Sören Nilsson Påledal, SGI Provtagningsplan Sören Nilsson Påledal, SGI

Provtagningsplan - Vad är syftet med undersökningen Innehåll: Kvalitetsnivå Planritning med provpunkter och ev. referenspunkter Provtagningsmedia och djup Provtagningsmetod inklusive installation av ev. Gv-rör Ev anläggningar i mark t.ex. cisterner Inmätningar, noggrannhet? Analysprogram - vilka analysparametrar utförs på prover från respektive punkt och provtagningsmedia Kritiska moment ur kvalitets- och miljösynpunkt samt förebyggande åtgärder Jämför med exemplet Lessebo!

Förberedelser och planering inför provtagningsplan Historik – verksamhet, potentiella föroreningar Geologi och hydrogeologi Skyddsobjekt Konceptuell modell Provtagningsmönster Ledningar eller andra begränsningar i marken

Historik Genom platsbesök, intervjuer och att titta på ritningar/flygfoton få svar på: Potentiellt förorenande verksamheter, var på platsen? Farliga ämnen som hanterats? Avfallshantering, intern ”deponi”? cisterner/tankar i eller ovanför marken? Är området utfyllt? Ledningsgravar eller andra spridningsvägar?

Potentiella föroreningar Viktigt för val av provtagnings- och analysmetoder Vilken förorening kan förväntas? Branschtypiska föroreningar – se tabell NV 4918 och fälthandboken SGF 2004:1 Hur ska jord/ vatten provtas och analyseras i fält? Vialer bra för lättflyktiga ämnen Utförande av fältanalys ska dokumenteras

Potentiella föroreningar - tabell NV 4918

Potentiella föroreningar - tabell NV 4918

Geologi och hydrogeologi Skapa en uppfattning om hur geologin och hydrogeologin ser ut i området – försöka få grepp på möjliga spridningsvägar genom att: Studera berg- jordarts och hydrogeologiska kartor, finns på www.sgu.se Platsbesök Tänk också på mänsklig aktivitet t.ex. ledningsgravar Viktigt för att kunna förutse hur föroreningar kan sprida sig

Skyddsobjekt Människor (exponering av förorening till barn och vuxna) Miljö (spridning av föroreningar). Hitta skyddsobjekt genom: Kartor Platsbesök Kontakt med kommunens miljökontor Sökning på internet Exempel dagis, brunn, å

Konceptuell modell Utifrån historik, geologi, hydrogeologi och skyddsobjekt kan en konceptuell modell sättas upp. I denna sammanfogas: Källor Spridningsvägar Skyddobjekt Identifiera var de största och viktigaste osäkerheterna finns – undersök dessa! Strategi för undersökningen! Vad tycker ni om den konceptuella modellen i provtagningsplanen för Lessebo?

Provtagningsmönster – riktad provtagning Där man vet/misstänker att källor finns Vanligaste provtagningsmönstret För att belägga hypotes om hot-spots från historik Medger inte statistisk bearbetning Används ofta i en översiktlig miljöteknisk markundersökning Spridningsvägar - extra uppmärksamhet på t.ex. rörledningar, dräneringar och vägkroppar

Provtagningsmönster – systematisk provtagning Tillräckligt stort antal provtagningspunkter fördelas i ett nät över området. Systematisk provtagning är oftast fördelaktigt - punkterna ska med rimlig sannolikhet hamna inom eventuella föroreningskällor och spridningsplymer Reguljärt mönster (a) Systematiskt slumpmässigt (b) Slumpmässigt (c) Hela området täcks in, går att behandla statistiskt Okända punktkällor kan med lokaliseras med grundvattenprovtagning eller i vissa fall gasprovtagning.

Förväntat rena områden Behov av undersökning? Vad ska undersökas och på vilket sätt? Hur säker behöver verifieringen vara? Systematisk provtagning bra!

Antal prover Svårt, Finns ingen generell regel! Det beror på … En målsättning för provtagningens säkerhet behöver definieras Det finns statistiska metoder för att bestämma erforderligt antal provpunkter relativt önskad säkerhet