Föroreningstyper och spridning Sören Nilsson Påledal, SGI

Vad vill jag ha sagt med passet? Översikt över föroreningstyper och deras egenskaper

Föroreningstyper Vad letar vi efter? Organiska och/eller oorganiska ämnen? Hur har de kommit dit? Kom det i fast eller flytande form? Flyktighet? Löslighet i vattenfas? Säregen färg eller lukt? Hälsofaran för provtagaren?

Föroreningars egenskaper De viktigaste är: flyktighet densitet löslighet i vatten Andra egenskaper är t.ex. nedbrytbarhet eventuella nedbrytningsprodukter

Föroreningars egenskaper

Metallers egenskaper Form Saltform, lätt- eller svårlöslig i vatten, t.ex blyklorid (PbCl2) Jonform, löst i vatten, t.ex. Pb 2+ Hårt bundna i mineral, t.ex. Blysulfid (PbS) Ofta elektrostatisk laddade- adsorberande till partikelytor Exempel på förorening: kisaska Kvicksilver är en flyktig metall

Organiska föroreningar Flyktiga eller icke- flyktiga (ex bensin, PAH) Lätt- eller svårlösliga i vatten (ex fenol, PAH) Ofta flytande form- tyngre eller lättare än vatten? LNAPL- DNAPL Säregna lukter är vanliga! Kan omvandlas och nedbrytas genom mikrobiologisk aktivitet

Light Non-Aqueous Phase Liquids (LNAPLs) Organiska flytande ämnen som är lättare än vatten och inte blandbara med vatten T. ex. olja, bensin

Dense non- aqueous phase liquid (DNAPL) Organiska flytande ämnen, tyngre än vatten och inte blandbara med vatten t.ex. klorerade lösningsmedel (per- och trikloretylen), Kreosot

Markens egenskaper – geologi och hydrogeologi Jordart Le,Si,Sa,St, B Se SGF Beteckningsblad, jordartskarta SGU Lagerföljd Markytans och bergytans lutning Ytskikt Grundvattennivå Ledningsgravar Täta lager - lerskikt

Jordartsbeteckningar enl. SGF Huvudord Tilläggsord Skikt/lager B berg Bl blockjord bl blockig F fyllning Gy gyttja gy gyttjig gy gyttjeskikt Gr grus gr grusig gr grusskikt Le lera le lerig le lerskikt Mn morän Mu mulljord (mylla, matjord) mu mullhaltig mu mullskikt Sa sand sa sandig sa sandskikt Si silt si siltig si siltskikt St stenjord st stenig st stenskikt T torv t torvskikt Vx växtdelar (trärester) vx med växtdelar vx växtdelskikt ( ) något ( ) tunnare skikt t (efter huvudord) torrskorpa, t ex Let och Sit = torrskorpa av lera resp silt v varvig, t ex vLe = varvig Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel : sisaLe si = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Saf = finsand. Mer om SGF beckningsblad senare!

Övning Sågverk i Lessebo Uppgifter Kort beskrivning muntligt och på utdelat blad Uppgifter Vilka ämnen är intressanta att undersöka? Vad har de för egenskaper och hur sprids de? Vad ska provtas och ungefär hur många prov?