Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå

Historik Hälsa på lika villkor har genomförts av landstingen i de fyra nordligaste norrlandslänen (Norrland) tillsammans med Statens folkhälsoinstitut vid fyra tillfällen: 2006, 2010 och Dessförinnan gjorde landstingen egna enkäter 1997 och 2003 (Liv och hälsa i Norrland). År 1993 gjorde landstingen en egen registerbaserad studie (Folkhälso- rapport Norrland). Den här framställningen har fokus på enkäten 2014 men ger vissa tillbakablickar på tidigare undersökningar.

Bestämningsfaktorer för folkhälsan

Långtidsarbetslösa

Levnadsvanor

En fjärdedel av de inaktiva (mindre än 30 min/dag) i hela regionen önskar stöd för ökad fysisk aktivitet Hela regionen: a)Stillasittande fritid- Strax under 15% c) Kort utbildning- Mindre aktiv b) Fysiskt aktiv 30 min/dag≈ 65%

Konsumtion av frukt och grönt minst fem gånger per dag fördelat på län och kön Kvinnor konsumerar mer än män Hela regionen: a) Lång utbildning- mer frukt och grönt b) Ingen tydlig trend för ålder

Knappt en tiondel av de som äter lite frukt och grönt (1,3ggr/dag eller mindre) i hela regionen önskar stöd för ökat intag

Dagligrökning fördelat på län och kön Relativt lika mellan män och kvinnor Hela regionen: a) Kortare utbildning- Röker mer (Kort:12,1% Lång: 3,1%) b) Medelålders (45-64 år) röker mer än övriga grupper

Nästintill en fjärdedel av dagligrökarna i hela regionen önskar stöd för att sluta röka

Andel män som snusar dagligen 2014: 20-27% (riket 18%)

Andel kvinnor som snusar dagligen 2014: 6-10% (riket 4%)

12,1% av dagligsnusarna önskar stöd för att sluta snusa

Hälsoförhållanden

Gott allmänt hälsotillstånd i Norrlänen per kön

Gott allmänt hälsotillstånd kvinnor år 2006, 2010 och 2014

Gott allmänt hälsotillstånd män år 2006, 2010 och 2014

Gott allmänt hälsotillstånd per ålder och år

Gott allmänt hälsotillstånd år

Andel med fetma fördelat på län och regioner

Fetma per åldersgrupp och utbildningsnivå

Nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare i vissa grupper Unga år Ju lägre ålder desto högre risk att ha nedsatt psykiskt välbefinnande Kvinnor 1,5 ggr högre risk för nedsatt psykiskt välbefinnande Född utanför Norden 1,5 ggr högre risk om född utanför Norden Homo- eller bisexuell Nära dubbelt så hög risk om homo- eller bisexuell Funktionsnedsatt Mer än dubbelt så hög risk (2,5 ggr) om funktionsnedsatt

Nedsatt psykiskt välbefinnande fördelat på län och kön Högre bland kvinnor liksom i tidigare mätningar. Västerbotten i nivå med riket, övriga något lägre.

Nedsatt psykiskt välbefinnande år Spridning mellan länen. Västerbotten och Västernorrland högre än riket.

Sammanfattning

Allmänt Norrlandslänen är i stort sett mycket lika vad gäller livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Av länen avviker Västerbotten mest från övriga norrlandslän (på gott och ont) genom att likna Sverige i stort

Levnadsvanor Fysisk aktivitet: 1.Cirka 25 % av de inaktiva önskar stöd för ökad fysisk aktivitet. Frukt och grönt: 1.Cirka 10 % av kvinnorna och ca 5 % av männen i Norrland når rek. om fem gånger frukt och grönt per dag. 2.Knappt en tiondel av de som äter lite frukt och grönt önskar stöd för ökat intag. Riskbruk av alkohol: 1.För både män och kvinnor ökade andelen med riskbruk mellan för att sedan plana ut. Det enda undantaget var kvinnor i Västerbotten. 2.Trettio procent vill minska sitt drickande, 3 procent vill ha hjälp Dagligrökning: 1.Norrbotten har en något högre andel rökande män och kvinnor. 2.Nästintill en fjärdedel av dagligrökarna önskar stöd för att sluta röka. Dagligsnusning: 1.Mellan % av alla män i Norrland snusar. Jämtländska män snusar mest. 2.Endast 12 % av dagligsnusarna önskar stöd för att sluta snusa.

Allmänt hälsotillstånd Invånarna i Norrlänen mår lite sämre än i riket Hälsan bland de äldre blir bättre och bättre Kvinnor mår sämre än män, särskilt de yngre Kortare utbildning - sämre hälsa Sämre ekonomi – sämre hälsa

Fysisk hälsa Andelen med fetma har ökat mellan och därefter legat relativt stabilt Fetma är vanligast i medelåldern och för dem med kortare utbildning Spelvanor och födelseland Med riskabla spelvanor följer minskad tillit och nedsatt psykiskt välbefinnande Personer födda utanför Europa har ökad risk för suicid

Psykisk hälsa Psykiska hälsan har inte förändrats Nedsatt psykiskt välbefinnande liksom självmordstankar är vanligare bland yngre än bland äldre. Västerbotten mår som riket, övriga norrlandslän lite bättre. I Västerbotten och Västernorrland är det vanligare med nedsatt psykiskt välbefinnande bland unga kvinnor. Kvinnor, funktionsnedsatta, homo- eller bisexuella, personer födda utanför Norden samt personer i åldersgruppen år har högre risk att ha nedsatt psykiskt välbefinnande än övriga.