BIOKEMI Livets kemi

Fotosyntesen I fotosyntesen omvandlas solenergin till kemisk energi som lagras i växterna.

Kolhydrater Det finns flera olika sorters kolhydrater Monosackarider (druvsocker och fruktsocker) Disackarider (rörsocker och mjölksocker) Polysackarider (stärkelse och cellulosa)

Monosackarider Monosackarider är druvsocker (glukos) och fruktsocker (fruktos). De är uppbyggda av bara en enda ”sockerbyggsten” Druvsocker använder alla celler i kroppen för att få energi.

Disackarider Disackarider består av två monosackarider som sitter ihop. Sackaros (rörsocker) består av en druvsocker- och en fruktsockermolekyl. Laktos (Mjölksocker) är en annan disackarid.

Stärkelse Stärkelse är en polysackarid. I en stärkelsemolekyl kan upp till 1000 druvsockermolekyler sitta ihop. Stärkelse utgör växtens energilager. Exempel på livsmedel som innehåller mycket stärkelse är: Potatis, pasta, ris och bröd. För att vi ska kunna tillgodogöra oss energin i stärkelse måste kroppen bryta ner den tilldruvsockermolekyler.

Cellulosa Cellulosa är också en polysackarid. Den består av upp till 3000 druvsockermolekyler. Cellulosa är växternas ”skelett”. Vi kan inte tillgodogöra oss energi från cellulosa eftersom vår tarm inte klarar av att ta loss druvsockermolekylerna. Vi behöver ändå cellulosa i form av fibrer i vår mat. Fiberrika livsmedel är t.ex. råa grönsaker, frukt och grovt bröd.

Fett Fetter är kroppens energireserv, men det fungerar även som värmeisollering och ”stötdämpning”. Runt varje cell i kroppen finns ett cellmembran som till största delen består av fett. Fett är även en viktig råvara till kroppens hormoner. Växter kan också använda fett som energiförråd istället för stärkelse. De gör de framförallt i t.ex. frön där mycket energi måste lagras på liten plats. Fett är uppbyggt av en glycerol som bundit fettsyror till sig.

Olika sorters fett Det som skiljer de olika fetterna åt är antalet dubbelbindningar i fettmolekylen. Mättade fetter har inga dubbelbindningar. Fett från djurriket t.ex. smör innehåller mest mättat fett. Enkelomättat fett innehåller en dubbelbindning. Fleromättat fett innehåller fler dubbelbindningar. Växtfetter innehåller mer av de omättade fetterna. Dessa fetter är nyttigare för hjärta och blodkärl än de mättade.

Protein i kroppen Proteiner har många funktioner i kroppen: Bygger upp kroppen – t.ex. muskler, naglar och hår består av protein. Ett viktigt protein i kroppen är hemoglobin som finns i de röda blodkropparna som transporterar syret. Enzymer är en viktig grupp proteiner som skyndar på och styr kemiska reaktioner i kroppen.

Proteiner Proteiner är uppbyggda av aminosyror som sätts ihop i långa kedjor. 20 olika aminosyror som kan kopplas ihop på många olika sätt gör att du har tiotusentals olika proteiner i din kropp. De flesta proteiner tål inte värme så bra utan koagulerar (klumpar ihop sig och stelnar) om de blir för varma. Det gör det även i vår kropp om vi får för hög feber. Det gör även att en ylletröja krymper eftersom den består av protein, medan ett plagg av bomull som består av cellulosa inte krymper lika mycket när de tvättas varmt. Proteinrika livsmedel är t.ex. kött, fisk , ägg och bönor.

Vitaminer Vitaminer är nödvändiga organiska ämnen som vi behöver få i oss med maten. Funktioner i kroppen En de fungerar som assistenter till enzymer och påskyndar reaktioner i kroppen, t.ex. C-vitamin och många B-vitaminer. En del används som råvaror i kroppen, t.ex. A- och D-vitamin. De behövs för att tillverka ”ljusmottagarna” i ögat. Flera vitaminer funkar som skydd mot fria radikaler i kroppen, t.ex. A-, C- och E-vitamin. Fria radikaler är trasiga molekyler med en tom bindning som kan slita sönder andra molekyler i kroppen när de försöker ta atomer från dem.

Mineraler Mineralämnen är oorganiska ämnen som kroppen behöver. Exempel på mineralämnen är: Järn som finns i hemoglobinet som transporterar syret. Kalcium och fosfat bygger upp skelett och tänder. Selen skyddar mot fria radikaler.

Rengöringsprodukter Smuts består till stor del av feta ämnen eller små partiklar inbäddade i fett. Rengöringsämnen som t.ex. tvål tvättmedel och diskmedel innehåller ämnen som: Tensider Enzymer Blekmedel

Tensider Tensider är ämnen med en vattenälskande och en fettälskande del. Den fettälskande delen lägger sig mot smutsen och bäddar in den med den vattenälskande delen utåt som ett skal. Då kan ”smutspaketen” lätt sköljas bort.

Enzymer I tvättmedel och maskindiskmedel finns ofta enzymer som är bra på att få bort fläckar som innehåller proteiner. T.ex. fläckar av blod, svett, ägg eller choklad. Enzymerna bryter ner proteinerna så att de lossnar och kan sköljas bort.

Blekmedel Blekmedel tar inte bort fläckar utan gör dem osynliga. I blekmedel finns ämnen som perborat eller perkarbonat som är ämnen som innehåller syreatomer som reagerar med färgämnen i fläckarna.

Hudvård och smink De flesta smink och hudvårdsprodukter är emulsioner (uppslamningar) av fett och vatten. Det som skiljer är att de innehåller olika mängd fett och olika sorters fetter. De kan också innehålla olika tillsatser som t.ex. färgämnen och doftämnen. Nagellack och puder är exempel på smink som inte är emulsioner. Nagellack är olika ämnen upplöst i t.ex. aceton. Puder är en blandning av pulver av olika oorganiska ämnen.

Läkemedel Läkemedel är kemiska ämnen som rättar till något fel i kroppen när vi är sjuka. Olika läkemedel fungerar på olika sätt. Antibiotika är ämnen som är giftiga för bakterier. T.ex. Penicillin förstör bakteriernas cellväggar. Cellgifter (cytostatika) dödar cancerceller, men tyvärr även en del andra celler som gör att de som får cellgifter ofta tappar håret eller blir magsjuka. Insulin kan ersätta kroppens egna insulin när man har diabetes. Diabetes beror på att kroppen inte tillverkar tillräckligt av hormonet insulin som hjälper kroppen bryta ner socker. Vissa mediciner fungerar på så sätt att de motverkar kroppens signalsubstanser som t.ex. betablockerare som motverkar adrenalin och på så sätt sänker blodtrycket.

Gifter En del ämnen är skadliga för oss och dessa kallar vi gifter. Olika gifter påverkar kroppen på olika sätt: Organiska lösningsmedel som t.ex. lacknafta och thinner är bra på att lösa upp olja och fett och kan skada cellmembran som till stor del består av fett. Biologiska gifter som t.ex. gifter från växter eller ormar påverkar ofta kroppens signalsubstanser. Antingen genom att härma, förstärka eller hindra signalerna.

Gifter forts. Dampartiklar kan skada genom att irritera slemhinnor. Vissa typer av damm är särskilt farliga som t.ex. stendamm och damm från asbest. För att skydda oss finns hygieniska gränsvärden. Dessa talar om hur mycket det får finnas av ett ämne eller en blandning på t.ex. en arbetsplats.