Metaller Kap 12 Sid 314-317.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.
Atomer och kemiska reaktioner
VÄRME.
Värmelära.
Värme är rörelse.
De tre aggregationsformerna
Elektrokemi What???.
Vad menas med ett ämnes egenskaper?
Kemi Föreläsning nr 2 Sid
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Byggmaterial för stora byggnader. * Natursten * Tegel * Betong * Stål.
Metaller Järnkul .
Energi Energi är partiklar som rör sig. Ju högre fart, desto mer energi. Energi är också värme. Ju högre värme, desto mer energi. I en atombomb finns mycket.
Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Introduktion till kemisk bindning
Ellära och magnetism.
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Kemi.
Och annat runt omkring det!
Jonföreningar och molekyler
Per Eriksson, Tomtaklintskolan, Trosa –
VATTEN.
Fysik Materia Del 2.
Värme och väder del 1.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Periodiska systemet.
Guld Av: William Persson. När hittade man guld?  För 4500 år sen så hittade man guld i Egypten.
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Kemins historia.
Föreningar Kemi.
Föreningar.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Farliga ämnen.
Kemi & fysik tillsammans!
Elektricitet Vad är det egentligen?.
Materia och densitet.
Stjärnor Stjärnor uppträder ofta i grupper
Temperaturskalor och hur värmesprids
Kemins grunder.
Vad menas med ett ämnes egenskaper?
Kemisk Bindning.
KEMI Vad är det egentligen?.
Ellära och magnetism.
Joner Li+ F-.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Dessutom leder de värme väldigt väl. Leder ström Har metallglans
Elektronskal Igår lärde vi oss att atomerna har flera elektronskal. De hade namnen k, l och m.
Kemisk bindning Stationsförsök.
Metaller 3 Sid
Redoxreaktioner Sid I häftet.
Man behöver tänka på värmeutvidgningen t.ex. när man bygger järnvägar, broar, elledningar, motorer och hus.
Värmelära ca C.. Vad är värme? En energiform Ju varmare ju mer rörelse hos molekylerna och ju mer plats tar ämnet.
Värme Vad är egentligen värme, när blir du varm? Allting runt omkring oss består av molekyler som hänger ihop. Molekylerna i ett material står aldrig helt.
Värme Temperatur Värmetransport Meteorologi Värme och värmeutvidgning Temperaturskalor Värmeenergi Fast, flytande och gas Kondensation,stelning, smältpunkt.
Värmelära ca C.. Vad är värme? En energiform Ju varmare ju mer rörelse hos molekylerna och ju mer plats tar ämnet.
Kemi- ett arbetsområde i år 6 Ämnen runt omkring oss.
Joner Li+ F-.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Bindningar mellan molekyler Intermolekylära bindningar
Solenergi.
Per Eriksson, Tomtaklintskolan, Trosa –
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Presentationens avskrift:

Metaller Kap 12 Sid 314-317

Här får du lära dig Funder över vilken betydelse olika metaller och legeringar har för människors levnadsvillkor. I ord och bild beskriva processer vid framställning av metaller ur malm. Resonera kring lokala och globala konsekvenser som användningen får för miljö och hälsa. Argumentera för resurshushållning och återvinning av metaller. Beskriva olika faktorer som får metaller att korrodera och hur det kan förhindras. Resonera om hur forskare kan använda kunskaper i kemi för att utveckla nya material.

Metaller har speciella egenskaper Fyra viktiga egenskaper: De leder elektricitet bra. De leder värme bra De har metallglans De kan smidas eller gjutas

Metallbindning Varken molekylbindning eller jonbindning. Alla atomer i ett stycke metall delar elektroner. Elektronmoln Detta gör att t.ex. elektricitet som ju består av negativa laddningar kan röra sig väldigt snabbt genom metaller. Ett vanligt materiel i sladdar är koppar. Kanske inte för att koppar leder ström bäst men för att det är relativt billigt. Vilken metall leder ström bäst?

Metallbindning ger metallglans Metallatomer delar valenselektroner. Elektronmolnet består av ”fria valenselektroner” Ljus som riktas mot en metall kommer att studsa mot elektronmolnet. Detta ger en blank yta.

Metaller är böjbara Atomerna i metaller sitter tätt ihop och hålls samman av metallbildningen. Atomerna kan ändå röra sig lite i förhållande till varandra. Detta gör att metall går ganska bra att böja utan att gå sönder. Man kan hamra metaller utan att de går sönder, om man är lite försiktig och lite skicklig.

Man kan gjuta metall Genom att hetta upp metall tills den smälter och sen hälla den i en form. När metallen stelnar får den samma form som gjutformen.

Värmeledningsförmåga Metaller leder värme. Temperatur är egentligen ett mått på atomers rörelse. Ju varmare desto mer rör atomer på sig, de vibrerar. Vid absoluta nollpunkten 0 grader Kelvin, -273 grader Celsius slutar atomer att vibrera och står helt stilla. Absoluta nollpunkten är teoretiskt tillstånd som i princip är omöjlig att uppnå men med olika tekniker kan man komma mycket nära absoluta nollpunkten. När temperaturen stiger vibrerar atomerna mer och mer. De knuffar på varandra så att atomen bredvid också börjar vibrera. Därför sprider sig värme lätt genom en metall.

Smältpunkt Metallbindningen gör att metaller har hög smältpunkt. Metallbindningen gör att atomerna sitter hårt ihop och det krävs mycket energi för att bryta denna bindning. Men det är väldigt olika, vissa kräver runt 1000 grader för att smälta. Vissa smälter vid ett par hundra grader. En metall är till och med flytande i rumstemperatur. Kvicksilver Hg smältpunkt -39 grader.

Densitet Atomerna i metaller sitter nära varandra. Det får plats många atomer på en liten volym. Densitet är vikt/volym oftast angiven kg/m3 (kubikmeter) Tabellen i boken sid 317 visar densitet gram/cm3 Aluminium har relativt låg densitet 2,2 gram/cm3 Bly 11,4 g/cm3 Vatten har densiteten ca 1g/cm3 men vatten är väldigt speciellt. Densiteten varierar med temperaturen.

Varför får olika metalljoner olika färg när man hettar upp dem? Är det någon som har lyckats ta reda på vad som händer?