Riksrevisionen, JO)

8 Relationen regering–centrala förvaltningsmyndigheter Centrala förvaltningsmyndigheter är formellt självständiga, men administrativt underordnade ett departement. De centrala förvaltningsmyndigheterna finansieras via statsbudgeten. Regeringen kan via sin förordningsmakt organisera statliga förvaltningsmyndigheter Regeringen får som kollektiv fatta beslut om centrala förvaltningsmyndigheter, men det får däremot inte ett enskilt statsråd göra (s.k. förbud mot ministerstyre)

9 Kommuner och landsting 21 landsting (inklusive 4 regioner) 290 kommuner Organisation för såväl kommuner som landsting regleras i kommunallagen (1991:900) OBS! Skilj på statliga och kommunala myndigheter (”kommunalt självstyrelse” (RF 1:1 och 1:7) 44 000 kommunalt förtroendevalda (de flesta fritidspolitiker och indirekt valda)

10 Kommunal organisering Obligatoriska politiska organ i kommunerna är: a) Kommunfullmäktige/kommunstyrelse b) Valnämnd samt överförmyndare resp. överförmyndarnämnd Obligatoriska politiska organ i landsting/ regionerna är: a) Landstings- resp. regionfullmäktige b) Landstingsstyrelse/regionstyrelse I övrigt ger gällande kommunallag landstingen och kommunerna i stort sett rätt (”autonomi”) att utforma sina egna politiska organisationer.

11 Stat-kommunrelationer Kommunallagen (”den kommunala kompetensen”) Kommunal beskattningsrätt (RF 1:7) Destinerade statsbidrag Det kommunala planmonopolet (PBL) Statlig underställningsskyldighet Speciallagstiftning (SOL,HSL, LSS, skollagen osv.) Statlig kontroll och tillsyn (Länsstyrelsen, Centrala ämbetsverk) Det kommunala utjämningssystemet (”Robin Hood-skatten”)

12 Kommunernas uppgifter 1) Infrastruktur resp. miljöskydd (PBL, miljöbalken osv.) 2) Fritid och kultur (kommunallagen) 3) Förskolor-barnomsorg (skollagen) 4) Grundskolan, gymnasieskolan (skollagen) 5) Omsorgen om äldre och funktionshindrade (SOL, LSS, HSL) 6) Individ- och familjeomsorg (SOL, LVU, LVM) 7) Affärsmässig verksamhet (”allmännyttan”, energibolag, flygplatser osv.) 8) Särskilt riktade insatser (flyktingmottagning, adm. av ”gode män” osv.) 9) Teknisk förvaltning (gator, sopor, avlopp etc.) osv. osv.

13 Landstingens/Regionernas uppgifter 1) Hälso- och sjukvård (primärvård –sluten vård, somatisk vård – psykiatrisk vård) 2) Tandvård 3) Utbildning (t.ex. folkhögskolor) 4) Kollektivtrafik (ansvar ihop med kommunerna) 5) Kulturell verksamhet (t.ex. Regionteatrar)

14 Vad kännetecknar kommuner och landsting? De har ett brett legalt kompetensområde De har en rad myndighetsutövande uppgifter De har ett väl utvidgat självstyre genom direktval till sina fullmäktigeförsamlingar De ansvarar för huvuddelen av välfärdsproduktionen (”en decentraliserad välfärdsstat”) De har egen beskattningsrätt (proportionerlig skatt) och deras ekonomiska tillgångar är betydande