Prisnivå och växelkurs på lång sikt Kapitel 12 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Den klassiska kvantitetsteorin Pengars omloppshastighet Ett mått på hur ofta pengar används under en viss tidsperiod. Omloppshastigheten, V, beräknas genom att totala utgifter divideras med penningmängden. V © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Definition V Þ Bytesekvationen M × V = P × T Totala utgifter är lika med penningmängden, M, gånger omloppshastigheten, V, i sin tur lika med prisnivån, P, gånger mängden transaktioner, T. Exempel: M = 50, V= 4, T = 100, P=2 Totala utgifter = M*V = 50*4 = 100*2 = P*T = 200 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Inkomstomloppshastighet Nominell BNP dividerat med penningmängden V = P×Y/M Y = real BNP © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Kvantitetsteorin V = P×Y/M Þ M×V = P×Y Om V och Y är konstanta: Prisnivån är direkt proportionell mot penningmängden ty: P = M×V/Y = M×konstant © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Kvantitetsekvationen i relativ form Läs appendix 1: Relativa förändringar! © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Omloppshastigheten (BNP/M) i Sverige 1880-2010 1880-1930: Monetisering: M växer snabbare än BNP 1930-2010: Finansiell sofistikering: BNP växer snabbare än M Fördubbling 1930-2000: 70-regeln ger 1 procent tillväxt/år i omloppshastigheten © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

”Inflation is too much money chasing too few goods” © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Köpkraftsparitetsteorin för växelkurser Arbitrage Riskfri vinst som uppstår genom att någonting köps billigt och säljs dyrt. Lagen om ett pris Samma vara ska, uttryckt i gemensam valuta, ha samma pris på olika platser, transport- och tullkostnader borträknade. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Absolut köpkraftsteori för växelkursen Nivån på växelkursen är på lång sikt lika med kvoten mellan priserna i lokal valuta för varukorgar med samma innehåll. Specialfall: Big Mac-index, P = kronor per Big Mac i Sverige, P* = dollar per Big Mac i USA. (see www.economist.com) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Sverige-USA: SEK/dollar 1980-2009 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Depreciering En försvagning av valutan till följd av att priset på utländsk valuta stiger. Appreciering En förstärkning av valutan till följd av att priset på utländsk valuta sjunker. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Relativ köpkraftsparitetsteori för växelkursen Deprecieringstakten i växelkursen är på lång sikt lika med skillnaden mellan inhemsk inflation och utlandets inflation. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Genomsnittlig deprecieringstakt och genomsnittlig inflationsskillnad © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Hög inflation: historiska lärdomar Teoretiskt (Þ orsakar) Stat i kris (krig, revolution) Þ statsfinansiell kris Þ stora statliga lån i centralbanken Þ hög tillväxt i M Þ hög inflation Empiriskt (® är förknippat med) Hög inflation ® hög tillväxt i M ® stora statliga lån i centralbanken ® statsfinansiell kris ® stat i kris (krig, revolution) dvs empiriskt är orsakerna i orsakskedjan nästan alltid dominerande © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Avslutning Den klassiska modellen En beskrivning av en full sysselsättnings-ekonomi som idag används som en beskrivning av hur ekonomin fungerar på medelfristig sikt när alla marknader, inklusive arbetsmarknaden, är i jämvikt. Den klassiska dikotomin En tudelning mellan den reala och nominella ekonomin, det vill säga uppfattningen att bestämningsfaktorerna för reala variabler skiljer sig från bestämningsfaktorerna för de nominella variablerna. Nominell kedja: M ­ Þ P ­ Þ E ­ © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur