Varför ska vi plantera ett träd, gärna flera? Skogen och klimatet Skogen och klimatet - läromedel Presentationen: 1. Atmosfären håller jorden varm 2. Kolet vandrar från ett lager till ett annat 3. Växterna behöver koldioxid och lagrar samtidigt kol 4. Hur gick det nu så här? 5. Skogarna är viktiga: mera skogar som sköts och används på ett hållbart sätt 6. Våra skogar är värdefulla på många sätt – vad betyder skogen för dig? 7. Vad kan vi göra? De flesta teckningarna är ritade av Eva Wulff, Skoven i Skolen, Danmark. Varför ska vi plantera ett träd, gärna flera?

Skogen och klimatet Atmosfären håller jorden varm Kolet vandrar från ett lager till ett annat Växterna behöver koldioxid och lagrar samtidigt kol Hur gick det nu så här? Skogarna är viktiga: mera skogar som sköts och används på ett hållbart sätt Våra skogar är värdefulla på många sätt – vad betyder skogen för dig? 7. Vad kan vi göra?

Atmosfären håller jorden varm Växthuseffekten Växthuseffekten är nödvändig för att jorden ska vara beboelig Effekten av vissa gaser i atmosfären runt jorden har samma effekt som glas i ett växthus: solens kortvågiga strålar (ljuset) når jorden, men ett skyddande täcke av gaser gör att inte all värmestrålning reflekteras tillbaka ut i rymden. Vattenånga, koldioxid, metan, ozon och dikväveoxid är de viktigaste växthusgaserna ur klimatförändringens synvinkel Den kemiska beteckningen CO2 = koldioxid  används i hela presentationen ATMOSFÄREN JORDENS YTA

JORDEN SITUATIONEN FÖRVÄRRAS OM INGENTING GÖRS MÄNNISKAN JORDEN Behöver ett skyddande täcke av CO2 och andra gaser som hindrar värme från att stråla tillbaka ut i rymden. Behöver mat, energi, för att upprätthålla sina livsfunktioner Om vi äter mera än vi förbrukar Om halten CO2 ökar i atmosfären är det första tecknet att vi blir feta. Småningom blir också vår hälsa lidande. är det första tecknet att jordens temperatur stiger. Småningom börjar effekterna av att temperaturen stiger synas. Skogarna har en viktig roll då de tar upp CO2 i atmosfären. De påverkar klimatet. mindre CO2 utsläpp – förnybara energikällor ökad upptagning av CO2 i atmosfären – Skogarna tar upp kol som lagras i träprodukter Under presentationen går vi igenom olika sätt att lösa problemet ” mindre CO2 utsläpp, ökad upptagning av CO2” Lösningarna är: Plantera mera skog Spara energi Nya innovationer/lösningar  alla är viktiga SITUATIONEN FÖRVÄRRAS OM INGENTING GÖRS LÖSNING: mindre mat, mera motion LÖSNING: mindre CO2 utsläpp, ökad upptagning av CO2

2. Kolet vandrar från ett lager till ett annat Atmosfären Förbränning Fotosyntes Jordens alla ekosystem Marken Hydrosfär BIOSFÄR GEOSFÄR Det finns kol överallt: i berggrunden, marken, luften, vattendragen och i organismer. Vår jord är ett öppet ekosystem för energiflödets del, men vad ämnenas kretslopp beträffar är ekosystemet slutet. Vi får inte in några stora mängder material från andra delar av universum. Det betyder att de ämnen som finns på vår jord byter form genom olika slags reaktioner. Kolets kretslopp på vår jord betyder att kolet vandrar mellan olika kollager. Den tid som kolet finns i ett kollager varierar från några minuter till miljarder år. Kolet cirkulerar på vår jord mellan den levande och den icke levande naturen. Kretsloppet är snabbt i biosfären och långsamt i geosfären. Mera information hittar du på webbsajten http://carbon.tjhosting.com/smy/carbon.nsf/hcpages/ruotsiframe Litosfär (jordskorpan) - träd och träprodukter är också kollager

3. Växterna behöver koldioxid och lagrar samtidigt kol FOTOSYNTES: koldioxid CO2 Energi från solljus vatten H2O syre O2 socker Fotosyntesen Vid fotosyntesen bildar det gröna färgämnet (klorofyllet) i ett träd tillsammans med vatten och solljuset som energikälla socker (glukos) och syre Kol lagras i trädens stammar, kvistar, löv, barr, rötter och i marken träden använder sockret: som byggstenar i kvistar, löv, rötter osv. till respirationen (cellandningen) som är samma typ av reaktion som när trä brinner. Energi frigörs för cellernas ämnesomsättning och CO2 återförs till atmosfären  cellandning: delar som inte medverkar i fotosyntesen och i mörker hela trädet Ett enskilt träd: Så länge som trädet växer, tar det upp mera CO2 än det avger vid andningen Ett fullstort träd tar upp lika mycket CO2 vid fotosyntesen som det avger vid andningen När trädet är helt förmultnat, har allt det kol som varit bundet i trädet frigjorts till atmosfären en kubikmeter stamvirke har under tillväxten lagrat 200 kg kol och trädets övriga delar också 200 kg 1 ton kol = 3,7 ton koldioxid  dvs. 200 kg C är 740 kg CO2 en hektar skog på momark i mellersta Finland lagrar närmare 4 000 kg kol per år, marken tar upp dubbelt mera kol än skogen. förna – repetition av vad ordet betyder koldioxid CO2 O2 energi FÖRBRÄNNING:

4. Hur gick det nu så här? CO2 CO2 CO2 TIDSAXEL TIDIGARE NU MÅL 1 m3 virke 1 ton CO2 CO2 CO2 BILD: Vågen var tidigare i balans - CO2 var bunden i lager av olika åldrar (i berggrunden, marken, luften, vattendrag, organismer) 2. Sedan upptäckte vi oljan: Situationen nu; i atmosfären finns det betydligt mera CO2 - människan har genom sin egen aktivitet (användning av fossila bränslen + skogsskövling) återfört kol till atmosfären avsevärt snabbare än det naturliga kretsloppet 3. Mål: Att få vågen i balans - vi måste se till att kol lagras på nytt: öka skogsarealerna + mera träprodukter, minska användningen av fossila bränslen Reservfråga: det som inte finns i luften, det finns i skogen  vi ska få vågen i balans igen TIDSAXEL TIDIGARE NU MÅL

Källa: FAO 2005 Ingen data tillgänglig 30 % av hela världens landareal är skogbevuxen (FAO 2007). För 8 000 år sedan var motsvarande siffra 50 % År 2005 var den totala skogsarealen lite under 4 miljarder hektar  det är omkring 1/3 mindre än för 10 000 år sedan, när människan började idka jordbruk Skogarna är ojämnt fördelade på jordklotet Till de tio skogrikaste länderna hör (2/3 av alla skogar): Ryssland, Brasilien, Kanada, USA, Kina, Australien, Demokratiska republiken Kongo, Indonesien, Peru och Indien Det har stor betydelse var skogen avverkas och hur den används och sköts ! Skogarna i norr och i den tempererade zonen - under den långa tid som skogarna har nyttjats har man bl.a. lärt sig vikten av skogsförnyelse och hållbart nyttjande av skogarna - de lagrar för närvarande mera kol än de avger eller de är kolsänkor: Kollagret i Europas skogar har fördubblats på 50 år - vi kan ännu få skogarna att lagra avsevärt mera kol genom att använda rätta behandlingsmetoder vid skötseln av ekonomiskogar  avverkningar och uttag av energived minskar kolsänkan om vi inte samtidigt ser till att tillväxten i skogarna ökar Vi avverkar 64 % av den årliga tillväxten Tropiska och subtropiska skogar – skogsskövling ett stort problem både ekologiskt och ur klimatsynvinkel  globalt omvandlas årligen skogar, som har en sammanlagd areal som är lika stor som Grekland, till jordbruksmark. 13 miljoner hektar skogar (ett område lika stort som Grekland) skövlas varje år (avverkas och bränns): största delen blir jordbruksmark och plantager, skogarna är i dåligt skick (överavverkade, felaktiga avverkningsmetoder, för stort betestryck, skogsbränder)  inte hållbart, men fattiga människor på lokal nivå har sällan andra alternativ  i bakgrunden orättvisa  ett globalt utvecklingsarbete för att skydda regnskogarna är med andra ord viktigt Avverkningarna i regnskogarna står för 20 % av CO2 utsläppen globalt sett Skogsbränder står för 12 % av CO2 utsläppen globalt sett BILD: FAO 2005 Virkesförrådets utveckling (tillväxt/minskning) mellan åren 1990-2000 och 2000-2005 Tilltagande minskning av virkesförrådet Konstant minskning av vikresförrådet Avtagande minskning av virkesförrådet Ingen förändring Avtagande ökning av virkesförrådet Konstant ökning av virkesförrådet Tilltagande ökning av virkesförrådet

FOTOSYNTESEN PÅ JORDEN 5. Skogarna är viktiga: mera skogar som vi sköter och använder på ett hållbart sätt SKOG 10 % HAV 70 % ANNAT 20 % FOTOSYNTESEN PÅ JORDEN JORDENS YTA Ekosystemtjänster (tjänster som vi får ”gratis” av naturen), som - reglering av klimatet - lagring i marken - skydd mot erosion - skydd av stränder mot vågor och översvämningar - skydd av grundvatten - stopp mot ökenspridning Biologisk mångfald: skogarna utgör livsmiljö för över 90 % av de landväxande växter och djur som vi känner till 2/3 av djurarterna är beroende av skogar En viktig resurs speciellt för de människor som bor på landsbygden, de får t.ex. byggmaterial och ved, mat, foder till boskap, olja, gummi, mediciner och nya material för ny teknologi Skogarna täcker 10 % av jordens sammanlagda yta, men skogarnas andel av hela fotosyntesen (land och hav tillsammans) är 42 % SKOG 42 % HAV 37 % ANNAT 21 %

6. Våra skogar är värdefulla på många sätt – vad betyder skogen för dig? Hållbart nyttjande innebär tre saker: ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt-socialt hållbart nyttjande. Diskutera skogarnas betydelse ur olika synvinklar och för olika människor. Skogen som kollager är bara ett exempel. Diskutera vidare: Vad skulle hända om alla produkter i klassen, som innehåller trä i någon form, skulle tas bort? BILDER: Guckusko (Cypripedium calceolus) är en orkidé som kan bli upp till 60 cm hög. Den är sällsynt, men påträffas i lundar och i fuktiga och örtrika skogar på kalkrik mark. Guckuskon är fredad. Fönsterlav (Cladonia stellaris) växer i torra moskogar, på berg och på kala fjäll. Fönsterlav är viktig vinterföda för renar. Den samlas också in för dekoration i t.ex. begravningskransar och julplanteringar med hyacinter och julstjärnor. Fönsterlav användes förr som fyllnad mellan ytter- och innerfönster för att suga upp den fukt som ofta bildas där. Aspsopp är en matsvamp. Den förekommer allmänt i södra Finland. De första aspsopparna kan vi plocka redan under högsommaren. De små björnarna är tillverkade enbart med hjälp av en motorsåg. Fotot med den smala bron är från Patvinsuo nationalpark i norra Karelen, som är känd för sina gamla skogar och vackra sandstränder. Tickor (Polyporaceae) är svampar som man framför allt hittar växande på levande och döda träd. En del arter är parasiter dvs. de tar sin näring från levande träd medan de flesta är saprofyter, vilka tar sin näring från döda träd. I Finland påträffas ca 200 arter tickor.

7. Vad kan vi göra? ANVÄNDA TRÄ SOM BIOENERGI SKÖTA OCH VÄRNA OM VÅRA SKOGAR ANVÄNDA TRÄ SOM BYGGMATERIAL Livscykeln för träprodukter: 1. Produkt 2. Återvinning Materialåtervinning innebär att produkter som tagits ur bruk används som råmaterial vid tillverkning av nya produkter, t.ex. byggmaterial eller b) som returråvara vid tillverkning av nytt material, t.ex. papper 3. Bioenergi Träprodukter kan till sist användas som CO2-neutral bioenergi, liksom andra rest- och biprodukter från sågverk och annan skogsindustri  användningen av trä som bioenergi har en positiv inverkan på klimatet, om vi med bioenergi ersätter fossila bränslen och samtidigt ser till att vi bedriver ett hållbart skogsbruk; i stället för ett träd som vi avverkar och använder planterar vi ett nytt, ännu hellre två PLANTERA NYA TRÄD!!! ÅTERVINNA TRÄPRODUKTER MINSKA BILKÖRNINGEN

Skogens roll för att stoppa klimatförändringen Vi ökar skogsarealerna och sköter och använder skogarna enligt principerna för ett hållbart skogsbruk Vi väljer trä i stället för andra material Vi återvinner träprodukter