Psykossjukdomar (sjukdomar i själen) Schizofreni (kluven själ) Mona Soholat, överläkare.

En presentation över ämnet: "Psykossjukdomar (sjukdomar i själen) Schizofreni (kluven själ) Mona Soholat, överläkare."— Presentationens avskrift:

1 Psykossjukdomar (sjukdomar i själen) Schizofreni (kluven själ) Mona Soholat, överläkare

2 Punkter som kommer att tas upp  Vad innebär det att ha en psykos?  Historia  Diagnostik och epidemiologi  Etiologi och klassifikation  Symptom och förlopp  Differentialdiagnoser  Behandling (inte så mycket farmaka)  Case

3 Vad innebär det att ha en psykos?  Störning i signalbearbetning i hjärnan  genomgripande förändring av tankar, intryck, känslor och viljefunktioner  ändrar en människas upplevelse och tolkning av sig själv och sin omvärld  Förändrad verklighet  Påverkar funktioner, beteende och samspel med andra människor  Bristande sjukdomsinsikt

4 När han hoppar för tredje gången är det ingen fara för Mick Jagger ska ta emot honom. Vi som lever i en annan värld ordnar fram en lägenhet på bottenvåningen. Pia Dellson Klinisk blick

5 Historia  Egyptiska papyrusrullar, 2000BC  Kyrkan – syndastraff  Hippokrates - humoralpatologin

6 Historia

7  E Bleuler 1911  Kluvet sinne  4A – negativa symptom  Kriterier  E Kraepelin 1919  Dementia Praecox  Debut, förlopp, utgång  KRONICITET

8 Historia  Kurt Schneider 1959  Första rangsymptom – 11 st (OBS ej patognomt) Positiva symptom – tillkomst eller förstärkning av normalt förekommande funktioner  Kriterier  Hibernal 1952

9 Diagnostik schizofreni: ICD-10 och DSM-IV  Kraepelins kronicitet  Bleulers negativa symptom  Schneiders positiva symptom  Karaktäristiska symptom under 1 mån, utesluta diff diagnoser  Skillnad DSM-IV jmfr med ICD-10: 6 mån observationstid  Dagens ICD och DSM-IV alla 3 teorier

10 Epidemiologi  Incidens (15 per 100 000)  Prevalens (46 per 10 000)  Livstidsrisk 0,7%  RR livstidsrisk M-K 1,4  Stad > land  Breeder hypothesis vs selection hypothesis  Dos respons sammanhang mellan graden av urbanisering och risk  Migration

11 Teorier om riskfaktorer till schizofreni  Flera olika kandidatgener – om en enäggstvilling har schizofreni löper den andra 40-50% ökad risk att få schizofreni  Urbanisering och migration  Infektion/malnutrition hos modern (1a och 2a trimestern), vinterfödsel  Obstetriska och perinatala komplikationer  Cannabis  Faders ålder  Manligt kön

12 Dopaminhypotesen  Dopamin – känsloliv, intellekt, belöningsupplevelser, motorisk koordination och kroppsrörelser  Indirekta belägg – neuroleptika blockerar D2-receptorer  antipsykotisk effekt  Men biverkningar som ointresse, svårighet att uppleva lust, kognitiva störningar NL hjälper inte alltid!

13 Mesolimbiska banan Överaktivitet i mesolimbiska banan  positiva symptom

14 Mesocortikala banan Underaktivitet i mesocortikala/ frontallob  negativa symptom

15 Biverkningsbanor  Nigrostriatala banan  Tubero- infudibulära banan

16 Glutamathypotesen  Glutamat – hjärnans motor  Viktigt för kognition, inlärning och minne  Glutamatminskning ger försämrad kognition  Glutamatreceptorblockerare ger hallucinos  NMDA-receptor –reducerad funktion/låga nivåer

17 Manifestationer  MR : Hjärnatrofi (temporallober, corpus callosum)  MR : Vidgade ventriklar  PET: Minskade prefrontal aktivitet

18 Schizofreni  Debut - 18-30 årsåldern  Symptom – positiva och negativa, affektiva symptom, motoriska symptom och katatoni, kognitiva symptom, tankedesorganisering, ångest, brist på insikt

19

20 Schizofreni – debut och förlopp

21 Samsjuklighet  Ångestsjukdomar och depression – 5- 20% livstidsprevalens  Utvecklingsstörning (3-5% med utv störn har schizofreni)  Droganvändning (nikotin, alkohol, cannabis)  Somatiska sjukdomar  Minskad risk för cancer

22 Sociala konsekvenser  Arbetslöshet  Hemlöshet  Isolering (2/3 aldrig gift)  Hög belastning för övr familjen  Hög samhällsekonomisk kostnad

23 Utredning  Egen resp anhörig anamnes  Somatisk utredning för att utesluta organisk orsak: labb, CT skalle, EEG  Psykolog bedömning: personlighetsbedömning med intervju, neuropsykologisk bedömning med intellektuell nivå mm  Arbetsterapeut - funktionsbedömning

24 Åtgärder – akut fas Lugnande och respektfullt bemötande Skapa trygghet Anamnes – pat och närstående Drogscreening Somatiskt status om det går Inläggning Behov av vårdintyg? Behov av sömn/lugnande farmaka (Imovane, Sobril/Stesolid mm) Ev snabbverkande NL??? Kroniker – återinsätta på farmaka

25 Åtgärder – kronisk fas  Farmakologiska insatser I samråd med pat NL  Olanzapin, Risperidon, Aripiprazol  Clozapine Ev sömnmedicin, antidepressiv behandling vb mm  Psykosociala insatser Teamarbete Psykoeduaktion – patient- och anhörigcirklar Terapi, ffa KBT (mot kvarstående symptom) Kognitiv träning Socialpsykiatrin – boendestödjare, sysselsättning Assertive community treatment (ACT) Case manager – (samsjuklighet med missbruk) Supported employment Familjeinterventioner Föräldrastöd  Andra insatser Screena för metabola biverkningar

26 Han har mycket nytta av sin röst. den beslutar åt honom, ger råd och sällskap. Men han kan inte skaffa flickvän. Tre viljor blir för många. Pia Dellson Klinisk blick

27 Schizoaffektiv syndrom  Schizofreni- kriterier uppfyllda  Under vissa tidsperioder dessutom mani och/eller depression  Behandling: litium/stämnings- stabiliserare, NL

28 Vanföreställningssyndrom  Senare debut: 30-40 år  Icke bisarra vanföreställningar (kan inträffa i verkligheten)  Avsaknad av uttalad hallucinos, tankestörningar eller bisarra vanföreställningar om att vara styrd  Erotomani, svartsjukeparanoia, dysmorfoparanoia  Relativt bevarad personlighet, kognition och funktion i övrigt  Behandling – NL (växlande effekt)

29 Kortvarig psykos/Pyskos UNS Postpartum psykos  Kortvarig psykos/psykos UNS: minst 1 psykotiskt symptom, 1dag-1mån, återställd, stressorer Behandling: sömn, lugnande, ev NL  Postpartum psykos – inom 4 veckor postpartum Behandling: ECT

30 Akut polymorf cykloid psykos Folie á deux  Akut polymorf cykloid psykos: akut insjuknande, snabbt fluktuerande spt- bild: angst/gluck, motorik (stel), konfusion, hallucination/vanföreställningar. Recidivrisk. Stressorer Behandling: Sömn. ECT. NL. Litium.  Folie á deux: vanföreställning utvecklas hos anhörig till någon med sedan tidigare vanföreställning. Samma innehåll.

31 Schizotyp personlighetsstörning  (DSM-IV: Kluster A)  Bisarra och egendomliga tankegångar utan samtidig aktiv psykotisk symptomatologi  Misstänksamhet  Föreställningar om magi och övernaturliga fenomen, illusioner  Av andra: avvikande, brist på social kompetens  Terapi, skyddat arbete, NL, SSRI  Högre frekvens bland släktingar till personer med schizofreni

32 Differentialdiagnoser  Organisk psykos  Drogpsykoser  Emotionell instabil personlighetsstörning med dissociation eller psykosgenombrott  PTSD med dissociation och psykos

33 En äldre kvinna med flätor talar oförtröttligt om bröd som vi måste ta emot och dela ut så envar för sin del. Sedan dansar hon i korridoren och sjunger så det ekar. Själv hävdar hon bestämt att hon är frisk. Det känns petigt att säga emot. Pia Dellson Klinisk blick

34 Referenser  Schizophrenia ” Just the facts ” 1-6  Psykiatri, Herlofson Jörgen  DSM IV  SBU – Schizofreni 2012  Eva Lindströms föreläsning  Michael Andresens föreläsning  Mats Lindströms föreläsning  Klinisk blick, Pia Dellson  Läkemedelsboken  Metis psykoskurs  SoS riktlinjer för psykosociala insatser

35 Tack Han ligger. Äter. Sover. Röker. Lever? Pia Dellson Klinisk blick Carl Fredrik Hill