Höstvete PK, NPK eller ingen PK-gödsling

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Segment där bl.a. NPK rekommenderas istället för Kalksalpeter SegmentErsättning för KS (1:a hand) Vall 1:a skördNS, NPK, NK, NP Huvudgiva i - höstvete:
Advertisements

Om psykiatrisk tvångsvård i Sverige
Eskilstuna, Mälarsjukhuset Karin Lundberg AT-läkare
Algblomning i Östersjön 2005
Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker
Procent Betyder hundradelar.
4 4 Cirkeln är delad i 4 delar Delarna kallas fjärdedelar
Kap 1 - Algebra och linjära modeller
Drankfoderstater till mjölkkor 30 kg ECM
Slamspridning på åkermark
Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök Lennart Mattsson De svenska platserna.
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
© HIR Malmöhus Nye svenske resultater Kväve- och svavel- gödsling till höstvete Kvælstof- og svovl- gødskning i vinterhvede.
Svavelgödsling.
T1 FAQ T2 T3 T4 T5 T6 T5 T6 Ekonomprogrammet (it-distans), 180 hp
Kvävegödsling och tillväxtreglering av ängsgröe Tabell 1. Kväve till andraårsvallar av ängsgröe (grönytesorter) samt växtreglering. 10 försök
Officiella försöksresultat med Express + Monotor.
Strama Skåne Antibiotika öppen vård Skåne 2010 Förskrivare, typ av antibiotika, antibiotika vid luftvägsinfektion, antibiotika vid urinvägsinfektion, antibiotika.
Svevac Analys.
Gårdssyntes Per-Johan Påhlstorp Hans Nilsson.
Company/Dept, Author Nyheter om N och P i foder till grisar! Kerstin Sigfridson Lantmännen Lantbruk Produktutveckling Piggfor Kerstin.
Lönsam P och K spridning med POS modeller Exempel på varierad gödsling.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Kvävegödsling och tillväxtreglering i rödsvingel Tabell 1. Kvävestrategi och växtreglering i rödsvingel. 1 försök Skörd och merskörd (kg/ha) Skörd.
1 Oktober 2011 Operativa avdelningen Idrottsrelaterat våld - nuläge och åtgärder.
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Metoder för att räkna addition och subtraktion
Kväve till maltkorn Växjö möte december 2008 Magnus Olsson.
Etablering och bekämpning av vitgröe i rörsvingel Tabell 1. Etablering av rörsvingel i vårkorn och bekämpning av vitgröe. 1 försök Skörd och.
Lönsammare med NPK! Presentationen finns att hämta
Växtnäringsbalans i grovfoderodling
ProBeta Magnesium Natrium Bor Mangan Svavel
Försöksplan: Kväve + stråförkortning Rajsvingel (Hykor), 1 försök L-län LedKväve, vår vid tillväxtens start A0 kg N B40 kg N C60 kg N D80 kg N E100 kg.
Försöksplan: Kväve + stråförkortning Rörsvingel (Swaj), 1 försök L-län LedKväve, vår vid tillväxtens start A0 kg N B40 kg N C60 kg N D80 kg N E100 kg N.
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Ökad efterfrågan => högre pris
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Tidigare utveckling i led med NPK jmf Axan, vårkorn, , Bjärred Skåne Foto1 Mmh molättlera, P-AL=5,1 pH=7,6 K-AL=9,9 K/Mg=1,2 NPKAxan Merskörd
Traf 2005 Regeringsuppdrag utvärdering nya hastighetsgränser Klart – delrapport Återrapportering i riksdagen Motiv: oro rörigt och.
Arrangemangsträff och utbildning års tävlingar.
Svavel Olika grödors S-respons Skördeeffekter vid svavelbrist (Hydro Agri-försök) Höstoljeväxter % Våroljeväxter % Vall++ 7 % Höstsäd+ 1-2.
Gödsling med olika typer av mineralgödselmedel i engelskt rajgräs Tabell 1. Effekt av gödsling med olika gödselmedel i engelskt rajgräs. 2 försök 2009.
Upptakter oktober 2002 godsla-npk.nu. NPK-kampanj Varför? När? Hur?
Målsättning Målsättning.
Stödsystemets förändringar på en gård – praktisk tillämpning.
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
NPK kombi – N(S) kombi P-AL Vårkorn,H-9513,-9712,-9812,-9912, , försök(varav 37 NPK-NS) Medeltal skördeökning för NPK vid P-AL
Vall gödsling - Kom ihåg! Rätt till varje skörd: Rätt varje år: Rätt i växtföljden: N K Mg P S Kväve Kalium Svavel Fosfor Magnesium.
Bekämpning av gräsogräs i ängsgröe höst och vår Tabell 1. Bekämpning av gräsogräs i ängsgröe höst och vår. 1 försök Skörd och merskörd (kg/ha)
NPK bättre än N+PK Sammanfattning. Varför NPK? Sammanfattning 1.Nytillförd fosfor och kalium har en högre effektivitet och ger ”lite extra” skörd (
Kvävetillförsel till rörsvingel insåningsåret Tabell 1. Kvävetillförsel till rörsvingel insåningsåret och efterföljande vår. 2 försök Skörd och merskörd.
Bekämpning av gräsogräs i ängsgröe Tabell 1. Fröskörd och bekämpningseffekt mot vitgröe i ängsgröe. 1 försök Skörd (kg/ha) Vitgröeax (antal/dm 2.
Föreläsning 1 Procent Matematik. Olika sätt att tänka 5 % av 900? 900/100 = 9 5 ∙ 9 = 45 5% av % = 90 5% = 45.
Bekämpning av kärrgröe i rörsvingel
Gödsling av ängssvingel höst och vår. Tabell 1. Fröskörd i ängs- svingel vid sen, tidig och delad kvävegiva på våren. 8 försök Förstaårsvall.
Procent Betyder hundradelar.
Kvävegödsling till höstvete Gunnel Hansson. Förutsättningar Försök utförda i Skåneförsökens regi Totalt 44 försök med spannmål som förfrukt.
Gårdssyntes Bertil Carlzon Hans Nilsson. Naturbete Lättlera Mellanlera Jordart.
Höst- och vårgödsling av timotej insåningsåret och första fröskördeår Tabell 1. Effekt av olika gödslingsstrategier vår och höst i timotej (Grindstad)
Kvävegödsling av ängsgröe Tabell 1. Kväve till andraårsvallar av ängsgröe (grönytesorter) samt växtreglering Skörd 2005 (kg/ha)* Skörd 2006 (kg/ha)** Skörd.
Marknadsområdenas försäljning av P och K, ton/år.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Kvävegödsling, tillväxtreglering och ogräsbekämpning i ängsgröe Tabell 1. Kväve, tillväxtreglering och ogräsbekämpning i ängsgröe. 1 försök 2009 i en andraårsvall.
Bekämpning av vitgröe i rödsvingel
Kaliumgödsling sänker magnesiumhalten och höjer kaliumhalten i vallfodret medel av 2 försök, Skåne , Långaröd, Vanneberga, L Växtanalyser.
Varierad PK gödsling Hur?.

Varierad PK gödsling Hur?.
Presentationens avskrift:

Höstvete PK, NPK eller ingen PK-gödsling Höstvete PK, NPK eller ingen PK-gödsling! 50 försök (19 i Skåne, resterande i MSv) 1996-03 10,9% 10,7% Proth % Försöksresultaten visar att det inte är någon skillnad i skörd mellan att lägga PK på hösten eller NPK på våren. Däremot finns ett antal praktiska och ekonomiska aspekter som talar för att lägga NPK på våren, antingen som en startgiva eller som en delad NPK-strategi. Förstaårseffekten av Fosfor o Kalium i X-tal: 104 kg/ha Kvävegödsling; 60 N (slutet mars, början april) + 80 N före stråskjutn (100N 5 försök, 120N 3 försök)

Höstvete I allmänhet ingen skillnad mellan PK br spri eller PK kombi på hösten! 35 försök (Skåne och MSv) 1998-03 10,8% Proth % Kvävegödsling; 60 N (slutet mars, början april) + 80 N före stråskjutn (100N 5 försök)

Höstvete, P-AL, “svagare mark K-AL<12”, 1996-2003, 14 försök

Näringsupptagning i tiden, Höstvete K ts N P Här börjar stråskjutningen! Upptaget av näringsämnen tar fart först när stråskjutningen börjar, varför det är viktigt att samtliga näringsämnena finns tillgängliga då. Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Månad Källa: Faustzahlen 25 31 59 69 91 Stadium

Gödslingsstrategier med NPK som grundgiva I alternativ 1, 2 och 4 passar oftast NPK-produkten även till vårsädens huvudgiva. Använd OpriCrop-matrisen för “Huvudgiva till spannmål” vid val av lämplig produkt. I alternativ 3 läggs en mindre giva NPK. Använd OptiCrop-matrisen “Startgiva på våren till spannmål” vid val av lämplig produkt. Samma produkt kan oftast användas även till startgiva i vårsäd. NPK N Kalksalpeter Best.giva Huvudgiva (-givor) Ev. kompl.giva Alt. 1: Alt. 2: Alt. 3: Alt. 4: Alt 1. Vid lägre kvävegivor, max 100-120 N. Alt 3. En startgiva med ett PK-starkare NPK, t.ex. 22-6-6 följt av AxanNS27-4. Delad NPK strategi, alt 2 och 4. Samma produkt används till både första och andra givan samt till vårsäden, vilket ger hanteringsmässiga fördelar. Försök stödjer att det går lika bra att tillföra PK genom en delad NPK-strategi som med en startgiva(alt3) eller tillförsel med PK på hösten. Tidpunkter; I de allra flesta fall blir kväveeffektiviteten sämre när en riktigt tidig bestockningsgiva har lagts vid tillväxtstart. I allmänhet är det bättre att vänta tills efter tillväxtstart. Det viktiga är att näringsämnena finns tillgängliga vid stråskjutningen då upptaget tar fart, inte bara av kväve utan även av fosfor och kalium. I områden som är mycket försommartorra kan det av försiktihetsskäl vara motiverat att lägga den första givan relativt tidigt. Den andra givan läggs strax före stårskjutning. OBS! Svavelhalten är höjd i både NPK-produkterna och Axan(NS27-4), varför Kalksalpeter Svavel inte är behövlig längre. Bestockning Stråskjutning Axgång 10 13 21 26 29 30 31 32 37 39 45 51 61