Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar

Lönesumman Inkomstnivå Konsumentpriser BNP, volymförändring Kommunernas kostnadsnivå Prognoser i september 2014 (BSB): /hp Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren Statistikcentralen, prognoser för åren FM Förändring, %: Lönesumma Inkomstnivå Arbetslöshetsgrad BNP, volymförändring Konsumentpriser Kommunernas kostnadsnivå Statsandelsindex Kommunernas inkomstnivå Arbetslöshetsgrad ,8 2, ,5 8,2 1,5 1,8 3,0 1, ,9 8,6 1,1 1,0 0,9 1,5 0, ,7 8,5 1,5 0,3 1,1 0,6 1, ,4 0,8 1,2 -1,20,01,2 2,5 2,0 7,6 0,5 2,2 8,2 0,6 1,4 8,7 1,5 1,2 8,8 1,6 1,3 8,6 1,2-1,3-0,10,51,4 2,01,80,80,91,3 2,2 8,2 1,8 1,5 1, ,7 1,4 1,5 1,9 1,5 8,3 1,5 1,4 2,21,41,21,5 2,4 7,8 1,8 1,7 1,4 1, ,8 2,3 1,8 7,9 1,3 1,8 2,5 7,5 1,8 1,9 1,4 2,0

Kommunernas och samkommunernas bruttoutgifter, md € - Löner Sammanlagt -Inköp - Övr. personalutgifter - Övr. verksamhetsutg. Förändring, %: - Understöd Investeringar Ränteutgifter Verksamhetsutgifter Utgifter sammanlagt -Löner Verksamhetsutgifter /hp Källa: Åren 2013–2014 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2015–2019 enligt FM - Inköp 2019** 5,0 17,13 47,27 5,13 2,02 17,15 4,70 0,48 42,09 2,8 2,0 3, ,5 16,39 43,35 4,96 2,36 13,85 4,70 0,30 38,35 2,4 0,6 2,4 2014* 1,9 16,32 46,54 4,90 2,47 14,12 7,73 0,32 38,48 6,0 -0,4 0,4 2015** 0,7 16,13 43,47 4,84 2,68 14,21 4,61 0,33 38,52 -4,5 -1,2 0,1 2016** 4,6 16,26 44,38 4,91 2,68 14,87 4,65 0,34 39,39 2,4 0,8 2,3 2017** 4,7 16,50 44,65 4,94 1,95 15,57 4,65 0,38 39,62 2,3 1,5 0,6 1) 0,670,780, ** 4,9 16,80 45,94 5,03 1,98 16,34 4,70 0,43 40,81 2,8 1,8 3,0 0,67 2) 2) År 2017 minskar verksamhetsutgifterna (samt verksamhetsinkomsterna och statsandelarna) pga av att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA. Effekten på verksamhetsutgifterna är ca miljoner euro. 1) Från och med år 2014 inverkar bolagiseringen av de kommunala affärsverken och yrkeshögskolorna på nivån på verksamhetsutgifterna (och verksamhetsinkomsterna). Den höga nivån på investeringarna år 2014 beror på anskaffningen av aktier och andelar som härrör till bolagiseringen av affärsverken.

1) Uppgifterna för år 1997 är inte jämförbara med tidigare år bl.a. på grund av huvudmannamodellen inom undervisningsväsendet Förändring i kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter 1991–2019, procent % /hp Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2015–2019 enligt FM 1) 2)3)2) 3) År 2017 saktar verksamhetsutgifternas tillväxt ner pga av att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA. Utan denna överflyttning skulle tillväxten vara ca. 2,4 %. 2) Åren saktar verksahetsutgifternas tillväxt ner pga bolagiseringen av de kommunala affärsverken och yrkeshögskolorna. Utan dessa bolagiseringar skulle tillväxten vara ca. 1 % år 2014 och ca. 2 % år 2015.

Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2015–2019 enligt FM Förändring, %: Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatter sammanlagt Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatter sammanlagt Samfundsskattesats Kommunalskatt Skatteslag Andel av samfundsskatten,% Inkomstskattesats, genomsn. Kommunernas skatteinkomster 2013–2019, md € (Hållbarhetsberäkningen, kommunernas skattesatser oförändrade 2015–2019) /hp 1) Överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet till kommunerna har kompenserats genom att kommunernas samfundsskatteandel höjts med 1,81 procentenheter fr.o.m ,05 1,45 1,77 24,28 4,2 4,3 1,7 4,1 20,0 2019** 30,34 19,84 17,97 1,31 1,36 20,63 6,7 8,2 7,2 6,8 24, ,49 19,38 18,19 1,46 1,51 21,17 1,3 11,5 11,0 2,6 20,0 2014* 35,56 19,74 18,53 1,41 1,64 21,58 1,8 -3,6 8,5 1,9 20,0 2015** 36,87 1) 19,84 19,05 1,27 1,66 21,98 2,8 -10,1 1,2 1,8 20,0 2016** 30,92 19,84 19,49 1,33 1,70 22,52 2,3 5,0 2,4 2,5 20,0 2017** 30,34 19,84 20,20 1,39 1,74 23,33 3,6 4,7 2,4 3,6 20,0 2018** 30,34 19,84

Nedskärningarna i statsandelen för kommunal basservice* 2012–2017, mn € På grund av nedskärningarna för åren 2012–2017 går kommunerna miste om 6,8 md euro i statsandelar för kommunal basservice Besluten minskar statsandelarna under regeringsperioden (år 2015) med 1,4 md euro, dvs. ca 14 %, på årsnivå -40 Nyttan av avgiftshöjningar inom social- och hälsovården (40 mn €) fråntas kommunerna genom minskade statsandelar. (Nyttan av höjda fastighetsskatter (48 mn €) kvittas genom en jämnstor nedskärning per invånare för alla kommuner. Detta ingår i beloppet -236 milj. €) = Åren sl/hp * Dessutom en nedskärning av UKM:s statsandelsfinansiering med ca. 400 miljoner euro åren Summan innehåller bl.a. de frysta indexjusteringarna åren 2013 och 2014.

Kommunernas och samkommunernas ekonomi, md € (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar för driftsek. Övr. finans. poster, netto Investeringar, netto Räk.periodens resultat Avskrivningar Lånestock Likvida medel Finansieringsresultat 2) Extraordin. poster, netto Årsbidrag 2) Finansieringsresultat = Internt tillförda medel + investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + rättelseposter till internt tillförda medel. Internt tillförda medel /hp Rättelseposter till internt tillförda medel Källa: Åren 2013–2014 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2015–2019 enligt FM 1) Bolagiseringen av kommunala affärsverk förbättrar räkenskapsperiodens resultat år 2014 med uppskattningsvis 1,4 miljard euro. Bolagiseringen av affärsverken försvagar verksamhetsbidraget med uppskattningsvis 0,45 Md. euro år ,45 20,63 8,29 0,21 -3,53 0,43 -2,63 15,55 5, ,09 -0,62 0,37 2,69 -31,11 24,28 8,51 0,13 -3,67 -0,88 -2,94 26,53 5, ** -2,06 -0,45 0,27 1,80 2,441,61 -26,78 21,17 8,18 0,18 -3,52 1,87 -2,58 16,64 5, * -0,85 -1,78 1,70 2,75 2,67 -28,13 21,58 8,19 0,26 -3,58 -0,38 -2,54 18,50 5, ** -1,87 -0,45 0,27 1,90 1,71 -28,82 21,98 8,63 0,25 -3,62 -0,34 -2,64 20,37 5, ** -1,77 -0,45 0,27 2,03 1,85 -29,21 22,52 8,43 0,21 -3,62 -0,52 -2,74 22,32 5, ** -1,85 -0,45 0,27 1,95 1,77 1) -30,13 23,33 8,54 0,17 -3,67 -0,68 -2,84 24,37 5, ** -1,95 -0,45 0,27 1,90 1,72 1)

1) Driftsinkomster = verksamhetsinkomster + skatteinkomster + statsandelar (enligt kommunernas bokslut). Kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter och driftsinkomster 1) Löpande priser indexerade, 1997= /hp Åren saktar verksamhetsutgifternas och -inkomsternas tillväxt ner pga bolagiseringen av de kommunala affärsverken och yrkeshögskolorna. År 2017 saktar verksamhetsutgifternas och –inkomsternas samt statsandelarnas tillväxt ner pga av att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA. Källa: Åren 1997–2014 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2015–2019 enligt FM

Den kommunala sektorns årsbidrag, avskrivningar och investeringar 1) 1991–2019, md € (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM. 1) Investeringar, netto = Investeringsutgifter – finansieringsandelar – inkomster från försäljning av anläggningstillgångar /hp

Statsandelsnedskärningarna år 2012–2017 och deras inverkan på kommunsektorns årsbidrag /hp Utan de nedskärningar i statsandelarna för kommunal basservice som gjordes 2012–2017 skulle den kommunala ekonomin vara i balans 2015–2019 (årsbidraget i förhållande till avskrivningarna i genomsnitt 128 %) och årsbidraget skulle nästan räcka till för att täcka nettoinvesteringarna. Källa: Åren 2000–2014 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2015–2019 enligt FM Md €

/hp Verksamhetsutgifternas inverkan på årsbidraget: Den kommunala sektorns årsbidrag och avskrivningar, md € Uppskattad förändring i kommunalekonomins kostnadsnivå, % Verksamhetsutgifternas nominella ökning enl. FM, % Källa: Åren Statistiscentralen. Uppskattningarna för åren 2015 – 2019 enligt FM. 2, ,1 1, ,3 1, ) 0,6 1, ,0 1) År 2017 saktar verksamhetsutgifternas (samt verksamhetsinkomsternas och statsandelarnas) tillväxt ner pga att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA. Utan denna överflyttning skulle verksamhetsutgifternas tillväxt vara ca. 2,4 %.

/hp Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM. Kommunsektorns årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat år 1997–2019, md € (löpande priser) (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) År 2010 innehåller räkenskapsperiodens resultat den bokföringsmässiga försäljningsvinst på cirka 0,95 miljard euro som kommunerna i huvudstadsregionen fick då samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) bildades. År 2014 förbättrar bolagiseringen av kommunala affärsverk räkenskapsperiodens resultat med omkring 1,4 miljard euro.

Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel 1991–2019, md € (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM /hp

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt ökningen av lånestocken inom den kommunala sektorn åren , md € (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkandet av kassan. 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM.

/hp Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkandet av kassan. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt ökningen av lånestocken inom den kommunala sektorn, kumulativt från år 1997, md € (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM.

1,6 -28,82 1,8 5,3 0,25 2,03 -2,64 0,27 -0, ,57 -39,39 21,98 8, /hp 2,3 -1,6 -26,78 2,6 -1,3 0,18 2,75 -2,58 1,70 1, ,71 -38,48 21,17 8,18 0,4 -1,5 -29,21 2,5 -2,3 0,21 1,95 -2,74 0,27 -0, ,40 -39,62 22,52 8,43 0,6 2,6 -30,13 3,6 1,2 0,17 1,90 -2,84 0,27 -0, ,67 -40,81 23,33 8,54 3,0 2,9 -31,11 4,1 -0,3 0,13 1,80 -2,94 0,27 -0, ,98 -42,09 24,28 8,51 3,1 -11,2 -28,13 1,9 0,1 0,26 1,90 -2,54 0,27 -0, ,40 -38,52 21,58 8,19 0,1 Kommunernas och samkommunernas resultaträkning 2014–2019, md € Förändring, %: Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella poster, netto Årsbidrag Avskrivningar Extraordinära poster, netto Årets resultat Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Skatteinkomster Statsandelar Källa: År 2014 Statistikcentralen, bokslutsprognoser. Uppskattningarna för åren enligt FM. År 2014 och 2015 påverkas posterna i resultaträkningen av bolagiseringen av kommunala affärsverk och yrkeshögskolor. År 2014 uppskattas bolagiseringen av affärsverk förbättra räkenskapsperiodens resultat med omkring 1,4 miljard euro. År 2017 minskar verksamhetsinkomsterna och –utgifterna samt statsandelarna pga att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA.