Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 1 Huvudlärare: John Hassler. www.hassler.se john@hassler.se mejllista. Skicka texten SUBSCRIBE amakro till mailinglists@hassler-j.iies.su.se. Bekräfta sedan. Litteraturen Examinering Praktiskt Idag En kort översikt av världens makroekonomi (Kapitel 1). En kort översikt av de viktigaste begreppen i makroekonomi (Kapitel 2).

Vad är makroekonomi? Hur hela ekonomier fungerar (nationer, regioner eller hela världen). Variabler: inkomster, produktion, konsumtion, investeringar, arbetslöshet, ränta, växelkurs och prisnivå – de makroekonomiska aggregaten. Är det skillnad på makro och mikroekonomi? I traditionell teori, ja. Efter den neoklassiska revolutionen, nej! Heterogenitet – fördelningsfrågor. Allmän jämvikt Dubbelriktade (cirkulära) orsakssamband. Ex: Produktion  Sysselsättning  Inkomster  Efterfrågan  Produktion

Några distinktioner Teori – verklighet Positiv – Normativ En teori eller en modell är som en guidebok, hjälper till att skapa en bild av verkligheten. Modell  verklighet. Positiv – Normativ Hur det faktiskt är – positiv teori. Hur det borde vara, givet vissa grundläggande mål – normativ teori. Exogena – endogena variabler. En modell förenklar genom att ta vissa faktorer som givna (exogena) medan andra försöker förklaras inom modellen (endogena).

USA år 2002 Befolkn: 290 miljoner BNP: 10 000 miljarder US$ BNP/cap: 37 000 US$

EU 2001 Befolkn: 370 miljoner BNP: 9 000 miljarder Euro BNP/cap: 24 000 Euro

USA, Sverige och USA BNP-tillväxt USA 3,5 3,7 3,8 0,3 2,4 2,3 1960-2000 1992-2000 2000 2001 2002 2003 BNP-tillväxt USA 3,5 3,7 3,8 0,3 2,4 2,3 BNP-tillväxt EU 3,1 2,1 3,6 1,6 1,1 0,9 BNP-tillväxt Sverige 2,7 4,4 1,9 1,3

USA, Sverige och USA BNP-tillväxt USA 3,5 3,7 3,8 0,3 2,4 2,3 1960-2000 1992-2000 2000 2001 2002 2003 BNP-tillväxt USA 3,5 3,7 3,8 0,3 2,4 2,3 BNP-tillväxt EU 3,1 2,1 3,6 1,6 1,1 0,9 BNP-tillväxt Sverige 2,7 4,4 1,9 1,3 Arbetslöshet USA 6 5 4,0 4,8 6,2 6,0 Arbetslöshet EU 7 10 8,1 7,8 8,0 Arbetslöshet Sv, 4,7 4

USA, Sverige och USA BNP-tillväxt USA 3,5 3,7 3,8 0,3 2,4 2,3 1960-2000 1992-2000 2000 2001 2002 2003 BNP-tillväxt USA 3,5 3,7 3,8 0,3 2,4 2,3 BNP-tillväxt EU 3,1 2,1 3,6 1,6 1,1 0,9 BNP-tillväxt Sverige 2,7 4,4 1,9 1,3 Arbetslöshet USA 6 5 4,0 4,8 6,2 6,0 Arbetslöshet EU 7 10 8,1 7,8 8,0 Arbetslöshet Sv, 4,7 4 Inflation USA 2 1,2 Inflation EU 1,5 2,5 2,2 Inflation Sverige 2,6

Produktivitet i Europa/USA Be, De, Fi, Fr, It, Ne, No, SB, Sv, Sch, Ty, Ös, Gordon, 2002. Output per capita Output per timme

Produktivitet i USA

70-regeln Om något har tillväxttakt på x% per år. Hur lång tid tar det innan det fördubblas? Svar:ungefärligen 70/x år. Vid en tillväxttakt på 1% per år sker en fördubbling på 70 år. På samma tid sker en 4 dubbling vid 2% och en åttadubbling vid 3%. Sverige och Japan hade högst tillväxttakt i världen 1870-1970.

USA under de senaste 10 åren Ekonomiskt sett, var perioden 1992-2000 en av de bästa på länge. Nio år med positiv tillväxt Ökande sysselsättning och fallande arbetslöshet. Trots detta fanns inga tendenser till ökande inflation. The new economy. Betydande del av ökningen i produktivitet kan hänföras till ITC användning. Efter 2000 har ekonomin sett sämre ut. Låg tillväxt. Dubbla underskott, bytesbalans och offentligt underskott. Ökande arbetslöshet. Nu verkar en vändning stå för dörren. Högsta kvartalstillväxt på mycket länge senaste kvartalet. Fallande dollar hjälper USA.

EU under de senaste 10 åren Sämre ekonomiska resultat i Europa än USA under 90-talet, särskilt efter -95. Lägre tillväxt Lägre produktivitetstillväxt. Svaga tecken till återhämtning, men den starka Euron kan vara ett problem. ITC teknologin har fått mindre genomslag i Europa. Betydligt högre arbetslöshet.

Arbetslöshet i EU och USA Arbetslöshet i USA Arbetslöshet i EU

Arbetslöshet i Sverige

Hur kan den Europeiska arbetslösheten minskas? Arbetslösheten kan förmodligen minskas om arbetslöshetsersättningarna minskas, minimilöner avskaffas där de finns, arbetslösa tvingas flytta, lönesättningen decentraliseras och ökad lönespridning accepteras. Men, alla kan förmodligen inte tjäna på detta, är det värt priset?

Japan, 2000 1-2 Befolkn: 126 miljoner BNP: 5 000 miljarder US$ BNP/cap: 38 000 US$

Japan BNP-tillväxt 5,5 1,2 1.5 0,4 0,2 2,0 Arbetslöshet 3,0 4,7 5,0 1960-2000 1992-2000 2000 2001 2002 2003 BNP-tillväxt 5,5 1,2 1.5 0,4 0,2 2,0 Arbetslöshet 3,0 4,7 5,0 1,1 - Inflation 4,5 -0,1 -1,6 -1,4

Japan Högst tillväxt i världen, tillsammans med Sverige, mellan 1870 och 1970. Tillväxten sedan 1960 5.5%. Japans BNP/capita högre än i USA. Tillväxten 1992 till 2002 bara cirka 1%. Högre arbetslöshet än någonsin. Fallande priser, deflation -> höga realräntor trots att nominalräntan är noll. Stark yen är och har varit ett problem.

En orsak till Japans problem Japanska aktieindexet 1980-2000

Kan Japan komma tillbaka? Japanska centralbanken har sänkt räntan till 0. Regeringen har försökt stimulera efterfrågan. Hittills utan påtagliga effekter. Stora strukturella problem i Japan. Banker med dålig utlåningsstock kan inte låna till bra nya investeringar. Kanske syns ljuset i tunneln.

Hitta data OECD IMF Konjunkturinstitutet Riksbanken SCB

Kapitel 2 De viktigaste makroekonomiska variablerna och sambandet mellan dem Vad är BNP, BruttoNationalProdukt (”GDP” Gross Domestic Product eller ”Output”)? Vad är och hur mäts inflation? Vad är och hur mäts arbetslöshet? Vad bestämmer dessa variabler på kort, medelfristig och lång sikt?

Tre olika tillvägagångssätt att mäta och definiera BNP som alla ger samma resultat BNP är värdet av alla varor som produceras för slutlig användning under en viss tidsperiod inom en viss nation eller region. En slutlig vara (a final good) är avsedd för slutlig konsumtion eller investering, t.ex. en hamburgare eller en verkstadsmaskin. En intermediär vara alt. insatsvara (intermediate good) används som insats för produktion av andra varor (t.ex, bagaren som säljer hamburgerbrödet). Om BNP inkluderade intermediära varor räknades in i BNP skulle det bli dubbelräkning. BNP skulle bero på om varor produceras i flera led i flera företag eller i ett och samma företag.

Tre olika tillvägagångssätt att mäta och definiera BNP som alla ger samma resultat BNP är summan av allt förädlingsvärde producerat under en viss tidsperiod inom en viss nation eller region: Förädlingsvärdet är värdet av ett företags produktion minus värdet av de insatsvaror som gått åt.

Tre olika tillvägagångssätt att mäta och definiera BNP som alla ger samma resultat BNP är summan av alla inkomster till arbetskraften och kapital (plus plus mervärdesskatter) under en viss tidsperiod i en viss nation eller region. Table 2-1 BNPs sammansättning i USA (I procent) 1960 2000 Arbetsinkomster 66 65 Kapital inkomster 26 28 Indirekta skatter 8 7

Löneandel av BNP Svensk Tillverkningsindustri

Nominell och Real BNP Nominell BNP är alla varor värderade till deras löpande marknadspris (BNP i löpande priser). Nominell BNP ökar över tiden p.g.a: Det produceras mer varor. Varornas kvalitet förbättras. Allmänna prisnivån ökar. Real BNP konstrueras genom att alla varor värderas till konstanta priser, t.ex. de priser de hade år 2000 (BNP i fasta priser).

Nominell och Real BNP År Antal bilar producerade Löpande pris Nominell BNP 1995 10 $20,000 $200,000 1996 12 $24,000 $288,000 1997 13 $26,000 $338,000 Låt oss använda 1996 års priser för att beräkna BNP År Antal bilar producerade 1996 års pris Real BNP 1995 10 $24,000 $240,000 1996 12 $288,000 1997 13 $312,000 Notera att vi antar att kvaliteten är oförändrad.

Svensk BNP

Svensk BNP Under perioden har; Nominell BNP har 30-dubblats (20 dubblats i USA). Real BNP har 3-dubblats (4-dubblats i USA). Prisnivån har 10-dubblats (5-dubblats i USA).

Konjunkturer BNP tillväxttakten är lika med: När BNP växer snabbare än normalt har vi konjunkturuppgång (expansion). När BNP växer långsammare än normalt har vi konjunkturnedgång (recession). En särskilt lång period med låg tillväxt kallas depression.

Andra centrala makro- ekonomiska variabler BNP är kanske den viktigaste makroekonomiska variabeln. Men två andra variabler är nästan lika viktiga: Arbetslöshet (sysselsättning) Inflation

Arbetslösheten ”I arbetskraften” (labor force) = anställda + arbetslösa L = N + U Arbetslöshet: Bara de som aktivt söker efter arbete räknas som arbetslösa. Andra som inte har jobb räknas som ”ej i arbetskraften”.

Individer 16-64 ej i arbete som andel av arbetskraften 0.05 0.1 0.15 0.2 0.25 0.3 0.35 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 Arbetslösa Frånvarande. Ej i arbets-kraften Källa: AKU SCB

Arbetslöshet och BNP-tillväxt Okun’s lag Förändringar i arbetslösheten tenderar att samvariera med förändringar BNP-tillväxttakten

Förändring i arbetslöshet och tillväxttakt, USA, 1960-2000 Hög (låg) tillväxttakt i BNP typiskt associerad med fallande (ökande) arbetslöshet.

Inflation Inflation är en generell och ihållande uppgång i priserna på varor och tjänster. Deflation är en generell och ihållande nedgång i priserna på varor och tjänster

BNP-deflatorn BNP deflatorn är ett index — satt till 100 för ett visst basår. Ett vanligt mått på inflation är förändringstakten i BNP deflatorn. Nominell BNP är lika med BNP deflatorn gånger real BNP:

Konsumentprisindex BNP-deflatorn mäter hur priserna på produktionen (BNP) förändras. Konsument-prisindex (KPI, CPI) fokuserar istället på vad som konsumeras. Levnadskostnader. KPI och BNP deflatorn rör sig åt samma håll för det mesta. Olika varianter på KPI för diverse speciella syften.

KPI och BNP-deflator i USA

Inflation och arbetslöshet Phillips kurvan En relation mellan arbets-löshet och inflation.

Arbetslöshet och förändringar i USAs inflationstakt, 1970-2000 När arbetslösheten är låg (hög) tenderar inflationen att stiga (falla).

Hur bestäms BNP? Kursen i (superkort) sammanfattning BNP bestäms: på kort sikt (upp till ett par års sikt) huvudsakligen av efterfrågan på varor och tjänster, på medelfristig sikt (storleksordningen 5-15 år) huvudsakligen av teknologi, företagsorganisation och struktur, kapitalstockens storlek, och mängden arbetskraft, och på lång sikt (flera decennier eller mer) huvudsakligen av mer grundläggande faktorer som utbildning, forskning, sparande och politisk stabilitet.

Bokens organisation

Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken?

Försörjningsbalans 3-1 Tabell 3.1 BNPs komponenter USA 2001 Sverige 2003 BNP (Y) $10 208 SEK2 421 Konsumtion (C) 69% 49% Investeringar (I) 17% 16% Offentlig konsumtion (G) 18% 28% Netto export 3% 6% Export (X) 11% 43% - Import (IM) -14% 37% Lager investeringar 1% 4%

BNPs komponenter (Privat) Konsumtion (C) är varor och tjänster konsumerade av hushållen. Investeringar (I), är inköp av investeringsvaror i företag och offentlig sektor. Offentlig konsumtion är (Government Spending) (G) är inköp av varor och tjänster inom stat, kommun och landsting. Det inkluderar inte transfereringar och bidrag eller räntor på statsskuld.. Import (IM) Export (X)

BNPs komponenter Netto exports (X  IM) är skillnaden mellan export och import, kallas också handelsbalans (trade balance). Lagerinvesteringar (Inventory investment) är skillnaden mellan produktion och försäljning.

Aggregerad Varuefterfrågan (Total Demand for Goods) Symbolen “” betyder att ekvationen är en identitet, eller definition. Likhet måste gälla per definition. I en sluten ekonomi gäller X = IM = 0, och:

Konsumtion (C) Konsumtionen beror på (bl.a.) disponibel inkomst YD -- inkomst efter skatter och transfereringar. Vi skriver detta som: C(YD) kallas konsumtionsfunktionen. C= C(YD) är en beteende ekvation (behavioral equation).

Konsumption (C) Ofta vill vi specificera konsumtionsfunktionen. Ett förenklande antagande är att konsumtionsfunktionen är linjär Denna konsumtionsfunktion har två parametrar, c0 och c1: c1 kallas marginell konsumtionsbenägenhet ((marginal) propensity to consume). c0 är interceptet I konsumtionsfunktionen.

En linjär Konsumtionsfunktion Konsumtionen ökar med disponibel inkomst men mindre än ett till ett. lutning = c1

Exogen efterfrågan Variabler som är förklarade (beror på andra variabler i modellen) kallas endogena. Variabler som inte är förklarade inom modellen kallas exogena. Investeringar antas tills vidare vara exogena. Offentlig konsumtion G tillsammans med skatter T, utgör finanspolitiken (fiscal policy). G och T antas tillsvidare vara exogena och tillsvidare analyserar vi en sluten ekonomi X=IM=0.

Jämvikt på varumarknaden 3-3 Jämvikt (Equilibrium) på varumarknaden kräver att produktionen, Y, är lika med efterfrågan, Z: Det betyder att Detta är ett jämviktsvillkor (equilibrium condition). Produktionen, Y, är lika med efterfrågan, Z, som beror på aggregerad inkomst, Y, som i sin tur är lika med produktionen.

Lite matte Autonom konsumtion och (konsumtions) multiplikatorn:

Samma sak med en figur Inkomst Y Efterfrågan Z, Produktion Y Produktion = Inkomst Efterfrågan Z, Produktion Y Jämvikt, Y = Z Autonom konsumtion Inkomst Y

Effekten av ökad autonom konsumtion Ny jämvikt Y’ Efterfrågan Z, Produktion Y Y

Effekten av ökad marginell konsumtionsbenägenhet Ny jämvikt Y’ Efterfrågan Z, Produktion Y Y

I ord och formler Högre efterfrågan leder till högre produktion. Detta leder i sin tur till högre inkomster och ännu högre efterfrågan. Slutresultatet är att ökningen i produktion är större än den initiala ökningen i efterfrågan. Multiplikatorn = 1/(1-c1)

Produktionens dynamik Efter en ökning av efterfrågan hoppar inte produktionen direkt till den nya jämvikten. En del av efterfrågeökningen absorberas till en början av negativ lageruppbyggnad. Olika branscher och företag reviderar sina produktionsplaner olika ofta. Detta kallas produktions dynamik. Undersökningar om hushållens inköpsplaner är viktiga för att göra konjunkturprognoser upp till något/några år. Särskilt inköp av varaktiga varor varierar över konjunkturen.

Offentligt sparande skatter (-bidrag) minus offentlig konsumtion. Investeringar = sparande: ett alternativt sätt att tänka på varumarknadsjämvikten 3-4 Aggregerat (totalt) sparande är summan av privat och offentligt sparande. Privat sparande Offentligt sparande skatter (-bidrag) minus offentlig konsumtion. Om T > G, budgetöverskott offentligt sparande positivt. Om T < G, budgetunderskott offentligt sparande negativt.

Privat sparande plus offentligt sparande = investeringar. Investeringar = sparande: ett alternativt sätt att tänka på varumarknadsjämvikten Varumarknadsjämvikt Y = C + G + I Y – T= C + G + I – T YD = C + G + I – T YD – C = G + I – T YD – C + T – G = I S + T – G = I Privat sparande plus offentligt sparande = investeringar. I = S + (T – G) kallas IS-relationen eller IS-kurvan.

Sparande = investeringar plus nettoexport Ovan har vi antagit X – IM = 0. Annars får vi Y = C + G + I + X – IM S + T – G = I + X – IM Sverige 2003 I = 16%, X – IM =4% av BNP Totalt sparande 20% USA I = 17%, X – M = – 3% Totalt sparande = 14%

Sparandets paradox Om konsumenterna sparar = konsumerar mindre så minskar efterfrågan (om investeringarna är oförändrade). Därmed minskar produktionen i jämvikt. Därmed minskar inkomsterna så att sparandet går ner tills dess det återigen är lika med investeringarna. Individernas gemensamma försök att öka sparandet leder till minskad produktion men oförändrat sparande. Detta kallas sparandets paradox.

Varför inte alltid öka produktionen med hjälp av finanspolitiken? 3-5 Exakt hur konsumtion och investeringar svarar på förändringar i skatter och bidrag kan vara svårt att förutsäga. Förväntningar påverkar effekten, en skattesänkning idag kanske ger en signal om högre skatter imorgon. Högre produktion kan ha oönskade sidoeffekter. Lågt sparande, budgetunderskott och statsskuld inte bra på lång sikt.

Penningmarknaden (kapitel 4)

Efterfrågan på pengar 4-1 Pengar, kan (lätt) användas till inköp och andra transaktioner (de är likvida), men ger (oftast) ingen ränta. Flera sorters pengar: sedlar och mynt, (currency), kreditkort, checkkonton, uttagskonton (checkable deposits). Obligationer (Bonds) och andra räntebärande sparformer, ger ränta, i, men är mindre likvida. Proportionerna mellan hur mycket pengar och respektive obligationer individer vill hålla beror på hur mycket inköp och transaktioner de gör och räntan.

Flöden och stockar Inkomst är vad man tjänar. Den är ett flöde och mäts i värdeenhet per tidsenhet, t.ex. kronor per månad. Sparande är också ett flöde. Förmögenhet (wealth) är en stock och mäts I värde, t.ex. kronor. En flöde som ackumuleras över en viss tid blir en stock. T.ex. man sparar flödet 100 kronor i månaden i ett år blir det 1200 kronor (plus ev. ränta).

Hur bestäms efterfrågan på pengar? ökar i proportion till nominell inkomst ($Y), men minskar i räntan(L(i)).

Hur bestäms efterfrågan på pengar? Utbud Ms Efterfrågan Md För en given nivå på den nominella inkomsten så minskar efterfrågan på pengar om räntan ökar. För en given ränta, så ökar efterfrågan på pengar om den nominella inkomsten ökar ränta, i Ränta, i Pengar, M

Räntans bestämning 4-2 Tills vidare antar vi att centralbanken är den enda källan till pengar. Utbudet kallas Ms= M Även banker kan skapa pengar, detta introduceras senare. Jämvikt kräver att utbud är lika med efterfrågan, Ms = Md dvs,

Räntans bestämning Räntan måste vara sådan att utbudet av pengar (vilket är fixerat) är lika med efterfrågan (som beror på räntan). Pengar, M Ränta, i

Räntans bestämning: Effekt av en ökning av inkomsten Slutsats: En ökning av inkomsten leder till högre ränta. Pengar, M Ränta, i

Penningefterfrågan och räntan: Lite empiri M/$Y ränta ränta M/$Y Räntan och kvoten mellan penningmängden och nominella inkomsten går oftast åt motsatt håll, som teorin förutspår.

Penningpolitik och öppna marknadsoperationer Effekten av en ökning i centralbankens utbud av pengar. Pengar, M Ränta, i En ökning av penningmängden leder till lägre ränta.

Penningpolitik och öppna marknadsoperationer Centralbankens balansräkning och effekten av en expansiv öppen marknadsoperation. Tillgångar Balansräkning Skulder Obligationer Pengar Centralbankens tillgångar är obligationer (bonds), andra statspapper samt utländsk valuta. Riksbankens skulder är den utestående mängden pengar (sedlar och mynt).

Penningpolitik och öppna marknadsoperationer Centralbankens balansräkning och effekten av en expansiv öppen marknadsoperation. Expansiv öppen marknadsoperation Tillgångar Skulder +$1 M En expansiv öppen marknadsoperation innebär att centralbanken köper obligationer och betalar med pengar. Skulder och tillgångar ökar lika mycket. Kontraktiv öppen marknadsoperation Tillgångar Skulder -$1 M

Obligationer och statsskuldsväxlar Obligationer med kortare löptid än ett år kallas statsskuldsväxlar (Treasury bills, eller T-bills). Dessa ger en fastställd summa vid en tidpunkt i framtiden. När centralbanken köper statsskuldsväxlar eller andra obligationer, drivs priset PB på dessa upp. Det betyder att räntan på dem (avkastningen) går ned.

Räntans bestämning, II Finansiella intermediatörer 4-3 Institutioner som lånar in pengar från individer och företag och använder dessa för att köpa obligationer eller aktier, eller lånar ut pengarna till andra individer och företag kallas finansiella intermediatörer (finansiella mellanhänder). Till exempel banker. Banker måste ha reserver, dvs spara en del av pengar som de får av företag och individer som likvida medel (pengar), av flera skäl: ha likvida medel för (oförutsedda) uttag, klara sina egna transaktioner, svara upp mot legala reservkrav. Reseverna (kan) deponeras i centralbanken. Reservkvot , reserver/inlåning (10% i USA).

Bank Run Reservkvoten är aldrig 100%. Om alla som satt in pengar hos en bank samtidigt vill ta ut sina pengar, klarar banken inte av detta. Rykten om att en bank inte är finansiellt sund kan bli självuppfyllande. Bank run För att minska risken för detta finns statligt garanterade insättarförsäkringar. Med mer likvida tillgångar, t.ex. statsskuldsväxlar, som snabbt kan omsättas i pengar.

Efterfrågan på pengar och uttagskonton Penningefterfrågan Md kan delas upp i efterfrågan på sedlar och mynt, och efterfrågan på uttagskonton (checkable deposits). Antag att en given andel c av Md är efterfrågan på sedlar och mynt. Efterfrågan på sedlar och mynt CUd = cMd Resten sätts in på uttagskonton D = (1-c)Md Av dessa insättningar D vill (måste) bankerna hålla en del  som resever R i form av sedlar och mynt. Rd = D = (1-c)Md Sammanlagd efterfrågan på sedlar och mynt, Hd bli då Hd = CUd + Rd = cMd + (1-c)Md = (c + (1-c))Md = (c + (1-c)) $YL(i) I jämvikt ska Hd vara lika med utestående mängd sedlar och mynt.

Jämviktsräntan igen Jämvikt på penningmarknaden Efterfrågan på sedlar och mynt (c + (1-c)) $YL(i) Centralbankens utbud av sedlar och mynt Slutsats: Jämviktsräntan är sådan att efterfrågan på sedlar och mynt är lika med utbudet. Ränta, i i Sedlar och mynt, H

Penningmultiplikatorn Som vi sett är utbudet av sedlar och mynt lika med sammanlagd penningefterfrågan multplicerad med (c + (1-c)) Därmed: Utbud av pengar inkl. uttagskonton = efterfrågan High-powered money eller den monetära basen är termen som används för H.

Svenska Riksbanken Inflationsmål – 2% 1%. Huvudsakligt penningpolitiskt instrument – Repa (repurchase agreement). Riksbanken köper obligationer för pengar med återköp en vecka senare till högre pris. Procentuella skillnaden är repo-räntan. Riksbanken sätter också golvränta och takränta som ges (tas) när banker deponerar (lånar) pengar i Riksbanken. Riksbanken kan också köpa/sälja utländsk valuta.

Riksbankens styrräntor

Summering I enklaste modellen finns pengar (likvida) och obligationer (inte likvida men med ränta). Efterfrågan på likviditet är proportionell mot inkomsten och minskar med räntan. Md=$Y L(i) Antag att penningmarknaden är i jämvikt vid en viss ränta i. Hushållen en viss del av sin förmögenhet i pengar ($100) och en viss i obligationer ($900). Likvididetskvoten är 100/(100+900)=1/10. Låt oss säga att riksbanken vill sänka räntan på obligationer. Hur ska man göra?

Summering Riksbanken köper obligationer för $100 och betalar med $100 i pengar. Hushållen nu en likviditet på 200 men fortfarande en förmögenhet på $1000. Likvididetskvoten = 200/1000 = 2/10, för mycket likviditet vid den gamla räntan. Hushållen önskar minska sin likviditet och driver upp efterfrågan på obligationer. Detta driver upp priset på obligationer, PB, vilket är ekvivalent med att räntan på dem går ner, eftersom Räntan i = (inlösenpris – PB)/ PB Simsalabim!