NÄTVERKSPROTOKOLL Föreläsning INNEHÅLL - Distance-vector routing
Distance-vector routing Bildar tillsammans med LSR (Link State Routing) de två vanligaste metoderna av routing protokoll i moderna datanät Exempel på distance-vector routing protokoll är: RIPv1 och 2 IGRP EGP BGP Grundiden är att varje router upprätthåller en tabell (vektor) där det ”bästa” avståndet samt rutt till varje destinationsnod är lagrad Det antas att routern känner avståndet/fördröjningen till sina grannar
Distance-vector routing Vi antar att vi har ett nätverk med 4 routrar A, B, C och D: Varje router uppmäter linjekostnaderna till sina närmase routrar och skapar en tabell/Distance Vector (DV) innehållande de kortaste rutterna till sina grannar
Distance-vector routing Tabellen distribueras till samtliga grannar: Från A till B och C Från B till C och A Från C till A, B, och D Från D till C När alla noder fått information av alla andra noder räknar de om nya kortaste rutter genom att använda den info de just fått T.ex: A tar emot en DV från C som berättar att det finns en rutt till D via C med en linjekostnad/fördröjning på 5. Eftesom nuvarande kortaste rutt till C är 23, vet A att den har en rutt till D som har kostnaden 23+5=28. Eftersom A ej vet om någon annan kortare rutt till D just nu sätter den 28 som kortaste rutt till D
Distance-vector routing Under detta andra iterationsvarv, har alla routrar igen kalkylerat nya ”kortaste rutter” vilka de distribuerar till sina grannar. När alla routrar igen får nya DV från sina grannar tvingas de igen att kalkylera om nya ”kortaste rutter” Iterationerna pågår ända tills ingen av rourtrarna har funnit nya ”kortaste rutter” För mera info om Distance-vector routing se: