William Sandqvist william@kth.se Typtenta Ellära IF1330 vt2009 8 uppgifter om totalt 30p. Godkändgräns 15p. Bonus från web-uppgifterna 6p. Giltighetstid 1 år. Betygsgränser: ( 13 < Fx < 15 ) F < 15 15 < E < 18 18 < D < 21 21 < C < 24 24 < B < 27 27 < A < 30 (36) Grafräknare tillåten. Inga övriga hjälpmedel. Formelblad medföljer tentamen. William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 1. (Ö-häfte 1.5) 2p William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 1. (Ö-häfte 1.5) 2p Svar: R4 är paralellkopplad med en ”kortslutningstråd” och medtages därför inte. William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 2. (Ö-häfte 7.1) 2p E1 = 5V R1 = 1 E2 = 21V R2 = 2 E3 = 4V R3 = 2 R4 = 15 William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se Web-uppgiften Alla har fått var sin egen unik web-uppgift att lösa! Mycket nöje! Lycka till! William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 2. (Ö-häfte 7.1) 2p Svar: Kirchoffs strömlag ger: E1 = 5V R1 = 1 E2 = 21V R2 = 2 E3 = 4V R3 = 2 R4 = 15 Kirchoffs spänningslag runt två maskor ger: På matrisform: Uppställning 3p. Rätt svar 1p. William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 3. (Ö-häfte 9.3) 6p Elektronikprefix [V] [k] [mA] 105=50 William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se Till sist … Spänningsdelningslagen: William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 4. (Ö-häfte 10.11) 2p Det magnetiska flödet i kretsen har med en fluxmeter uppmätts till 50 Wb. Järnkärnan har kvadratiskt tvärsnitt med arean 1 cm2. Det magnetiska flödets medelväg är i järnet 1 dm och i luften 2 mm (streckad linje). Vid den aktuella flödestätheten har järnet permabilitetstalet km = 1500. Hur stor kraft [Newton] verkar på ledaren när strömmen I är 10 A? b) Hur stor magnetomotorisk kraft Fm [Ampervarv] behövs det för att erhålla den aktuella flödestätheten? William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 4. (Ö-häfte 10.11) 2p Svar: Hur stor kraft [Newton] verkar på ledaren när strömmen I är 10 A? l = 1 cm = 0,01 m William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 4. (Ö-häfte 10.11) 2p Svar: b) Hur stor magnetomotorisk kraft Fm [Ampervarv] behövs det för att erhålla den aktuella flödestätheten? William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 5. (Ö-häfte 11.3) 4p a) Vilken tidkonstant har uppladdningsförloppet? William Sandqvist william@kth.se
exponentialfunktionen Stigande kurva Fallande kurva William Sandqvist william@kth.se
exponentialfunktionen Stigande kurva Fallande kurva Bra att veta: Efter tiden t = , en tidkonstant, får vi e-1 = 0,37 då återstår 37% av förloppet, dvs 63% har klarats av. Efter tiden t = 5·, fem tidkonstanter, återstår mindre än 1% av förloppet. För tekniska ändamål brukar det kunna anses att förloppet då är avslutat. Snabbformel (ger direkt funktionen för en stigande/fallande kurva): x0 = storhetens begynnelsevärde x = storhetens värde efter lång tid = förloppets tidkonstant William Sandqvist william@kth.se
”Hela swinget genom resten” En vanlig frågeställning vid exponentiella förlopp är: Hur lång tid t tar det att nå till x ? William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 5. (Ö-häfte 11.3) 4p b) Hur lång tid tar det tills spänningen över en av kondensatorerna nått 3 V? Vi omformulerar frågan till ”hur lång tid tar det innan spänningen över ersättningskondensatorn nått 6 V ?” William Sandqvist william@kth.se
Aktiv, reaktiv och skenbar effekt P är den aktiva, verkliga effekten. Om P är positiv tillförs kretsen effekt. Enheten är W, watt. S är skenbar effekt, spänning och ström utan hänsyn tagen till fasvridning. Enheten är (oegentligt) VA, volt-ampere. Q är reaktiv effekt. Detta är en ren ”räknestorhet”, som ger ett mått på effektpendlingen under en period. En induktiv krets har positivt Q och sägs förbruka reaktiv effekt, medan en kapacitiv krets har negativt Q och sägs avge reaktiv effekt. Enheten är (oegentligt) VAr, volt-ampere-reaktivt. William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 6. (Ö-häfte 14.1) 4p Z 40W Lysrör 220 V, 50 Hz, 0,41 A och 48 W. Urladdningsröret R, reaktor L . Beräkna Z William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se Lysrörsarmaturen (14.1) R 40W Lysrör 220 V, 50 Hz, 0,41 A och 48 W. Beräkna R All effekt utvecklas i resistorerna. William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se Lysrörsarmaturen (14.1) L 40W Lysrör 220 V, 50 Hz, 0,41 A och 48 W. Beräkna L William Sandqvist william@kth.se
Lysrörsarmaturen (14.1) cos 40W Lysrör 220 V, 50 Hz, 0,41 A och 48 W. Beräkna cos William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se Lysrörsarmaturen (14.1) Effekt kan beräknas då spänning och ström är i fas. William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se Lysrörsarmaturen (14.1) Fasvridningen mellan spänning och ström innebär att en del av den ström I som elverket levererar inte används till den aktiva effekten. Den onödiga strömdelen orsakar också den över-föringsförluster. Elbolagens tariffer innehåller därför straff-avgifter för dåligt cosfi. William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se Faskompensering (14.1) Genom att bygga in en kondensator C, så kommer pendlingen av reaktiv effekt att ske lokalt utan överföringsförluster. Endast den nödvändiga strömmen I’ levereras. Strömmen IL är densamma som den tidigare strömmen I. William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se Faskompensering (14.1) William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se Faskompensering (14.1) Pris c:a 50:- William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se Effekt-triangel (14.1) Effekt-triangel. Utan och med faskompensering. William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se Effekt-triangeln P och Q är ”vinkelräta” (sin+cos) så S är därför hypotenusa i en rätvinklig triangel – effekt-triangeln. Har man flera effektförbrukare kan man addera P och Q enligt: Obs! Q från kondensatorer ska adderas med minustecken. William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 7. (Ö-häfte 15.5) 4p En parallellresonanskrets matas från en strömgenerator som levererar 80 mA vid resonans-frekvensen f0 =20 kHz. a) Kontrollera att spolens Q >10. Räkna om serieresistansen r till parallellresistans R. b) Hur stor blir den resulterande impedansen (källa+resonans-krets) vid resonansfrekvensen? c) Beräkna strömmarna ILr och IC. d) Vilka värden har L och C ? e) Beräkna resulterande Q-värde och bandbredd. William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se Bekvämare formler Om Q är högt gör man inget större fel om man fördelar bandbredden lika på båda sidor om f0. William Sandqvist william@kth.se
Serie- eller Parallellresistor Vid handräkning brukar man för enkelhets skull använda formlerna för den ideala resonanskretsen. ( Vid högt Q och nära resonansfrekvensen blir avvikelserna obetydliga ). Överslagsmässigt ( vid Q >10 ) är de två kretsarna ”utbytbara”. Alternativ definition av Q med RP. ( Gäller approximativt för Q >10 ) William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 7. (Ö-häfte 15.5) 4p Svar: a) Q-värde och parallellresistans: b) ZERS = ? ZERS = 450||450 = 225 . William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 7. (Ö-häfte 15.5) 4p Svar: c) IC och ILR = ? Beräkna U. William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 7. (Ö-häfte 15.5) 4p Svar: d) Beräkna L och C. William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 7. (Ö-häfte 15.5) 4p Svar: e) Beräkna QTOT och resulterande BW. William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 8. (Ö-häfte 16.3) 6p Ställ upp ett uttryck för IC(U, , R, C). Ställ upp överföringsfunktionen IC/U beloppsfunktion och fasfunktion. Vilken filterkaraktär har överförings-funktionen, LP HP BP BS ? Vilken gränsfrekvens har överförings-funktionen? William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 8. (Ö-häfte 16.3) 6p William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 8. (Ö-häfte 16.3) 6p Svar a) William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 8. (Ö-häfte 16.3) 6p Svar b) IC/U William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 8. (Ö-häfte 16.3) 6p Svar c) LP HP BP BS? William Sandqvist william@kth.se
William Sandqvist william@kth.se 8. (Ö-häfte 16.3) 4p Svar d) Gränsfrekvens? Vid gränsfrekvensen ”väger nämnarens realdel och imaginärdel lika”. William Sandqvist william@kth.se