Ekonomisk politik Med exempel från utredningen om konkurrensförutsättningar för svensk sjöfart(SOU 2010:76)

Hur förs politik: Den statliga beslutsprocessen 1.Problem identifieras … hur? 2.Utredning: -direktiv -kommitté, utredare -betänkande (SOU) -remissförfarande 3.Proposition, utskottsbehandling, följdmotioner 4.Beslut i riksdagen (efter debatt) 5.Regeringen verkställer. Myndigheter.

Ett exempel: Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar 90 % av svensk utrikeshandel går med fartyg Sjöfartssektorn: 1,9 % av exporten. Ca anställda varav svenskar. (befäl, manskap, intendentur). 210 svenskflaggade handelsfartyg varav 69 färjor. Totalt 569 “svenskkontrollerade” Rederierna befrias från skatter och sociala avgifter: totalt 1,9 miljarder kr ( kr/anställd)(25 milj/färja, 5 milj/lastfartyg) Facken har slutit “TAP-avtal” för filippiner i lastfartyg (682 pers).

Företagsekonomiska bemanningskostnader för svenska fartyg Inhemsk kostnad/världsmarknadspris: % Inhemsk kostnad m subvention/världs- marknadspris: % Subvention och TAP-avtal/världs- marknadspris: % Bemanningskostnad: ca 25-40% av totalkostnad

Problem: svensk sjöfart har (trots stödet) problem med sin konkurrenskraft. Lågkostnadskon- kurrens med billig arbetskraft från (främst) Filippinerna Andra länder i EU har infört “internationella register” Anrik svensk näring (spelar flaggen nån roll?)

Är sjöfartsstöd en lämplig ekonomisk politik?? Bör det svenska sjöfartsstödet utökas för att ge likartade konkurrensmöjligheter? ÄR stödet samhällsekonomiskt lönsamt? Varför har det införts? Vilka intressen ligger bakom?

Förr i tiden Svensk sjöfart med komparativa fördelar PAPA QAQA PVPV D sv exp Världsmarknad Svensk marknad Q Q P P S D S sv red Q2Q2 Q1Q1

På senare tid Svensk sjöfart med komparativa nackdelar Q 11 Q 22 D PVPV D sv exp Världsmarknad Svensk marknad Q Q P P S S sv red Q2Q2 S1S1 Q1Q1

Problem eller inte? Andra länder ger stöd till sin sjöfart!! (svenska rederier slås helt eller delvis ut) P V2 Q 11 Q 22B D P V1 D sv exp Världsmarknad Svensk marknad Q Q P P S sv red S1S1 S 1 stöd Q 11A

Samhällsekonomiskt Q 11A S sv red D sv exp Q P P V1 P V2 Q 22 Q 11 A B C Q 11A S sv red D sv exp Q P P V1 P V2 Q 22 Q 11 A B C Q 11A S sv red D sv exp Q P P V1 P V2 Q 22 Q 11 A B C S sv red MED SUBV

Enbart utländsk sjöfart?

Hur blir den samhällsekonomiska kalkylen av sjöfartsstödet? Värdet av ytan A ska beräknas – hur stor är den samhällsekonomiska förlusten? WE = (Y j SV – Y j SV hyp)*12(α(S+T) + β(S+T))+ (Y j FO – Y j FO hyp)*12(α µ S + β(S+T)) Andersson-Forsblad slutsats: samhällsekonomisk förlust på 1,4 mrd/år av dagens stöd! Ett svenskt internationellt register skulle ge ännu större förluster.

Motargument? rädda sysselsättningen för svenska sjömän ge exportföretagen säkra transporter ge de svenska rederierna konkurrensmöjligheter Positiva externa effekter på det “marina klustret” Kompetensförsörjning bra för bytesbalansen beredskapsskäl

Svensk sjöfartsnäring på grön kvist? Knappast! Vilka intressen tjänar man genom att behålla stödet? Välorganiserat särintresse vs. skattebetalare?

Hur gick det? Utredaren förslår att sjöfartsstödet behålls i sin nuvarande utformning Motiven är dels att det ger försörjning av nautisk kompetens till den marina sektorn, dels ger Sverige möjlighet påverka i internationella sammanhang Alla andra motiv avfärdas Nuvarande storlek på handelsflottan bedöms tillräcklig Föreslår dessutom att de fackliga organisationerna går med på att utvidga TAP- avtalen för att stärka konkurrenskraften