1 Semantik – introduktion Semantik = läran om mening Tvärvetenskapligt filosofi lingvistik psykologi AI Lingvistik motsägelser mångtydighet metaforer Filosofi.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pragmatik Funktionellt perspektiv - studiet av språket i kontexten
Advertisements

De eviga frågorna behöver ett svar
Samtala om böcker.
Frågor om krönikorna Vilken åsikt för Rebecka fram i sin krönika?
Sagan om den hungriga vargen
Referat En sammanfattning.
X-mas algebra Är du redo? Klicka!!.
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
Deduktion och induktion ”Välgrundade” vetenskapliga (slut)satser förutsätter giltiga eller åtminstone trovärdiga slutledningar.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Källkritiska kriterier
Estetiska omdömen Föreläsning 4
Introduktion till IT och e-Tjänster Delkurs 3 1 Datorer i Nätverk En introduktion till ’Hård Infrastruktur’ DEL 1.
Svenska p Svenska p.
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Varför finns ondskan? Text: Olov Fahlander
En övning i att analysera ett tal
Programspråkssemantik Hur programspråk ska tolkas.
Presupposition gemensam kunskap som inte behöver påstås eller förklaras förutsatt information - bakgrundsantaganden konventionaliserade bärare av implicit.
Grunderna - Från ett logiskt perspektiv André Bodin, Anders Edholm – 2011.
ArgumentationsanalysI 1. Semantiken erbjuder oss verktyg med vars hjälp vi kan: (i) uttrycka oss tydligare (när situationen så kräver), (ii) undvika missförstånd.
Vad är du för typ av person?
Det svenska kulturarvet: spår 1
Logisk (denotationell) semantik Sanning, satsrelationer, predikat
Kunskap 3: Rationalism och Empirism
Om konsten att bedöma trovärdigheten hos det du ser, hör och läser
Formell logik Kapitel 1 och 2
Semantik Orden och deras betydelse (Sema = tecken på grekiska)
Kunskap 2 Egna upplevelser
Logikkurs 1.
Etik Moral Filosofi.
Lennart Edblom, Frank Drewes, Inst. f. datavetenskap 1 Föreläsning 6: Semantik Statisk semantik Attributgrammatiker Dynamisk semantik Axiomatisk.
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Semantik – introduktion
Samhällskunskap 1a1 Kursens: mål innehåll kunskapskrav samhällsfrågor
Begrepp.
Logoped Lena Nilsson Logoped Elin Berglund
Kap 11 Språk Kap 11
The Big 5 ANALYSFÖRMÅGA KOMMUNIKATIV FÖRMÅGA METAKOGNITIV FÖRMÅGA
Etik & moral Etik = beskriver vilka riktlinjer vi ska välja för hur vi ska handla, val vi ställs inför. När man funderar över skillnader i vad som anses.
Allmän Introduction Allmän Introduction Principerna.
SEMIOTIK.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
1. Konnektionism – grunderna
Formell logik Kapitel 9 Robin Stenwall Lunds universitet.
”Böckernas bok” ”Den heliga skrift” ”Guds ord”
Mentala modeller Vad syftar vi på mer specifikt? 6 idéer kring mentala modeller Fruktbara ansatser för framtiden Att läsa: Kapitel 6 i kursboken.
Lennart Lönngren TYSTNA Är Stagnelius otydlig?.
Föreläsning 16 Logik med tillämpningar Innehåll u Information kring kursvärdering och tentagenomgång u Genomgång av övningstenta 2.
Pontus Johansson 1 grammatiker 21.1 G 1 (BBS 7)
Föreläsning 14 Logik med tillämpningar Innehåll u Cuts och negation u Input/output u Extralogiska predikat u Interaktiva program, failure-drivna.
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Föreläsning 1-2 Logik med tillämpningar
Huvudsats och bisats– att bygga meningar
Krav på vetenskaplig tolkning
Olika sätt att resonera kring hur människor bör handla
Vi uppfattar verkligheten på olika sätt
Andlig Klarsyn En måttstock för den Kristna församlingen.
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
SAMBAND. Vi vill undersöka om det finns ett samband mellan tentamensresultat och genomsnittligt antal timmar/dag man studerat. Person ABCDEFGHIJ Timmar/
FTEA12:2 Filosofisk Metod Grundläggande argumentationsanalys II.
Epistemologiska frågor Epistemologi behandlar kunskapens natur, struktur och ursprung Traditionella frågor –Analys av begreppet kunskap –Grunder för berättigad.
Religionsfilosofi.
Formell logik Kapitel 5 och 6
Formell logik Kapitel 1 och 2
Frågor om kunskap och existens
Introduktion till AI AI=“Få maskiner att göra sånt som, om…”
Formell logik Kapitel 7 och 8
Filosofisk logik Kapitel 15
Att skriva uppsats Metodfrågor.
Presentationens avskrift:

1 Semantik – introduktion Semantik = läran om mening Tvärvetenskapligt filosofi lingvistik psykologi AI Lingvistik motsägelser mångtydighet metaforer Filosofi ontologi epistemologi medvetande

2 Semantik – introduktion Psykologi resonerande minne tillägnande av språk tolkning AI expertsystem beräkningsmodeller

3 Kompositonalitet & innefattande Kompositionalitet oändligt många konstruktioner i naturligt språk kan förstås... antagande: meningen av större uttryck kan härledas från meningen av de ingående delarna Innefattande “Lisa är en fisk. Alla fiskar trivs i vatten. => Lisa trivs i vatten” valida argument: arg. vars slutsatser är sanna om premisserna är sanna slutsatserna innefattas av premisserna

4 Referens & sanningsvärde Vad är mening? Platons idévärld... ingen idé... Alt def 1: att veta meningen med något är att veta vad det refererar till Sanningsvärde Alt def 2: att veta meningen med något är att veta veta under vilka förhållanden det är sant Dvs, att veta vad som gör det sant

5 Komposition + sanningsvärde Semantiskt värde “Pelle springer” [Pelle] = vår Pelle [springer] = {personer som springer} [Pelle springer] är ekvivalent med Pelle ∈  {personer som springer} Det semantiska vär-det av en utsaga be-räknas utifrån det se-mantiska värdet hos dess delar; och är dess sanningsvärde En utsaga är sann om det semantiska värdet av NP är ett element i det semantiska värdet av VP

6 Problem: kvantifikation “Ingen springer” en lösning: FOPL -> ( ∀ x)(x springer inte) “någon politiker ljuger” ( ∃ x)(x är politiker & x ljuger) OK, men... “De flesta politiker ljuger” ( ∃ x)(x är politiker & x ljuger)... ny lösning: mängder...

7 Mängder i stället för logik “ingen” = {{}} “någon” = { alla mängder som har minst en medlem} ger: [någon springer] = [springer] ∈ [någon] = {individer som springer} ∈ {{}} = falskt d:o för “ingen” “De flesta”... = {alla mängder där mer än hälften av alla politiker ingår}, t.ex. ger: [de flesta politiker ljuger] = {lögnare} ∈ {alla mängder där mer än hälften av alla politiker ingår} kontra-intuitivt...

8 Diskurs(problem) Räckvidd “alla” betyder oftast inte “alla”, utan “alla...”, beroende på sammanhang Tempus “Pelle sprang” måste tolkas med avseende på en viss tid presens kan också betyda ­ “av vana” Indexikalitet “här”, “nu”, “du” betyder olika saker beroende på var och när de yttras Mångtydighet lexikal: “Pelle brände pengar” strukturell: “mannen slog pojken...” FOPL fixar...

9 “Sense” och “reference” Sense... “Göran Persson” vs. “Sveriges stats-minister” samma referent, men olika mening... statsministern skulle inte nödvändigtvis ha behövt vara Göran Persson... “Göran Persson är Göran Persson” vs. “Göran Persson är Sveriges stats-minister” nödvändig sanning vs. ‘tillfällighet’ -> möjliga världar...

10 Möjlig-världssemantik Sense utsaga: inte sannings- värde, utan det som gör utsagan sann eller falsk! predikat: inte mängden av utpekade objekt, utan det som gör att just dessa pekas ut! utsaga: hur världen skulle se ut om den var sann (sann om denna världen ser ut så) predikat: den egenskap ett objekt skulle behöva ha för att bli utpekat

11 Möjliga världar, forts. sense av en utsaga är den mängd världar där utsagan är sann “gräs är grönt” sant, ty denna värl-den ingår i mängden av de möjliga världar där gräs är grönt “gräs är rött” falskt, men vi förstår att/hur det skulle kunna vara sant... sense av ett uttryck, tillsammans med hur världen faktiskt ser ut, avgör uttryckets reference! hanterar skillnaden mellan nödvändiga sanningar och tillfälligheter Sveriges statsminister i en annan möjlig, “blåare” värld...

12 Problem i möjliga världar... “Logiskt allvetande” Sherlock Holmes och Dr. Watson... Watson känner till alla premisser, men är ändå inte medveten om slutsatsen detta är omöjligt om Watsons kunskap beskrivs som en mängd möjliga världar Möjlig-världssemantik förutsätter perfekta slutledare. Psykologiskt orealistiskt oändligt stora representationer men bra som abstrakt beskrivning

13 Bevis vs. modeller Bevisteoretiskt övergå till formalism, t.ex. FOPL axiom, deduktion ingen hänsyn till innebörden hos ord skillnaden mellan grön och röd har ingen betydelse Modellteoretiskt inbegriper tolkning verkar överensstämma mer med mänskligt resonemang -> mentala modeller...

14 Mentala modeller “Pelle super. Olle knarkar. Han super också. En del fåglar kan flyga.” {individer som knarkar} = {Olle, z, t} {individer som super} = {x, Pelle, Olle, y, t} {fåglar} = {w, v, u} {kan flyga} = {w, v, Olle} utsagan är sann modellen säger för mycket några fåglar (w, v, u) måste fabriceras u kan inte flyga... ofullständig förklarar tendens att förutsätta för mycket “Pelle knarkar och har dålig kondis”... deduktion...