Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys Effektivitetsmätning och strukturering av information efter syften för dess användning Standardkostnader Konstandskontroll för direkta och indirekta kostnader Avvikelseanalys (kostnader som är kontroller- och påverkbara)

Produktvis och avdelningsvis kontroll Resultat = Intäkter – kostnader Effektivitetsmätning: Produktvisa resp Avdelningsvisa Avdelning A Avdelning B Avdelning C Halvfab Produkt Omkostnadsdifferenser

Standardkostnader Standard = Norm Standardkostnad är en förutberäknad (förkalkylerad) kostnad för resurser eller andra komponenter som ingår i en produkt eller tjänst. Syften: Underlätta kalkylering (vid offerter etc) Ge möjlighet till ansvars- och prestationskontroll (effektivitetsmätning) Underlätta budgetering och redovisning av aktiviteter

Dessa åtgärder kan leda till organisationsutveckling och förändring! Kontrollsystemet Sätta upp mål, standard, krav på kvalitet och kvantitet Utför mätningar, avstämning mot mål eller standard Identifiera skillnader, avvikelser och genomför korrigeringar Dessa åtgärder kan leda till organisationsutveckling och förändring!

Kostnadskomponenter (objekt) Material Kvantitet material och materialpris Lön Arbetstid och lönesats Omkostnadspålägg Påläggsbasens och omkostnadens storlek Metoder för fastställande av en standard Metodstudier Försökstillverkning Erfarenhet från liknande tillverkning Syntetiska standards (skrivbordsprodukt) Olika standards normalstandard, idealstandard och erfarenhetsstandard

Kostnadskontroll Jämförelse mellan verklig kostnad för en viss aktivitet (är-värden för resursinsatser) och på annat sätt beräknad kostnad för samma aktivitet enligt standard (bör-värden för resursinsatser). Med avvikelseanalys vill man besvara: Var i företaget har avvikelsen uppstått? Vilka är orsakerna till avvikelserna? Vem bär ansvaret? Hur blir utvecklingen i framtiden? Skall motåtgärd vidtas och i så fall vilken?

Komponenter i en kalkyldifferens P s = Standardpriset för en resurs (material, arbete, maskin) i kr per enhet av resursen (t ex kr/kg, kr/m, kr/tim osv) P v = Verkligt pris för en resurs Q s = Mängden av en resurs som borde ingå i en produkt enligt standard. Observera att Qs representerar vad resursåtgången (i kilo, meter, timmar osv) borde vara för den faktiska produktionen och inte har med den planerade produktionen att göra. Q v = Mängden av en resurs som faktiskt gick åt för framställning av den aktuella mängden av produkten (enligt produktionsrapporter o dyl)

Kalkyldifferenser Materialdifferens Materialprisdifferens = Qv * (Ps - Pv) Materialkvantitetsdifferens = Ps * (Qs – Qv) Arbetsdifferens Lönesatsdifferens = Qv * (Ps – Pv) Arbetstidsdifferens = Ps * (Qs – Qv) Omkostnadsdifferens för en period vid en viss volym Sysselsättningsdifferens = Absorberade omk - Budgeterade omk Omkostnadsnivådifferens = Budgeterade omk – Faktisk omk Total omk-differens = Absorberade omk – Faktisk omk

Exempel på Dir materialdifferens Antag att en enhet av en produkt (handfatet X) kräver 9 kilo direkt material (porslinråvara) som kostar 4 kr/kilo. I mars tillverkades 100 st X som krävde 825 kilo material som kostade 5 kr/kilo. Beräkna den totala direkta materialdifferensen! Total verklig direkt materialkostnad = 5 * 825 = 4125 kr Total standard direkt materialkostnad = 4 * 9 * 100 = 3600 kr Total direkt materialdifferens = 3600 – 4125 = - 525 kr Uppdelat på pris- och kvantitetsdifferens: Prisdifferens = Qv (Ps – Pv) = 825 * (4 – 5) = - 825 kr Kvantitetsdifferens = Ps (Qs-Qv) = 4 * (900 - 825) = 300 kr Total materialdifferens = Prisdiff + kvantitetsdiff = - 525 kr

Grafisk illustration Pris Fall 1 Pv=5 Ps=4 Prisdifferens Värdet av prisdifferensen är -825 kr och värdet av kvantitetsdifferensen +300 kr kvantitetsdiff Qv Qs 825 900 kvantitet Pris Fall 2 Pv=5 Ps=4 Prisdifferens Kvantitetsdifferens = 4 * (900 – 1000) = - 400 kr Om vi nu antar att materialåtgången blev 1000 kg istället för 825. Qs Qv 900 1000 kvantitet

Fokus ligger på resurser vid kalkyldifferenser! Vi jämför hur mycket resurser som borde gå åt produkt A och B (vad gäller insats av material X och Y samt arbete) med hur mycket resurser (X, Y och arbete) faktiskt gick åt produktionen av A och B. Materail X Produktionssystem Produkt A Material Y Produkt B Arbetsinsats

Exempel på kalkyldifferenser för material och lön Företaget Beta tillverkar produkterna A och B i vilka ingår material X och Y samt arbete. Under november då produktionen skedde inköptes 39 000 lbs av material X (som kostade $14,4/lbs) och 11 000 lbs av material Y (som kostade $9,70/lbs). Allt detta material gick åt månadens aktuella produktion. Arbetsinsatsen blev 2025 timmar och lönekostnaden blev $34 425. I övrigt gäller följande om bl a standards. Produkt A Produkt B Antal producerade enheter 4 200 st 3 600 st Försäljningsvolymen 4 000 st 3 500 st Materialbehov X à $15/lbs 4 lbs 6 lbs Materialbehov Y à $9,50/lbs 1 lbs 2 lbs Arbetstidsbehov à $18/h 1/5 h 1/3 h Beräkna materialpris- och materialkvantitetsdifferensen! Beräkna arbetstids- och lönesatsdifferensen! Hur påverkas differenserna om planerad produktion hade varit 4000 A och 4000 B? Hur påverkas differenserna av att försäljningen skilde sig från produktionen?