Konsonanter Indelning av språkljuden vokaler och konsonanter konsonanternas artikulationssätt och artikulationsställning sekundära egenskaper

Grundstruktur segment och prosodi/suprasegment segment: seriellt ordnade men inflätade i varandra vokaler och konsonanter prosodin har segmenten som domän

Skillnad: bildningssätt Vokaler: - luftströmmen har fri väg genom svalget, munhålan och munöppningen - ingen trång passage som ger brus - stämbandston Konsonanter: hinder för luft-strömmen genom - kortvarig avspärrning - trång passage

Skillnad: stavelsebildning Vokaler: - centrala och obligatoriska elementet i en stavelse (kärna) Konsonanter: - grupperas kring den vokaliska stavelsekärnan

Klassificering av konsonanter (fonologisk) Obstruenter Ljud med annan ljudkälla än stämbandston eller annan ljudkälla plus stämbandston Sonoranter Ljud vars enda ljudkälla är stämbandston

Klassificering av konsonanter (fonologisk) Obstruenter Klusiler [p], [t], [k] ... frikativor [s], [z], [S] ... affrikator [tíS], [tís], ...

Klassificering av konsonanter (fonologisk) Sonoranter Nasaler [m], [n], [N] ... Lateraler [l], [ñ], [´] ... halvvokaler [w], [ç], ... tremulanter [r], [{], ...

Klassificering av konsonanter (IPA) Pulmoniska – Icke-pulmoniska Artikulationsställe: var i ansatsröret hindret förekommer Artikulationssätt: hindrets effekt på luftströmmen Ton: närvaro eller frånvaro av stämbandston

Konsonanter: pulmoniska – icke-pulmoniska Pulmoniska konsonanter - exhalatorisk, egressiv Icke pulmoniska konsonanter - glottala: ejektiver, implosiver - orala: klickar (clicks)

Pulmoniska konsonanter (IPA)

Icke-pulmoniska konsonanter (IPA)

Pulmoniska konsonanter: tonande – tonlös Tonande konsonanter produceras med stängd glottis så att en stämbandston uppstår Tonlös konsonant produceras med öppen glottis så att luftströmmen passerar obehindrat1 1I tonlösa konsonanter, speciellt klusiler, är glottis vidöppen som vid andning.

Klusiler (plosives) Ett hinder byggs upp i ansatsröret och luftflödet stoppas bakom detta lufttrycket bakom hindret ökar när avspärringen öppnas trycks luften ut med hög hastighet och hörs som en ’explosion’ två faser: avstängning och utlösning, ocklusion och explosion syns i vågformen

Klusiler Klusiler kan vara tonande eller tonlösa Stämbandstonen visar sig ibland , men inte alltid) i vågformen genom regelbundet svängningsmönster under ocklusionsfasen Explosionen kan följas av aspiration Outlösta klusiler saknar explosion

Klusiler: Oscillogram & spektrogram tonlös tonande

Klusiler: artikulationsställning Bilabial: [p b] dental/alveolar/postalveolar: [t d] retroflex: [ÿ ê] palatal: [c ï] velar: [k g] uvular: [q G] glottal: [?]

Klusiler i hindi

Klusiler i hindi

Klusiler i tailändska

Tonande, oaspirerade, aspirerade klusiler i thailändska

Nasaler Den mjuka gommen fälls ner och luftströmmen strömmar ut genom näsan samtidigt med en total avstängning i munhålan regelbundna svängningar i signalen

Nasaler: artikulationsställning Bilabial: [m] labiodental: [M] dental/alveolar/postalveolar: [n] retroflex: [÷] palatal: [ø] velar: [N] uvular: [²]

Tremulanter [r] (vibranter, trills) En elastisk del av talorganen sätts i dallrande svängning med hjälp av luftströmmen artikulationsställning: bilabial: [õ] dental/alveolar/postalveolar: [r] => apikal, då tungspetsen dallrar uvular: [{]

[õ] Bilabial trills 1: Oro Win

[õ] Bilabial trills 1: Oro Win

[õ] Bilabial trills 2: Kele & Titan

[õ] Bilabial trills 2: Kele & Titan

Tappar och flappar Tungspetsen rör snabbt vid gommen en enda gång Kontakten är inte tillräckligt lång och tät för att lufttryck ska byggas upp som för en klusil artikulationsställning: dental/alveolar/postalv.: [R] retroflex: [}]

Frikativor Luftströmmen passerar en förträngning så att brus bildas Ljuden karaktäriseras av låg, oregelbunden intensitet I intervokalisk position fortsätter ofta vokalernas formantmönster genom frikativan

Frikativor

Frikativor: artikulationsställning Bilabial: [¸ B] labiodental: [f v] dental: [T D] alveolar: [s z] postalveolar: [S Z] retroflex: [§ ½]

Frikativor i Ewe

Frikativor i ewe

Frikativor: artikulationsställning Palatal: [C Æ] velar: [x Ä] uvular: [X Ò] faryngal: [ð À] glottal: [h ú]

Approximanter Förträngningen är mindre än i frikativor och luftströmmen passerar mer obehindrat så att inget brusljud uppstår

Approximanter: artikulationsställning Labiodental: [V] dental/alveolar/postalveolar: [¨] retroflex: [Ó] palatal: [j] velar: [å]

Lateraler Blockering i mittlinjen av munhålan så att luftströmmen inte kan gå ut där däremot öppning vid sidan där luften kan strömma ut vid stark luftström och eller mindre öppning uppstår brus och då kallas det lateral frikativ om inget brus uppstår kallas ljudet lateral approximant

Lateraler Laterala frikativor: [Â L] laterala approximanter; dental/alveolar/postalveolar: [l] retroflex: [ñ] palatal: [´] velar: [L]

Lateraler

Lateraler

Lateraler i Bura

Lateraler i Bura

Lateraler i Zulu

Lateraler i Zulu

Affrikator Sekvens av en klusil och en frikativ som bildats på samma ställe i talapparaten fsv. Tje-ljud: ”tjäna” [tíSEna] tyska ”zwei” [tísvae]

Klusiler i Quechua

Klusiler i Quechua

Icke pulmonariska ljud Klickar (clicks) (tonande) implosiver ejektiver ingen utströmmande luft!

Smackljud (clicks) Två orala avspärrningar, mellan vilka undertryck uppstår när den främre avspärrningen släpps uppstår smackljudet ingressiv (oral) luftström tonlös och tonande mestadels i språk i södra delen av Afrika

Nama conversation 1 Nama conversation 2

Klickljud i Nama

Klickljud i Nama

Olika klickljud Bilabial: [‡] dental: [–] (post)alveolar: [—] palatoalveolar: [œ] alveolar lateral: [„]

Implosiver (tonande) Oral avspärrning som i klusiler Stämbandston uppstår genom att struphuvudet hastigt dras nedåt Framför allt i västafrikanska språk, ofta bilabial

Implosiver: artikulationssätt Bilabial: [º] dental/alveolar: [ë] palatal: [×] velar: [©] uvular: [ý]

Ejektiver Oral avspärrning samtidigt som glottal avspärrning Struphuvudet höjs och ökad lufttryck uppstår bakom den orala avspärrningen När den orala avspärrningen öppnas utströmma luften med hög hastighet som hörs som explosion

Ejektiver Symbol: apostrof [’] bilabial: [p’] dental/alveolar: [t’] velar: [k’] alveolar frikativ: [s’]

Dubbel artikulation och deras symboler Dubbelartikulation med egna symboler; tonlös labial-velar frikativ: [ã] tonande labial-velar appr.: [w] tonande labial-palatal appr.: [ç] dubbelartikulation [S] och [x]: [î]

Dubbel artikulation i Bura

Mer exotiska ljud Tonlös epiglottal frikativ: [K] Tonande epiglottal frikativ: [¹] epiglottal klusil: [û]

Andra ljud som inte platsar i tabellen, mm Alveolopalatal frikativ: [þ ü] alveolar lateral enkelt slag: [¨] diakritiska tecken

Diakritiska tecken