Det svenska civilsamhället: ett jämförande och historiskt perspektiv Lars Trägårdh SEÖN - Social ekonomi övre Norrland Umeå, 11 december 2014
Vad finns i ett namn? Tidsanda-utopier-juridik-politik-vetenskap….. Borgerliga Associationer Folkrörelser Filantropi Välgörenhet Intresseorganisationer Föreningsliv Frivilligt socialt arbete Ideell sektor Social ekonomi Civilsamhälle Idéburna organisationer
Spelar mångfalden av namn någon roll? Vilka är de historiska rötterna? Synonymer eller kollisioner? Spelar mångfalden av namn någon roll? Vad står på spel? Vilka är de historiska rötterna? Vilka är utopierna?
Civilsamhällets dimensioner Demokratin och civilsamhället Kulturen och civilsamhället Välfärden och civilsamhället Ekonomin och civilsamhället Lagstiftningen och civilsamhället
Om civilsamhällets moraliska logik(er) Folkrörelser, folkbildning och demokratiskolor Filantropi, givande och välgörenhet Social ekonomi och kooperativ Volontärer och medlemmar Globala sociala rörelser och NGOs Röst eller service
Det svenska sociala kontraktet Statsindividualismen och Den svenska teorin om kärlek
Den höga sociala tilliten Landet Annorlunda 1: Den höga sociala tilliten
Den radikala individualismen Landet Annorlunda 2: Den radikala individualismen
Välfärdens maktrelationer Stat Tyskland Sverige Familj Civilsamhälle Individ USA
Välfärdsstatens moraliska logik Givande, filantropi och välgörenhet Kontra Arbete, skatter och sociala rättigheter
Från överhetsstat till folkhem
Arbetslinjen och den skötsamme arbetaren: Innanförskap och uteslutningsmekanism
Välfärdens input och output dynamik: Civilsamhällets traditionella roll i Sverige Stat Policy-input Utredningar Remiss Välfärdsservice-output Sociala investeringar Skola, utbildning,omsorg Civilsamhälle Individ Medlemskap Frivilliga insatser Engagemang
Omfattning av ideellt arbete 1992 – 2009 Omfattning av ideellt arbete 1992 – 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53 50 2005 49 51 2009 54 43
Antal timmar frivilligt arbete/månad Män Kvinnor Totalt 1992 14 12 13 1998 15 10 2005 2009 16 Det ideella arbetets omfång är i storleksordningen 400 000 heltidsårsarbeten
Medborgarnas engagemang: Sex delsektorer 1992 1998 2005 2009 Idrott 16 19 20 Social in- riktning 17 18 15 Boende 5 6 8 7 Religion Kultur Fack 4
Tillit och medborgerligt engagemang Socialt kapital: Tillit och medborgerligt engagemang
Pågår det ett systemskifte? Vad står på spel? Civilsamhällets roll i det (nya) välfärdssamhället ”Överenskommelsen” mellan stat och civilsamhälle Från medlemsmodell till non-profit företag? Vinst kontra non-profit i välfärden Välgörenhetens återkomst Är alla former av engagemang lika bra?
Står vi inför en tillitskris i Sverige? Permanent arbetslöshet Växande ekonomisk ojämlikhet Ökad invandrarrelaterad mångfald Segregerade skolor och bostadsområden
Generell tillit i Europa: Trenderna (1980-2010) Norden sticker ut med en stigande andel som litar på de flesta. En stor del av förklaringen finns i att andelen högutbildade (akademiker) har stigit i befolkningen i Norden under perioden.
Tillitsparadoxen: Diskrepansen mellan verklig trend och uppfattad utveckling Procent som korrekt säger att tilliten stigit 1,7 Bara en liten andel av befolkningen uppfattar korrekt att tilliten har stigit under de senaste 20 åren.
Olika former av tillit
Lokalsamhälletillit
Tillit och ekonomisk ojämlikhet
Tillit och mångfald 2001-2009 Andelen utrikes födda har stigit samtidigt som den generella tilliten har stigit under 2000-talet.
Tillit och mångfald i svenska kommuner Om man tar bort Sundbyberg och Malmö försvinner sambandet mellan generell tillit och mångfald. För lokalsamhälletilliten kvarstår sambandet med mångfald även om Malmö och Sundbyberg tas bort.
Tillit till människor med annan nationalitet
Säg”hej”! Tillit och betydelsen av hälsningar
Tillit, kontakt och mångfald Oavsett graden av mångfald i kommunen har de som ofta har kontakt med grannarna högre lokalsamhälletillit. Den största skillnaden finns mellan dem som har kontakt med grannar flera gånger i veckan och samtidigt bor i en kommun med hög mångfald (Malmö).
Svag ställning på arbetsmarknaden samvarierar med lägre tillit
Hög tillit: kommuner som krymper Låg tillit: Kommuner som växer Vilka är trenderna? Hög tillit: kommuner som krymper Storuman, Sorsele Låg tillit: Kommuner som växer Malmö, Sundbyberg
Tillitstrender – senaste data World Values Survey
Tillitstrender i olika åldrar
Tillitstrender – tillit till grannar
Tillitstrender – de man känner
Tillitstrender – annan religion
Generell tillit och procent som röstat SD