Verksamhetsanalys Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i VGR Källa: Vega Kontaktgrad
Verksamhetsanalys Kontaktgrad Figur F-2. Andel män respektive kvinnor som haft kontakt med läkare i olika vårdformer i VGR Källa: Vega
Verksamhetsanalys Figur F-3. förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer Källa: Vega Kontaktgrad
Verksamhetsanalys Tabell F-1. Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde Källa: Vega Kontaktgrad
Verksamhetsanalys Figur F-4. Kontaktgrad för primärvård och specialiserad öppenvård för invånarna i hälso- och sjukvårdsnämndområdena Källa: Vega Kontaktgrad
Verksamhetsanalys Figur F-5. Konsumtion av läkarbesök specialiserad vård per invånare för landstingen Källa: SKL. Konsumtion-Öppenvård
Verksamhetsanalys Tabell F-2. Konsumtion av läkarbesök i specialiserad vård (somatisk och psykiatrisk) och primärvård (exkl MVC och BVC) inom och utom regionen per 1000 invånare 2008 och Källa: Vega Konsumtion-Öppenvård
Verksamhetsanalys Tabell F-2. Konsumtion av läkarbesök i specialiserad vård (somatisk och psykiatrisk) och primärvård (exkl MVC och BVC) inom och utom regionen per 1000 invånare 2008 och Källa: Vega Konsumtion-Öppenvård
Verksamhetsanalys Figur F-6. Konsumtion av läkarbesök både inom specialiserad vård och primärvård och inom och utom regionen per 1000 invånare Ålderstandardiserade värden, Staplarna sorterade efter konsumtion Källa Vega. Konsumtion-Öppenvård
Verksamhetsanalys Figur F-7. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen för landstingen Källa: SKL. Konsumtion-Slutenvård
Verksamhetsanalys Figur F-8. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen per 1000 invånare Ålderstandardiserade värden. Staplarna sorterade efter konsumtion Källa: Vega Konsumtion-Slutenvård
Verksamhetsanalys Figur B-2. Strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnader per invånare Hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader exkluderade. Källa SKL Perspektiv
Verksamhetsanalys Tabell B-2. Skillnad i kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå. Kronor per invånare Källa SKL Perspektiv
Verksamhetsanalys Figur G-1. Antalet operationer/åtgärder i förhållande till riket Åldersstandardiserade värden. 100 = riksgenomsnittet RR
Verksamhetsanalys Tabell G-1. Antal hysterektomier i VGR RR
Verksamhetsanalys Figur G-2. Antalet obesitasoperationer kvinnor i landstingen Åldersstandardiserade värden. 100 = riksgenomsnittet. Källa SKL RR
Verksamhetsanalys Tabell G-3. Antalet operationer per invånare 2009 i hälso- och sjukvårdsnämndsområdena. Uttryckt som index där VGR=100. Ålderstandardiserade värden RR
Verksamhetsanalys Tabell G-2. Förändring de 5 senaste åren i konsumtion av operationer av planerad vård och antal väntande. Källa: HSA. RR
Verksamhetsanalys
Figur H-1. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 %, Patienter år Diabetes
Verksamhetsanalys Figur H-3. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 mm Hg, Patienter år Diabetes
Verksamhetsanalys Figur H-4. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet LDL-kolesterol ≤2,5 mmol/l, Patienter år Diabetes
Verksamhetsanalys Figur H-6. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primär-vård, som uppnått behandlingsmålet Hba1C <6,0 % Per HSN Diabetes Primärvård
Verksamhetsanalys Figur H-9. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 eller <130/80 mm Hg 2009 Diabetes Primärvård
Verksamhetsanalys Figur H-10. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primär-vård, som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och LDL-kolesterol<2,5 mmol/l 2009 Diabetes Primärvård
Verksamhetsanalys Primärvård - Indelning av indikatorer, målnivåer exempel diabetes Låg/hög gränser Relativ vikt/betydelse Gränser för ersättning Max Poäng enligt förslag Registrering NDR (täckningsgrad) Registrering blodtryck (andel med uppgift) ,5 Registrering rökning ,5 Registrering HbA1c ,5 Registrering LDL-kolesterol ,5 Registrering albuminuri ,5 Andel som når mål för HbA1c ,5 Mål för blodtryck ,5 Mål för LDL-kolesterol summa 9,5
Verksamhetsanalys Samband mellan CNI och grad av måluppfyllelse i Nationella diabetesregistret Diabetes Primärvård
Verksamhetsanalys Samband mellan CNI och grad av måluppfyllelse i Nationella diabetesregistret Diabetes Primärvård, vårdcentraler
Verksamhetsanalys Samband mellan CNI och grad av måluppfyllelse i Nationella diabetesregistret Diabetes Primärvård, vårdcentraler
Verksamhetsanalys Figur H-49 Antal nya patienter/miljon invånare Sista årets siffror kan vara lägre pga att data inte ännu är tillförlitliga Dialys
Verksamhetsanalys Tabell H-7. Antal registrerade hemodialyspatienter i Svenskt Njurregister i VGR. För 2009 ges ungefärlig skatt-ning av antalet patienter per miljon invånare. Dialys
Verksamhetsanalys Figur H-51. Andelen (%) av patienterna som får färre än tre dialyser per vecka Dialys
Verksamhetsanalys Figur H-52. Andelen (%) av patienterna som får färre än tre dialyser per vecka Dialys
Verksamhetsanalys Figur H-53. Andelen (%) av patienterna som får fler än tre dialyser per vecka. Dialys
Verksamhetsanalys Figur H-54. Andelen (%) av patienterna som får fler än tre dialyser per vecka Dialys
Verksamhetsanalys Figur H-55. Andel patienter med standardiserat Kt/V > 2. Riket = Sverige exkl. VGR Dialys
Verksamhetsanalys Figur H-56. Andel patienter med standardiserat Kt/V > 2 för regionens sjukhus Dialys
Verksamhetsanalys Figur H-57. Andel av bloddialyspatienter som får sin be-handling via en s.k. AV- fistel 2009 Dialys
Verksamhetsanalys Figur H-58. Andel av bloddialyspatienter som får sin be-handling via en s.k. AV- fistel 2008 Dialys
Verksamhetsanalys Figur H-59. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodtryck (<140/90 mm Hg) Riket = Sverige exkl. VGR Dialys
Verksamhetsanalys Figur H-61. Andel av bloddialyspatienter som uppnår standardiserat KtV mindre än 2,0, Dialys
Verksamhetsanalys Figur H-89. Andel av somatiska vårdtillfällen med vårdrela-terad infektion vid punktprevalensmätning av vårdrelatera-de infektioner 2008, våren 2009 och hösten 2009 VRI
Verksamhetsanalys Figur H-100. Andel av somatiska vårdtillfällen med vårdre-laterad infektion vid punktprevalensmätning av vårdrelate-rade infektioner 2008, våren 2009 och hösten 2009 Regi-onerna samt de deltagande sjukhusen i VGR. VRI
Verksamhetsanalys Figur H-101. Andel av somatiska vårdtillfällen med vårdre-laterad infektion vid punktprevalensmätning av vårdrelate-rade infektioner höst infektioner för olika medicinska verksamhetsområden. Hela Sverige. VRI
Verksamhetsanalys Riks-Stroke
Verksamhetsanalys Figur H-15. Andel av patienter som vårdats för stroke som registrerats i Riks-Stroke Källa Vega. Riks-Stroke
Verksamhetsanalys Figur H-20 Andel vårdade på strokeenhet per sjukhus Källa Riks-Stroke 2008 i Öppna Jämförelser 2009 Riks-Stroke
Verksamhetsanalys Figur H-21a. andel av patienter med stroke I61, I63 och I64 som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen, Källa: VEGA. Riks-Stroke
Verksamhetsanalys Figur H-22 Andel döda inom 28 dagar efter förstagångsstroke (blå) och efter sjukhusvårdad förstagångsstroke (röda staplar). Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen i ÖJ 2009
Verksamhetsanalys Figur H-23 Andel i målgruppen som fått trombolys vid stroke Källa: Riks-Stroke i Öppna Jämförelser 2009 Riks-Stroke
Verksamhetsanalys Figur H-25. Andel trombolysbehandlade patienter med hjärninfarkt, år och ADL-beroende före insjuknandet (bilden är beskuren) Riks-Stroke 2008 Riks-Stroke
Verksamhetsanalys Figur H-28 Blodförtunnande behandling vid stroke och förmaksflimmer – andel strokepatienter med förmaksflimmer, år som har fått blodförtunnande behandling PAR Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret ÖJ 2009
Verksamhetsanalys
Figur C-6. Antalet besök inom VG Primärvård sista kvarta- len 2008 och 2009 per hälso- och sjukvårdsnämnd.Data avser personer bosatta i Västra Götaland. Gbg avser personer i Göteborg med oklar nämndshemvist. Källa: Vårddatabasen Vega Avsnittet Patientströmmar och VG-primärvård
Verksamhetsanalys Figur C-7. Antalet besök inom VG Primärvård sista kvarta- len 2008 och 2009 per personalkategori. Data avser per- soner bosatta i Västra Götaland. Källa: Vårddatabasen Vega. Avsnittet Patientströmmar och VG-primärvård
Verksamhetsanalys Figur C-4. Antalet läkarbesök på Sahlgrenska universitets-sjukhusets akutmottagningar under oktober 2007 t o m september 2008, oktober 2008 t o m september 2009 och oktober 2009 t o m december Data redovisas separat för somatiska akutmottagningar för vuxna, psykiatriska akutmottagningar för vuxna samt akutmottagningar för barn. Källa: Vårddatabasen Vega Avsnittet Patientströmmar och VG-primärvård
Verksamhetsanalys Figur D-1. Schematisk beskrivning av ledtider på akutmot-tagningen RR
Verksamhetsanalys Figur D-3. Måluppfyllelse för tid till läkare (TTL) under januari och februari Källa: Regionens väntetidsrap-portering Akutmottagningar Bortfall (%) av uppgift
Verksamhetsanalys Figur H-37. Kvalitetsindexpoäng per sjukhus/klinik år För 2009 finns ännu inte riksgenomsnittet att tillgå. Källa: Riks-HIA Årsrapport 2007, Årsrapport 2008 samt opublicerade data 2009 Hjärtsjukvård
Verksamhetsanalys Figur H-38. Antalet sjukhus/kliniker som 2009 fått 0, 0,5 eller 1 poäng per kvalitetsmått. Källa: Riks-HIA opublicera-de data 2009 Hjärtsjukvård
Verksamhetsanalys Figur H-39. Kvalitetsindexpoäng 2009 per sjukhus/klinik uppdelat per kön. Källa: Riks-HIA opublicerade data 2009 Hjärtsjukvård