Cecilia Akselsson, Lunds universitet Gunilla Pihl Karlsson, IVL Krondroppsnätet i Kronobergs län – Resultat av mätningar t o m september 2014 Cecilia Akselsson, Lunds universitet Gunilla Pihl Karlsson, IVL Per Erik Karlsson, IVL U01 Finnbo MV (detta va sista rapporteringen), U02 Godkärra LUFT (O3 tom 2006, NO2) U04 Kvisterhult: OF, KD, MV, LUFT (SO2, NO2, O3) U06 Hyttskogen KD, MV, LUFT (NO2, O3) U07 Motorpsmossen MV, (KD TOM 2006) U08 Skästa MV, LUFT (O3 tom 2006, NO2), (KD TOM 2006)
Upplägg Vad är Krondroppsnätet? Kronobergs läns Krondroppsytor Nedfall – kartor och diagram Markvattenkemi – kartor och diagram Krondroppsnätet i de fördjupade utvärderingarna Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Vad är Krondroppsnätet? Nedfall med neder-börd till öppet fält Nedfall som krondropp Torrdeposition till sträng-provtagare under tak Markvattenkemi, 50cm djup Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Kronobergs läns Krondroppsytor Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Domineran- de trädslag Kronobergs läns Krondroppsytor Lokal Domineran- de trädslag Öppet fält Kron- dropp Mark- vatten Attsjö (G 21) Tall X Tagel (G 22) Gran Angelstad (G 23) Hjärtsjömåla (K 03) Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Nedfall Nederbörd/krondropp Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Nedfall Svavelnedfall Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Nedfall Svavelnedfall Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Nedfall Svavelnedfall – trender i Sverige Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Nedfall Kvävenedfall Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Nedfall Kvävenedfall Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Markvattenkemi Sulfatsvavel Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Markvattenkemi Nitratkväve Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Markvattenkemi Nitratkväve Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Markvattenkemi pH Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Markvattenkemi pH Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Markvattenkemi ANC Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Markvattenkemi ANC Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Markvattenkemi Oorganiskt aluminium Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Markvattenkemi Oorganiskt aluminium Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Krondroppsnätet i de fördjupade utvärderingarna Bara naturlig försurning Sammanfattning av texter om Krondroppsnätet i remissverion: -Vid sex mätplatser inom Krondroppsnätet med mätningar 1996-2013 har svavelnedfallet minskat med i genomsnitt 88 %, vilket stämmer med modelleringarna inom EMEP. -Under perioden 2000–2013 minskade svavelnedfallet i norra Sverige med 49 %, i sydöstra Sverige med 56 % och i sydvästra Sverige med 62 %. -Våtdepositionen av oorganiskt kväve har under perioden 1990–1999 inte minskat signifikant, men för perioden 2000-2013 finns en minskning med 25 % i norra, 30 % i sydöstra och 27 % i sydvästra Sverige. -En annan indikator på försurningstillståndet är kemin i markvatten. Analyserna inom Krondropps- nätet indikerar sura förhållanden, särskilt i sydvästra Sverige. Nya analyser av tidsserier för perioden 1996-2013 tyder dock på att det skett en signifikant återhämtning på många platser i landet. Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Krondroppsnätet i de fördjupade utvärderingarna Ingen övergödning Sammanfattning av texter om Krondroppsnätet i remissverion: Förekomsten av nitratkväve ger en indikation på om marken läcker kväve. Data från Krondroppsnätet visar på mycket låga nitratkvävehalter på merparten av skogsytorna i Sverige, men i sydvästra Sverige, framför allt Skåne och Halland, är kraftigt förhöjda nitratkvävehalter vanligt före-kommande. Detta visar tydligt att nära nog allt kväve tas upp i skogsmark i större delen av Sverige, men att så inte är fallet i den sydvästligaste delen, som är den del som tagit och tar emot mest kvävenedfall och där den pågående ackumuleringen av kväve i marken är som störst. Resultaten indikerar att nitratkväve kan läcka ut till grund- och ytvatten i denna del. Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap