Pass 7 KYOTOPROTOKOLLET. Klimatkonventionen Först i slutet av 1980-talet började politiker engagera sig i klimatproblemet IPCC grundades och 1990 kom.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Klimatmodellering i perspektiv
Advertisements

Biologisk mångfald och Mångfaldskonventionen i Sverige
Jordbruksdepartementet Klimatförhandlingarna i Köpenhamn – påverkan på skogsindustrin? Ingenjörsvetenskapsakademin 9 feb 2010 Hans Nilsagård, kansliråd.
Är världen på rätt spår? Situationen idag: Enligt EFA Global Monitoring Report 2002 Presentation vid mötet En jämställd skola för alla? Sida, 4 april 2003.
Samhällsekonomi 2.
Växthuseffekten – så fungerar den
Project Liquid Natural Gas Norway - Sweden Utsläppsrätter.
Europaparlamentariker
Allmänningens dilemma
Miljödepartementet Ett Sverige utan klimatutsläpp – det gröna föregångslandet Bakgrund till regeringsbeslut torsdagen 21 juli 2011.
”Hållbar utveckling” - en rättvis framtid utan sopor?
Regionalt mobilitetskontor & Exempel på projekt som gett resultat.
Vikasjön i Falu kommun Varför Vikasjön? • Mot slutet av 1970-talet försämrades vattenkvaliteten i Vikasjön påtagligt – vattnet.
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Kalmar län Workshop om persontransporter 29 april 2010.
Vad vet du om världen? Källa ”Blir världen bättre?”, Staffan Landin.
Papperstiger eller aktör för en bättre världen?
Klimattoppmöte i skolan Välkommen til KLIMATTOPPMÖTE Durban, Sydafrika 2011 Klarar NI att lösa världens klimatutmaningar?
Att tänka på vid klimatkompensation
Växthusgaser Kyotoprotokollet omfattar sex växthusgaser:
Växthuseffekt och klimatförändringar
Klimatförändringar.
- bakgrundsmaterial för publikationen Faktarutor 2 Energiföretagen satsar på att hejda klimatförändringen •Handboken Kompassen – frågor och.
Mänskliga rättigheter Demokrati och frånvaro av mänskliga rättigheter är en omöjlig kombination.
Fjärde järnvägspaketet
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
EL-OCH CERTIFIKATMARKNADEN SERO:s seminarium den 16 april 2011 Olof Karlsson.
Erik Langby Källa: watersecretsblog.com Utmaningar kring klimatfrågan i den regionala utvecklingsplaneringen Erik Langby Ordförande i Regionplane-
Människan eller naturen i centrum?.  Syftet med rapporten är att klargöra avsikten med de nationella miljökvalitetsmålen och belysa möjligheterna och.
Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Trusler og udfordringer – refleksioner fra klimaforhandlingerne og.
Skriv här ArtDatabanken Konventionen om biologisk mångfald Från Rio till idag – vad gör vi nu? Jan Terstad ArtDatabanken, programchef Naturtyper och naturvård.
Världen Vart är på väg??? vädret. ”Klimatförändringarna är nog naturliga.” ”Såren i naturen läker utan att det blir ärr.” ”De hittar säkert på något som.
Varför är CCS viktigt? Klimatkonferens i Göteborg 27 januari 2009 Sten Åfeldt Enhetschef Enheten för kraftproduktion.
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Sjukvård åt asylsökande Antal asylsökande
Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI CARIN NILSSON.
2 Studien visar att…  Sverige ska minska kväveutsläppen – men inte lika mycket som andra länder.  Det går att få större effekt på Östersjön till samma.
Robert Gidehag & Jonas Arnberg. Studiens frågeställningar Övergripande: Är den svenska alkoholpolitiken effektiv på 2000-talet?
1 Alarik Sandrup Energipolitisk expert Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Drivkrafter inom den internationella klimat- och energipolitiken.
Mat och klimat.
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Klimatförhandlingar i Rudbecksskolans bibliotek Ett rollspel i tre akter.
Växthus-effekten The Greenhouse Effect.
Färdplan 2050 Viktor Rydell. Global nivå Vid FN:s klimatkonferens i Cancún 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier.
Växthuseffekten Försurning Övergödning
Miljö - nationellt och internationellt
Den vetenskapliga bevisningen är övertygande EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
Ramavtal om löner m.m Mellan ST och STP.
Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet.
Vattenånga och koldioxid är de viktigaste växthusgaserna, följda av dikväveoxid och metan. Den växthusgas man oftast pratar om är koldioxid. Halten av.
Forma ett nytt internationellt avtal EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
Varför ska vi plantera ett träd, gärna flera?
1 Strategier för minskad klimatpåverkan - framtidsbilder för markanvändning på landsbygden Rebecka Milestad, Åsa Svenfelt & Kalle Dreborg.
Länsträff Miljö och hälsoskyddshandläggare Västerås den 27 maj 2008 Klimat- och energistrategi för Västmanlands län -ett regeringsuppdrag.
Pris på utsläpp Skatter och eller utsläppshandel Olle Björk Miljödepartementet.
Klimatförhandlingar i Rudbecksskolans bibliotek Ett rollspel i tre akter.
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Sveriges miljökvalitetsmål
Svensk klimatpolitik i ett globalt perspektiv Svenska EnergiEkonomiska Föreningen, Onsdag 1 december 2004 Per-Olof Granström, Svensk Energi
Sverige nettoexportör av el Ökad elproduktion Effekthöjning på befintliga kraftverk Utbyggnad av vindkraft, småskalig vattenkraft och biokraftvärme. Minskad.
Klimattoppmöte i skolan Välkommen til KLIMATTOPPMÖTE DOHA, QATAR 2012 Klarar NI att lösa världens klimatutmaningar?
En mall för beslutsfattare (utgå från den här PPT-mallen och anpassa den till dina egna behov) Datum, författare, ämne/rubrik osv. "Utmaningar och möjligheter.
Jordens Klimat & Växthuseffekt. Växthuset Vad är Växthus ? En byggnad av glass eller plast. Tillåta solljus att släppa in. Förhindra värm att slippa ut.
Parisavtalet – allra viktigast
Post-industriellt samhälle, serviceländer, rika länder, nord, väst
Analyserade alternativ
Minska utsläppen av växthusgaser
Klimatet förändras och det påverkar dig
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Klimat och miljö.
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Presentationens avskrift:

Pass 7 KYOTOPROTOKOLLET

Klimatkonventionen Först i slutet av 1980-talet började politiker engagera sig i klimatproblemet IPCC grundades och 1990 kom första rapporten, vilket var grunden till klimatkonventionen Mars 1994 antogs den och i dag har 190 länder anslutit sig

Klimatkonventionen Slutgiltiga målet är att ”stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt” Innehåller inga bindande krav på minskade utsläpp Annex I-länderna uppmanades att stabilisera utsläppen på 1990 års nivå år 2000

Kyotoprotokollet Ett protokoll med lagligt bindande utsläppsmål för de industrialiserade länderna skrevs under 1997 Innebär att I-länderna skall åta sig att minska utsläppen av växthusgaser med 5,2% år från 1990 års nivå Två villkor krävs dock för att protokollet skall ratificeras

Kyotoprotokollet 1.55 nationer som skrivit på Klimatkonventionen måste ratificera protokollet 2.De länder som ratificerar protokollet måste tillsammans stå för minst 55% av CO2 utsläppen 1990 USA står för 36% ensam, och har ”dödförklarat” protokollet

Nuvarande status Trädde i kraft 16 Februari April 2005 hade 148 stater anslutit sig och representerar 61.6% av industriländernas CO 2 utsläpp 38 stater + EU räknas som industriländer. Endast USA och Australien står utanför

Kyotoprotokollet Gaserna som omfattas är –CO 2, CH 4, N 2 O, HFC, FC, SF 6 Länders åtaganden gällande minskade utsläpp av gaserna varierar. Dessa har förhandlats fram, och hänsyn till ländernas olika förutsättningar har tagits

Sveriges utsläpp av växthusgaser 2002

Utsläppsmål för olika länder Island+10% Australien+8% Sverige+4% Norge+1% N. Zeeland, Ryssland, Ukraina±0 Kroatien-5% Japan, Kanada, Ungern, Polen-6% USA-7% EU (kollektivt)-8% Luxemburg-27%

Kyotoprotokollet Protokollet definierar tre flexibla mekanismer som kan används för att klara kraven –Handel med utsläppsrätter (ET) –Joint Implementation (JT) –Clean Development Mechanism (CDM) –”Bubble”

Syfte och innebörd Huvudsakliga syftet med mekanismerna är att minska kostnaderna för att uppfylla målen –ET: Om ett land släpper ut mindre av koldioxid än det får göra enligt protokollet så kan ett annat land köpa landets icke utsläppta koldioxid –JI: Ett land gör växthusgasreducerande åtgärder i ett annat land, där båda har ett åtagande i protokollet –CDM: Ett land gör växthusgasreducerande åtgärder i ett annat land, där det mottagande landet inte har ett åtagande i protokollet

Kolsänkor Kolupptag i skog och andra ekosystem får till viss del räknas som en post för utsläppsminskning ”Räddade” protokollet, men användandet är mycket omdiskuterat Sverige har för avsikt att inte utnyttja sänkor

Förväntade effekter Förmodligen bara marginell påverkan på den beräknade temperaturhöjningen, +1,8ºC istället för 2ºC Troligt är också att den ursprungliga minskningen (-5,2%) stannar vid ett par procent......men utan åtgärder skulle utsläppen från de berörda länderna vara 25% över 1990 års nivå 2010

Förväntade effekter Det viktigaste är dock att förutsättningar för internationellt samarbete i frågan skapas Dessutom skapas förutsättningar för mer ambitiösa utsläppsmål för perioden efter 2012

Framtida klimatförhandlingar Krav även på u-länderna Vilka åtaganden ska länderna göra? –Nedskärning av landets totala utsläpp av CO2? –Utsläpp per person?

Enligt konventionen är slutgiltiga målet att ”stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt” Notera att en stabilisering av halterna växthusgaser är en helt annan sak än stabilisering av utsläppen

För att stabilisera halterna krävs ungefär en halvering av de globala utsläppen Med en stabilisering (eller minskning) av utsläppen fortsätter halterna av växthusgaserna i atmosfären att öka

Slutsats Ländernas åtaganden i Kyoto är blygsamma i jämförelse med vad som krävs Nästan alla internationella miljöavtal har dock börjat med ett litet steg Även fast starka intressen håller emot, har ändå relativt mycket hänt de senaste 10 åren Idag gäller inte den vetenskapliga debatten om vi påverkar klimatet, utan hur mycket och vad blir konsekvenserna

Effektiv implementering av åtgärder Måste verka för minskade utsläpp och en anpassning till klimatförändringen För att minimera globala kostnaden bör den minst dyra åtgärden vidtas först Kyoto mekanismerna utjämnar kostnaderna

Hur går det för Sverige? Utsläppen av växthusgaser minskar – 1% fram till Utsläpp från bostäder och avfallsstationer har minskar, medan transportsektorn ökar. Prognoser visar att utsläppsnivåerna kommer att öka efter 2010