Franska revolutionen Levande historia 8: s. 206-221.

Tidslinje 1789 Tredje ståndet bildar sin egen parlament (national-församlingen) Bastiljen stormas Mänskliga rättigheter 1791 Ny grundlag Frankrike blir konstitutionell monarki 1792 Frankrike blir republik Konventet Krigsförklaring mot Österrike och Preussen Skräckväldet/ avrättningar 1794 Slutet av skräckväldet 1795 Fem direktorer styrde 1799 Tre konsuler styrde landet Napoleon blev förste konsul

Nationalförsamlingen Frankrike hade ståndriksdag innan revolutionen. Adeln, präster och tredje ståndet hade en röst var. Kungen hade mycket makt (envälde). Tredje ståndet beslutade att bilda sin egen parlament. Nationalförsamlingen där varje medlem hade en röst var. Oro och uppror fortsatte. Bastiljen stormades den 14 juli 1789, en månad efter nationalförsamling bildades. Detta var startskottet för revolutionen.

Reformer Nationalförsamlingen stiftade lagar om mänskliga rättigheter i augusti 1789. Adelns och prästernas privilegier avskaffades. Kyrkans mark konfiskerades till staten. Samma lagar skulle gälla för alla. Alla skulle betala skatt. Ny grundlag blev färdig år 1791. Frankrike blev en konstitutionell monarki. Kungens makt minskade. Allmän rösträtt för män över 24 år. Kungen försökte fly men fångades och fördes tillbaka till Paris.

Frankrike blir republik Stora spänningar mellan Frankrike och Österrike. Kejsaren i Österrike gillade inte hur hans syster Marie Antoinette behandlades. Frankrike förklarade krig. Österrike attackerade tillsammans med Preussen. Nationalförsamlingen stormades. Namnet byttes till Nationalkonventet. Kungamakten avskaffades. Frankrike blev republik.

Skärckvåldets tid Konventet blev mer radikal. Ledaren Robespierre fick mer makt i konventet. Man skulle avrätta motståndare till revolutionen. Giljotinen användes för första gången i april 1792. Louis XVI och Marie Antoinette. Många adelsmän och präster. Motståndsledare. Till slut själva Robespierre blev avrättad. Total ca. 40 000 människor avrättades mellan 1792 och 1794.

Revolutionens slut Frankrike fick en ny grundlag (igen) år 1795. Landet skulle styras av fem direktorer. Konventet bytte namn till nationalförsamlingen igen. Nu skulle bara män över 24 år som betalade skatt få rösta. Arbetare och hantverkare blev upprörda. Trupper under ledning av Napoleon slog ner upproret. Ännu en gång fick Franrike en ny grundlag (år 1799). Tre konsuler skulle styra landet. Napoleon utsåg sig själv till förste konsul.

Napoleon erövrar Europa Napoleon krönades till kejsare år 1804. Frankrike fick en stark militär ledare. År 1810 härskade Frankrike över nästa hela Europa. År 1812 anföll Napoleon Ryssland. Det var ett misstag. Ryssland använde sig av brända jordens taktik. År 1813 besegrades Napoleons armé vid Leipzig och kejsaren förvisades till ön Elba. År 1815 kom avgörande nederlaget vid Waterloo. Napoleon fördes i exil till ön St. Helena i Atlanten.

Reformer En ny lagbok – Code Napoleon – utarbetades. Skola för alla. Alla fransmän var lika inför lagen. Alla skulle betala skatt. Religionsfrihet. Skola för alla. Alla skolor blev statliga och undervisningen blev lika för alla. Frankrike införde ett nytt mått- och viktsystem. Metersystemet med decimaler.

Den dansande kongressen De mäktigaste deltagarna i Wienkongressen var de länder som hade besegrat Napoleon. Preussen, Österrike, Ryssland och Storbritannien. Frankrike deltog också i kongressen. Man ville skapa balans i Europa. Inget land skulle bli så stark att de kunde hota de andra. Frankrike fick gå tillbaka till årets 1792 gränser. Ny kung – Ludvig XVIII. Holland och Belgium blev ett stat. Ryssland fick Finland och en del av Polen. En del av Italien gavs till Österrike och resten av Italien delades upp i små stater. Många små tyska stater förenades. Antalet gick från 400 till 38. Storbritannien fick en boost som ledande kolonialmakt. Sverige och Norge bildade en union.

Europa efter Napoleon