Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent (Jo 2005:05) Lars Andersson.

En presentation över ämnet: "Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent (Jo 2005:05) Lars Andersson."— Presentationens avskrift:

1 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent (Jo 2005:05) Lars Andersson

2 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent (Jo 2005:05) Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Direktiv 2005:85 Ordförande: Lars Andersson, f.d. VD Lars.A.Skacklinge@telia.com Huvudsekreterare: doc. Anders Lundin anders.lundin@industry.ministry.se Utredningssekreterare: agronom Annika Atterwall annika.atterwall@agriculture.ministry.se annika.atterwall@agriculture.ministry.se Utredningssekreterare: agronom Bengt Johnsson bengt.johnsson@sjv.se

3 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Expertgrupp Jordbruksdepartementet Miljö- och samhällsby.dep Finansdep. Näringsdep. Jordbruksverket Energimyndigheten Vägverket Verket för näringslivsutveckl. FORMAS Vinnova SLU Referensgrupp 1 -stationära bränslen Eddie Johansson- Ena kraft LRF Skogsägarna LRF Lantmännen Agrobränsle Energimyndigheten Jordbruksverket Svensk Fjärrvärme Skogsindustrierna Svensk Energi Svebio Svenska Biogasför. Naturvårdsverket Pål Börjesson, LTH Referensgrupp 2 -biodrivmedel Svenska Biogasför. Energimyndigheten Olle Hådell- Vägverket Jordbruksverket Svenska Ecobränsle AB Agroetanol BAFF Bil Sweden SPI Svebio Lantmännen Pål Börjesson, LTH

4 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Jordbruket som bioenergiproducent Uppdraget Uppgift 1: Analysera det svenska jordbrukets förutsättningar som producent av bioenergi Uppgift 2: Tydliggöra den roll som jordbruket bör ha som producent av bioenergi  långsiktiga inriktningen av omställningsarbetet  få igång investeringar på området  driva på en ökad användning av bioenergi  initiera nödvändig forskning på området

5 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Utredarens uppgifter Analysera 1. Vilka förutsättningar krävs för att utveckla ett jordbruk som är konkurrenskraftigt som producent av bioenergi. 2. Bioenergins möjligheter att bidra till att uppfylla miljömål skall särskilt uppmärksammas 3. Hushållningsprincipen skall beaktas (råvaror och energi skall användas så effektivt som möjligt) 4.Med utgångspunkt från pkt 1 – 3 skall utredaren göra en bedömning av olika produktionsalternativ

6 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Utredarens uppgifter forts. 5. Forskningen skall belysas och eventuella nya forskningsområden föreslås

7 Sveriges energitillförsel 1970–2004 exkl. nettoelexport 1) Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 1) Under år 2005 visade utrikeshandeln med el ett nettoöverskott på cirka 8 TWh

8 Energitillförseln 2004 Totalt 647 TWh Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: Energimyndigheten

9 Energianvändningen sektorsvis 2004 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006

10 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Tillförd energi i svensk fjärrvärme 1970–2002 (TWh)

11 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006

12 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006

13 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006

14 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006

15 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket Världsproduktionen av bioetanol Etanolproduktion2005 (miljarder liter)2004 (miljarder liter) Brasilien16,714,7 USA16,614,3 EU2,92,6 Asien6,66,4 Kina3,83,7 Indien1,7 Afrika0,6 Världen46,041,2 Källa: F.O Licht, World Ethanol and Biofuels Report, nr 4 oktober 2005, egen bearbetning

16 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket Källa: F.O. Licht’s World Ethanol and Biofuel Report nr 16, 26 april 2006 Världsproduktionen av biodiesel

17 Källa: Bil Sweden Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006

18 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: BAFF Källa: SCB och Jordbruksverket År20012002200320042005 sålda etanolbilar 71726434312538622618 tankställen5075100141305 Antalet sålda etanolbilar och tankställen med E 85 i Sverige

19 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket Ökning av råvarubehovet för produktion av biobränsle mellan åren 2004 och 2014 (givet att nationella mål uppfylls) Källa: OECD 2005, AGR/CA/APM (2005)24

20 Vad bidrar jordbruket med? Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 RåvaraAreal, haEnergiproduktion- kvantitet Spannmål, etanol25 0000,3 TWh Spannmål, eldning5-10 0000,06-0,09 TWh Halm, eldning30 000*0,4-0,5 TWh Oljeväxter, RME2 0000,1 TWh Salix, eldning14 0000,15 TWh Rörflen, eldning600** Vall, biogas300** *Biprodukter från spannmålsodling **saknas uppgifter Källa: SJV, 2006:1, SOU 2003:144, Bernesson och Nilsson 2005, egna beräkningar Odling och produktion av biobränsle från jordbrukssektorn år 2005

21 Jordbruksmarkens användning 1990-2006 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Tabell 3.1 Åkerarealens användning 1990-2006, hektar Gröda199019952000200420052006 (prel) Spannmål1 335 7001 104 5001 228 9001 125 7001 024 000988 600 därav vete349 700261 400401 600403 400355 800367 100 därav korn492 000453 400411 200397 300380 500315 500 därav havre387 800278 300295 500229 700202 700208 400 Baljväxter 21 20037 30043 20040 90036 400 Vall och grönfoder- växter 918 1001 058 900920 800970 5001 066 9001 088 200 Potatis36 20035 00032 90031 70030 40028 000 Sockerbetor50 00057 50055 50047 60049 20043 600 Raps och rybs167 900104 60048 20083 80082 20091 100 Övriga växtslag 46 40055 00045 60054 90040 800 Träda176 100278 600247 700268 200321 300308 500 Ej utnyttjad åkermark 46 40059 80079 70044 3001 8001 700 Summa åkermark 2 844 6002 766 6002 706 0002 660 6002 703 1002 660 000 Källa: SCB och Jordbruksverket

22 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Tabell 3.1 Åkerarealens användning 1990-2006, hektar Vad händer med den nedlagda åkermarken? 10 % av åkerarealen har tagits ur produktion på 25 år Skogsmark, plantering och självföryngring Vägbyggen Tomtmark

23 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Tabell 3.1 Åkerarealens användning 1990-2006, hektar Träda- uttagen areal, varför ökar den? >300 000 hektar träda totalt i Sverige EU:s trädeskrav, 5-10 % för enheter större än 20 hektar Cirka 100 000 hektar obligatorisk träda i Sverige, över 200 000 hektar frivillig Minskar: spannmål, potatis, sockerbetor Ökar: oljeväxter, vall

24 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket Pris Kvantitet Jordbrukets utbudskurva ”Beslutsfattarekonomisk” Samhällsekonomisk ”utbudskurva” Skillnad i bedömd marginalkostnad p.g.a: 1.Ofullständig information 2.Externa effekter 3.Skillnader i riskbenägenhet => styrmedel Beslutsfattande under risk/osäkerhet

25 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket Källa: Peter Helby et.al. Market development problems for sustainable bio-energy 2004 Salix i Sverige: Scenarier jämfört med verkligheten

26 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket Källa: Roos, A. and Rosenqvist, H. 2001 Varför satsar man på Salix? Minska arbetsbördan på gården Bra priser på Salixflis Ekonomiskt stöd och förväntningar om framtida politik Marken lämpar sig bättre för Salix än för spannmål

27 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket Hur vissa egenskaper hos jordbruksföretaget påverkar investeringar i Salix Positiv påverkanNegativ påverkan Storleken på gården Skogsmark Arrenderar ut mark Ägarens ålder 50-65 år Ägaren juridisk person Bevattning Mekanisering Betesmark Arrenderar mark Ägaren mycket ung eller mycket gammal Animalieproduktion Källa: Helby et al 2004, Market Development Problems for Sustainable Bio-energy Systems in Sweden, Lunds Universitet (egen översättning från engelska).

28 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket Frågor till referensgrupperna 1.1. Vilka är de tre främsta hindren för att jordbruket skall bli konkurrenskraftigt som bioenergiproducent? Hur kan dessa hinder överbryggas? 1.2. Vilka tre produktionssystem ser du som mest sannolika att bli kommersiellt gångbara till år 2020?

29 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket 1. Övriga energislag 2. Konkurrerande biomassa 3. Övriga jordbruksgrödor Konkurrenskraftigt, gentemot vad?

30 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket 1.Höga produktionskostnader 2.Osäkerhet 3.Bristande kunskap och erfarenhet Vilka är de tre främsta hindren?

31 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket 1.Långsiktiga, stabila förutsättningar 2.FoU, information 3.Samordning, vertikal integration 4.Effektivisering av energisystemen Hur skall hindren överbryggas?

32 Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 27 september 2006 Källa: SCB och Jordbruksverket Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent Jo 2005:05 Lars Andersson, den 30 juni 2006 Viktiga drivkrafter för ökad produktion inom jordbruket Minskad lönsamhet för traditionell växtodling (arealstöd, världsmarknadspriser mm) Riktade stöd till energiproduktion (EU-stöd: 45€/ha, nationella stöd: 5000 SEK/ha vid Salixplant.) ” Överskottsareal ” (EU 15 = 0,18 ha/cap ≈ 10% ”överskott” EU 25 = 0,24 ha/cap ≈ 25 % ”överskott”) Källa: Doc Pål Börjesson, LTH