Protein Mer än hälften av cellens byggnadsmaterial är proteiner.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cellen.
Advertisements

Animation över translationen
Cellen och vårt biologiska arv
Från gen till protein Niklas Dahrén.
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
Från genotyp till fenotyp
Transkriptionen Niklas Dahrén.
Genexpression; RNA-syntes och Proteinsyntes
Cellen.
Cellkärnan och nukleinsyror
KURS ht-11 Välkommen! Ann-Sofie, Anette, Curta, Håkan, Karin
DNA DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet.
Cellen.
Immunförsvaret.
Genetik II
Gardeborn.se 1.Kunskapen om livet Tro & Vetande 2. Strukturen på livet Klassificering & Fossil 3. Omgivningen för livet Universum & Jorden 4. Konstruktionen.
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Intelligens Humör.
Cellen och dess delar.
Livets former Djur.
Celler, organ och organsystem
Näringsämnen i kroppen
Biokemi MNXA10/12 Hans-Erik Åkerlund
DNA. DNA Den centrala dogman - sammanfattning av transkription och translation (1) All information finns lagrad i DNA (deoxyribonucleic acid). Informationen.
Genetik Intro.
Molekylär genetik Gener har 2 viktiga funktioner
-läran om det biologiska arvet
Kroppens celler Kroppens celler har olika uppgifter och ser ut på olika sätt, men de är uppbyggda på ungefär samma sätt. De består av många olika delar.
Mål: Människans organsystem, organens namn, placering och funktion.
Allmänt Bakterier är en grupp encelliga mikroorganismer. De finns överallt omkring oss, på huden (i normalfloran), i luften, i livsmedel osv. Efter sitt.
Cellen.
CELLEN.
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Människan: Blodomloppet
Nukleinsyror: DNA och RNA
Vad är vad? Cellkärna, gener, kromosomer, DNA, arvsanlag…
Genetik Intro.
Kost för idrottare.
Celler Allt levande är uppbyggt av celler. Växter av växtceller och djur av djurceller. Skillnaden mellan en växtcell och en djurcell är att Växtcellen.
Cellen och dess beståndsdelar
Cellen Ola Ohlsson 4 november 2009.
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN.
Genetik (ärftlighetslära)
Historik Omkring år 1600 konstruerades de första mikroskopen. Då blev det möjligt att tränga in i en värld som tidigare varit okänd för oss människor.
Cellen i funktion kap 5.
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN Micke Sundström ©
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL
Livsmedelskemi.
BIOKEMI Livets kemi.
Ord som är bra att kunna. Sven Svensson, Arabyskolan 2009
Cellen.
“Hur kan en molekyl innehålla information om hur du ser ut och är?”
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
ÄMNENA I MATEN.
Håkan Tornhagsskolan 2016 I.Organism II.Organ III.Vävnad IV.Cell V.Organell VI.Molekyl VII.Atom VIII.Proton/Neutron/ Elektron IX.Kvarkar Cellandning.
Fetter Energirika ämnen som används som reservnäring Fett = Ester glycerol + 3 st fettsyror Två sorters fetter vegetabiliska och animaliska Bryts ner till.
-läran om det biologiska arvet. Gregor Mendel 1800-talets mitt Upptäckte att egenskaper går i arv på ett regelbundet sätt.
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN.
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
- En livsnödvändig funktion
Genetik 9C.
Proteiner 10.3.
Matspjälkningen 1 Våra födoämnen
Allt ärftligt material i en cell kallas för genom.
Näringsämnen i kroppen
Genetik Varför är vi som vi är: långa/korta, smala/tjocka, ljusa/mörka, snabba/ långsamma? Varför är barn lika, men ändå inte kopior av sina föräldrar?
Matspjälkningen.
Människokroppen - celler i samarbete
Kärnan i våra celler DNA (deoxiribonukleinsyra). Cellen Alla organismer består av minst en cell. Två olika typer av celltyper (prokaryota & eukaryota)
En cell är den minsta levande enheten.
Presentationens avskrift:

Protein Mer än hälften av cellens byggnadsmaterial är proteiner. Det finns ca 15 000 olika proteiner i en enda cell. Den mest kända användningsområdet hos proteiner i cellen är som enzymer (påskyndar kemiska reaktioner). Många hormoner är proteiner t.ex. östrogen, insulin. Antikroppar i immunförsvaret är proteiner. Keratin i hud och naglar är proteiner.

Uppbyggnad Proteiner är uppbyggda av 20 aminosyror. 11 aminosyror kan kroppen tillverka, de övriga 9 måste vi få i oss via maten. I proteiner finns det från 50 ända upp till flera tusen aminosyror. Vilken form och funktion ett protein får beror på: Antalet aminosyror Vilka aminosyror som ingår Ordningsföljden på aminosyrorna

Tillverkning av proteiner 1. Ritning (bilden till vänster) Först aktiveras den gen som är receptet för det proteinet som ska tillverkas. DNA-molekylen spricker upp (kvävebaserna lossnar från varandra). Den ena strängen används som mall. Enligt mallen sätts kvävebaser ihop till en ritning som kallas mRNA. (m-messenger=meddelande) RNA (ribonukleinsyra) mRNA består av en enkel spiral och här är kvävebasen T är utbytt mot U.

2. Bygga protein (bilden till höger) mRNA:t transporteras ut ur cellkärnan till ribosomerna. Aminosyror tas in i cellen från blodet (via cellmembranet). Ribosomerna läser av kvävebaserna tre och tre. (Tre stycken kvävebaser = kodon). Varje kodon motsvarar någon av de 20 aminosyror som finns. tRNA hämtar rätt aminosyra. Ribosomerna sätter ihop aminosyrorna till proteiner.

3. Paketering Det tillverkade proteinet fraktas till golgiapparaten. Där slutbearbetas proteinet och förpackas i små blåsor som kallas vesiklar. 4. Leverans Vesiklarna med det färdiga proteinet förs ut ur cellen via cellmembranet och transporteras med blodet till stället där det ska användas.