Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 20111 Diabetes En sjukdom som påverkar alla aspekter av livet.

En presentation över ämnet: "Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 20111 Diabetes En sjukdom som påverkar alla aspekter av livet."— Presentationens avskrift:

1 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 20111 Diabetes En sjukdom som påverkar alla aspekter av livet

2 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 20112 Vad är diabetes? Diabetes är en sjukdom som beror på insulinbrist Sjukdomen påverkar stundligen vardagslivet

3 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 20113 Insulin - nyckeln till cellen Produktion insulin bildas i bukspottkörteln och insöndras i blodet insulinproduktionen reagerar på närings- intaget Betydelse insulin är nödvändigt för att kroppens celler ska kunna ta upp näringsämnen

4 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 20114 Typer av diabetes typ 1-diabetes –barn- och ungdoms- diabetes –insulinberoende diabetes barn och unga vuxna snabbt insjuknande insulinbehandling typ 2-diabetes –åldersdiabetes vuxna, oftast äldre långsamt insjuknande oftast övervikt oftast kost eller tablettbehandling

5 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 20115 Typ 2-diabetes Ännu ovanligt bland ungdomar men ökar hos unga vuxna Övervikt och livsstilsfrågor Redan ett stort problem i andra länder Överrepresenterad i vissa folkgrupper

6 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 20116 Typ 1-diabetes Orsaker autoimmun sjukdom ärftlig benägenhet yttre faktorer Förekomst ca 40 insjuknande per 100 000 barn och år långsamt ökande trend geografiska skillnader

7 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 20117 Diabetesincidens i Sverige

8 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 20118 Diabetesincidens 1983-1998

9 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 20119 Åldersfördelning

10 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201110 Typ 1-diabetes - debut Sjukdomsdebut sjukdomsprocessen pågår länge utan symptom symptom uppstår när nästan all förmåga att producera insulin upphört Symptom törst stora urinmängder avmagring trots matlust intryck av att inte vara sig lik

11 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201111 Typ 1-diabetes - debut Symptom törst stora urinmängder avmagring trots matlust intryck av att inte vara sig lik Diagnos många känner till symptomen - tidig diagnos enstaka svårt sjuka

12 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201112 Insulinbrist vid typ 1-diabetes Behandlingens grund insulin kost aktivitet/motion Problem allt detta måste passas ihop för hand

13 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201113 Insulin Rätt dos vid rätt tidpunkt Basinsulin och måltidsinsulin ”Alltid insulin till maten” Anpassningar

14 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201114 Kost ”Diabeteskost” finns inte Vanlig mat Kunskap om ”utbyten” Återhållsamhet med snabba kolhydrater ”Jag kan visst äta godis”

15 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201115 Matlistan

16 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201116 Aktiviteter Alla barn mår bra av aktiviteter Regelbunden fysisk aktivitet underlättar blodsockerkontrollen Anpassningar

17 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201117 Typ 1-diabetes - behandling Behandlingsmål ett gott dagligt liv som inte störs för mycket av sjukdomen normal tillväxt och utveckling frihet från långsiktiga komplikationer Behandlingsväg goda dagliga rutiner stöd och utbildning god blodsocker- kontroll Resultatmått HbA1 c

18 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201118 Typ 1-diabetes - akuta problem Hypoglykemi = lågt blodsocker = känning kan komma snabbt och behöver åtgärdas genast är i lindrig form vanligt Hyperglykemi = högt blodsocker förekommer ofta till- fälligt och övergående kan vid insulinbrist övergå i diabetes- koma

19 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201119 Hypoglykemi = lågt blodsocker Orsak för hög insulineffekt i förhållande till till- gängliga kolhydrat- förråd Exempel för mycket insulin för lite mat förskjuten måltid fysisk aktivitet

20 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201120 Hypoglykemi = lågt blodsocker Symptom blekhet darrighet svettningar huvudvärk humörsvängningar trötthet hunger Åtgärd lugn och ro hjälp kontrollera blodsocker socker/kolhydrater se att det blir bra

21 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201121 Hypoglykemi = lågt blodsocker Åtgärd lugn och ro hjälp kontrollera ev blodsocker socker/kolhydrater se att det blir bra

22 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201122 Hyperglykemi = högt blodsocker Symptom Törst och stora urin- mängder Trötthet Ibland obetydliga symptom Åtgärd På lång sikt justering av behandlingen

23 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201123 Ketoacidos = insulinbrist Symptom Högt blodsocker och ketoner (syror) i urin och blod Farligt!! Orsak Insulinbrist –Glömd spruta –Infektion –Tekniska fel Behandling Insulin!! Sjukhus!

24 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201124 Associerade sjukdomar Glutenintolerans - fordrar mjölfri kost Hypothyreos - fordrar medicinering Andra autoimmuna sjukdomar

25 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201125 Komplikationer Komplikationer uppstår på lång sikt - decennier Ögon Njurar Hjärta/kärl Nerver

26 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201126 Komplikationer Risker ögon njurar hjärta/kärl nerver Screening ögonbottenfoto microalbuminuri blodtryck

27 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201127 Komplikationer Komplikationer är relaterade till långsiktig blodsocker-kontroll Dagens komplikationer är relaterade till gårdagens behandling

28 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201128 Sjukvårdsorganisation Barn med diabetes sköts på barnklinik Diabetesteam –läkare, diabetessjuksköterska, dietist, psykolog/kurator tillsammans med familjen Akutsjukvård

29 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201129 Barnet och familjen - diabetesteamet Att utbilda barnet och familjen, hitta realistiska behandlingsmål och finna vägar att uppnå dessa

30 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201130 Sjukvårdsorganisation Utbildning av nyinsjuknade patienter och familjer Regelbundna återbesök Möjligheter till snabba kontakter Utåtriktat verksamhet - dagis, skola, socialtjänst Akutsjukvård

31 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201131 Sjukvårdsorganisation Det kan vara stor skillnad på de råd en familj kan få av sitt diabetesteam jämfört med andra delar av sjukvården

32 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201132 Vem vet något om diabetes? alla har synpunkter på mat! vad vet sjukvården utanför diabetesteamen? gamla behandlingsformer vuxenbehandling typ 2-behandling familj som redan har diabetes

33 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201133 Uppsala 250 patienter 25-30 nyinsjuknande varje år 1,5 diabetes- sjuksköterska 3 läkare (deltid) dietist del i psykolog del i barnsjukhusets alla resurser

34 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201134 Nyinsjuknade i Uppsala

35 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201135 Samhällsstöd VAB vårdbidrag fri sjukvård fria mediciner resurser i skolan/dagis/fritids resurser för syskon

36 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201136 Typ 1-diabetes - behandling Behandlingsmål ett gott dagligt liv som inte störs för mycket av sjukdomen normal tillväxt och utveckling frihet från långsiktiga komplikationer Svårighet att kortsiktigt orka vardagen utan att tappa långsiktiga mål …eller livskvalitet på lång och/eller kort sikt

37 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201137 Insulinbrist vid typ 1-diabetes Behandlingens grund insulin kost aktivitet/motion Problem allt detta måste passas ihop för hand

38 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201138 Spädbarnet med diabetes förlusten av det friska barnet bördan av behandlingen blodsockervariationer hypoglykemier

39 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201139 Småbarnet med diabetes bördan av behandlingen blodsockervariationer / hypoglykemier rutiner och gränssättning matstrul utbilda /våga dela ansvar dagis är avlastning

40 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201140 Dagis och diabetes ökat behov av praktisk hjälp ökat behov av tillsyn ej assistent men ökat behov av vuxna väskan kontaktboken

41 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201141 Skolstarten och diabetes utveckling av autonomi - varför har jag diabetes utveckling av självuppfattning början till eget ansvar...

42 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201142 Skolstarten och diabetes …men bibehållet föräldraansvar behov av flexibilitet i behandlingen behov av flexibilitet i föräldrainsatsen

43 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201143 Barnets behov i skolan Alltid planering ett steg före ha med rätt grejor klara hypoglykemi veta vem som kan hjälpa vad händer om det inte blir som planerat? Ibland plötsligt behov av vuxenhjälp

44 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201144 Skolan och diabetes insulininjektioner och blodsockerkontroller utföra skapa förutsättningar för påminna inget tillsyn vid måltider hantera hypoglykemier hantera det oväntade

45 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201145 Skolan och diabetes Vad kan man begära? Integrering Egenvård och sjukvård Skolan skall klara att stödja egenvård - att ta insulin och mäta blodsocker är exempel på detta

46 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201146 Tidiga tonår och diabetes utveckling av självuppfattning och självförtroende ökande ansvar för behandlingens praktiska genomförande …men bibehållet föräldrastöd …och undvik att diabetes blir ett konfliktområde

47 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201147 Tidiga tonår och diabetes utbilda tonåringen själv hantera insulinbehandling och pubertet utbilda om sex, alkohol och droger övervaka med tanke på depression, ätstörning, riskbeteenden

48 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201148 Sena tonår och diabetes övergång till vuxenlivet utbilda - skapa förutsättningar för att ta eget ansvar för behandlingen ofta lättare att få god diabeteskontroll övervaka med tanke på depression, ätstörning, riskbeteenden - behandla innan 18 år komplikationskontroller blir en realitet

49 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201149 Sena tonår och diabetes gymnasieval körkort yrkesval militärtjänst

50 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201150 Typ 1-diabetes - behandling Behandlingsmål ett gott dagligt liv som inte störs för mycket av sjukdomen normal tillväxt och utveckling frihet från långsiktiga komplikationer Svårighet det är lätt att kort- siktigt minska insatserna …men det kan ge långsiktiga konsekvenser

51 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201151 ”Ställa in diabetes” Det går inte att ”ställa in” diabetes

52 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201152 En föränderlig behandling förändringar i insulinbehovet smekmånad normal tillväxt pubertet och tillväxtspurt avslutad pubertet förändringar i fysisk aktivitet träning veckorytm årstider

53 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201153 ”Ställa in diabetes” Det går inte att ”ställa” in diabetes …men det går att utbilda barn och familjer så att de hanterar sjukdomen och behandlingen

54 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201154 Diabetespåsen När det inte funkar med något kan förklaringen bli att det beror på diabetes När det inte funkar med något påverkar det ofta diabeteskontrollen

55 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201155 Diabetes + ett extra problem ensam förälder separerade föräldrar skolproblem föräldraproblem - t ex missbruk en diagnos till - t ex neuropsykiatriska diagnoser utvecklingsförsening

56 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201156 Diabetes + ett tillfälligt problem infektion magsjuka olycksfall operation

57 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201157 Problem Finns svårkontrollerad diabetes…? …eller är det svårkontrollerade diabetiker? …eller är det diabetesteam som har svårt med kontrollen?

58 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201158 Förhoppningar om något bättre insulinpump kontinuerlig blodsockermätning implanterbar pump inhalerat insulin transplantation

59 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201159 Framtidens behandling behandlingen är ännu för lång tid framåt insulininjektioner insulinpump är ett bra tekniskt hjälpmedel för detta men ersätter inte de övriga aspekterna av diabetesbehandling kontinuerlig blodsockermätning är på väg...

60 Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet 201160 Typ 1-diabetes En sjukdom som stundligen påverkar vardagslivet Sjukdomen är allvarlig Det finns en svårhanterad balans mellan kort- och långsiktiga mål Det finns stora behov av insatser utöver det ”skolmedicinska”