Www.gu.se Om tidsbegreppet i den latinska grammatiken Workshop 5 november 2010 Gunhild Vidén Tempora mutantur.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Om verb Olika former Introduktionsfilm Hanna Hägerland
Advertisements

Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Pågående Gerundium Rosita Järsäter, Bålbro skola, Rimbo –
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Grammatik Ordklasser.
Heter det ”BLI” eller ”vara”?
P, S, O, PF, ATTR, ADVL, OIV AKTIV &PASSIV, HS&BS
Spanska grammatik Med Gustav och Lina.
Ordklasser "Ordklass" är namn på en grupp av ord som fungerar på samma sätt, när du använder dem.
Hur du böjer regelbundna -ar verb i presens
ENGELSK GRAMMATIK.
Luncha & lär! Indirekt tal ii.
Satsdelar.
presens, preteritum och futurum
att-ord talar om vad någon gör eller vad som händer
Futurum Framtid alltså
Perfekt av svaga verb med haben
Repetition satsdelar Vilka frågor ställs för att få fram p, s, dio, io? p= Vad händer? (bakar) s= Vem/vad + p? (Sara) dio= Vem/vad+p+s (en kaka) io= Till.
Luncha och lär! hjälpverb.
” kommer att, Tänker eller ska”?
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Det svenska kulturarvet: spår 1
Huvudsatser och bisatser
Klicka på F5 Klicka på vänster musknapp när du vill gå vidare
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Aktiva och passiva verb
Tryck på F5 för att börja. ”Klicka” sedan för att fortsätta.
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Luncha & lär! Tänka, tycka eller tro?.
Hur man uttrycker något på tyska som inte har hänt än
SPARKVIPA.
Samordnande konjunktioner- bindeord
Futurum av verb + ett par oregelbundna verb + ходить / идти.
Franska länksamlingar 1.Lek och spelLek och spel 2.Film och musikFilm och musik 3.Kultur och historiaKultur och historia 4.SjälvstudierSjälvstudier 5.Lär.
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
Antoaneta Granberg Tempussystemet i grekiska och fornkyrkoslaviska.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Ordföljd.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.
Presens, preteritum, perfekt och futurum Presens beskriver något som sker NU. Om vi ska uttrycka något som relaterar till nu använder vi: Perfekt: För.
Grammatik.
Presens Verb i presens beskriver något som händer nu men vi: använder också verb i presens när vi pratar om något allmänt. Det regnar på hösten eller Många.
Grammatik ‏ ‏قواعد اللغة (‏نحو‏) Cvl-Sandviken. Ordklasser Substantiv الأسماء Verb الفعل ‏ Pronomen الضمائر Adjektiv الصفة Prepositioner حروف الجر Räkneord.
SKRIVA TEXTER Vad är uppgiften? Berätta om det inte något annat! Skriv mycket! Bättre med lång text och fel än lite och rätt. Några exempel på bisatser.
Satsschema - Hur använder man det?.
ORDKLASSER Svensk grammatik Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Grammatik och språkriktighet
Futurum Framtid alltså
Återberättande text Kurs C.
Passiv i ryskan Linda Ryska kurs
Något görs eller blir gjort Motsatsen till en aktiv mening…
Verb (Något man gör) Verb beskriver något som man gör. Verbet kan böjas i olika tempus. Tempus = tid. Verb kan beskrivas på olika sätt. Imperativ Infinitiv Presens.
Ordföljd huvudsats.
The passive voice For the 8th graders.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Grammatik - Ordklasser och satsdelar
Verb Ett verb talar om vad någon gör eller vad som händer.
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Ordföljd huvudsats.
Satsschema - Hur använder man det?
Satsschema - Hur använder man det?.
Verb I denna PowerPoint kommer ni få veta lite om  verb I olika former och hur de används I den svenska grammatiken. 
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
Presentationens avskrift:

Om tidsbegreppet i den latinska grammatiken Workshop 5 november 2010 Gunhild Vidén Tempora mutantur

Sjöstrand, Nils, Ny latinsk grammatik. Lund 1960 Tidner, Erik, Latinsk språklära för gymnasiet. Stockholm 1961 Blatt, Frans, Latinsk syntaks i hovedtræk. Köpenhamn 1946 Ernout, Alfred & Thomas, Francois, Syntaxe Latine. Paris 1953

Pireus Athen ?

Absolut tid: ”då, nu, sedan” Relativ tid: ”före, samtidigt, efter”

NUDÅ FöreSamtidigtEfter

Aspekt : Lineär (imperfektiv) Punktuell (perfektiv) Perfektisk

Lineär aspekt: Litteras scribebam (jag höll på med att skriva brev). Imperfekt Punktuell aspekt: Litteras scripsi (jag har skrivit ett brev). Perfekt ”Jag mötte en man på gatan och kände genast igen honom”: Svenska imperfekt, latin perfekt

”Vixerunt!” ”Dixi!”

Aktionsart: konklusiva och icke-konklusiva verb Konklusivt: att erövra en stad Icke-konklusivt: att belägra en stad En erövrad stad: avslutad handling En belägrad stad: pågående handling Aorist (s-morfem), perfekt (reduplikation)

Verbets fyra temaformer: presens indikativ 1:a person singular (presensstam) perfekt indikativ 1:a person singular (perfektstam) supinum (supinstam el. perfekt participstam) presens infinitiv (presensstam) Presensstam: presens imperfektum futurum simplex Perfektstam: perfektum pluskvamperfektum futurum exaktum Supinum: perfektparticip futurparticip

”När jag har skrivit färdigt det här föredraget, ska jag dricka en kopp kaffe”. Svenska: Huvudsats futurum, bisats perfektum ”När jag ska ha skrivit färdigt det här föredraget, ska jag dricka en kopp kaffe.” Latin: Huvudsats futurum simplex, bisats futurum exactum

Finis verborum de temporibus