Atombomben (Fissionsbomb)

Bränsle till en atombomb Man använder sig av uran-235 eller plutonium-239 ( 1 st neutron förs in i uran-238). plutonium Uran - 235

Konstruktion av en atombomb Huvudprincipen är att ”skjuta” i hopa två stycken klyvningsbara ämnen som U-235 eller Pu-239. När massan blir kritisk kommer neutronerna att starta en kedjereaktion. Det behövs minst 50 kg uran -235 eller 16 kg plutonium.

Konstruktion2 av en atombomb En ur teknisk synvinkel enkel atombomb (”gun design”) där två underkritiska laddningar förs ihop.   1. Konventionellt sprängämne (kordit) för att få fart på ”kulan”   2. Lopp   3. Ihålig urankula   4. Cylindriskt ”mål” Tillsammans blir kärnladdningarna överkritiska; materialet, uran eller plutonium, börjar klyvas och en kedjereaktion startar. Kedjereaktionen blir snabbt explosionsartad och bomben sprängs. (Wikipedia)

Kedjereaktion (okontrollerad)

Atombombens skadeverkan

värmestrålning Ljus samt värmestrålningen bländar eller förstör synen mirakel lång tid. Värmestrålningen skänker kraftiga brännskador samt får brännbara stoff att spontant antändas. Omfattningen av detta beror givetvis villig avståndet samt laddningens storlek.

elektromagnetisk puls(EMP) EMPstrålningen drabbar alla former av elektronik. Den fångas upp av utrustningens antenner, kablar samt öppningar samt orsakar allt ifrån funktionsfel mot fullständig förstöring. All magnetlagrad information utplånas.

Stötvågen Stötvågen resa från begynnelse med överljudshastighet. En oväntad bastant ökning av lufttrycket åstadkommer så att en luftström från nollpunkten bildas. Byggnader och fordon flyger omkull. När vågen går tillbaks återgår lufttrycket till det normala.

Joniserad strålning Strålningen består av Gamma, Alfa, Beta och neutronstrålning. Strålningen är mycket farlig för levande varelser. Stark strålning =snabb död, Mindre strålning = illamående, kräkningar och kraftig förhöjd risk för cancer.

Effekt av atombombens skadeverkan Joniserande strålning 50% omedelbar temporär utslagning 600 m 950 m 1400 m 2900 m Joniserande strålning 50% fördröjd dödlighet 800 m 1110 m 1600 m 3200 m Tryckvåg 50% utslagna 140 m 360 m 860 m 3100 m Värmestrålning 50% utslagna, andra gradens brännskador genom uniform 369 m 3190 m 8020

Vätebomb (Fusionsbomb)

Bränsle till en vätebomb Man använder sig av väteisotoperna Tritium H³ (en proton + 2 neutroner) och Deuterium H² (en proton + en neutron)

Konstruktion av vätebomb Man använder en atombomb som en tändhatt för att få igång vätebomben. Tritium + Deuterium

Fusion sker! När atombomben briserar blir temperaturen närmare 100 miljoner grader varmt. Fusion kan ske!

Vätebombens skadeverkningar Effekten av en vätebomb kan vara flera tusen gånger större än en atombomb. Det är enorma energimängder som bildas. Samma process sker i solen (stjärnor).

Uppgifter kärnvapen Vilket bränsle behöver man till en atombomb? Hur konstruerar man en vätebomb? En atombomb på 100 kiloton släpps vid en nollpunkt. Berätta om skadeverkningarna När ett mål ska träffas kan man spränga kärnvapnet 2-3 km ovanför målet. Varför gör man det? När ett mål ska träffas kan man spränga kärnvapnet på marken. Varför gör man det?