Självdestruktivt beteende Anne-Liis von Knorring Professor/Överläkare.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Anders Jönsson, Malmö Högskola
Advertisements


Vikten av vikten under graviditet och förlossning
Kan en förkylning ge övervikt?
Enkät till socialsekreterare om placerade barns hälsa och skolgång
Asperger syndrome and schizophrenia Psychiatric and social cognitive aspects Tove Lugnegård 2012.
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Psykisk ohälsa bland barn och unga - ett folkhälsoperspektiv
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Eskilstuna Zonta-klubb
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Införande i Landstinget Gävleborg
Alkoholpolicy och hälsofrämjande arbete i Sverige: vad fungerar?
Eddie Arnold - Make The World Go Away Images colorées de par le monde Déroulement automatique ou manuel à votre choix 1 för dig.
Alkohol och drogsituationen nationellt och lokalt ur ett folkhälsoperspektiv Förekomst Konsekvenser, men - inte om risk för att bli beroende - inte om.
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
i Skuggan Carsten Rose Professor Projektledare RCC Syd
Budgetpropositionen för 2013 Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen 24 september 2012.
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Har personlighetsdiagnostiken någon klinisk betydelse?
Gymnasieskolan år 2 Brott och utsatthet för brott 2008 BILD 1 Elever som snattat de senaste 12 månaderna.
Grundskolan år 9 Brott och utsatthet för brott 2008 BILD 1 Elever som snattat de senaste 12 månaderna.
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
1 ACTION – en modell för anhörigstöd och egenvård IT-stöd för vård och omsorg i hemmet Blekinge 27 april 2006 Lennart Magnusson Elizabeth Hanson Högskolan.
Dagens program Presentation Syftet med projektet
15% av inneliggande patienter på svenska sjukhus är intagna på grund av felmedicinering ofta orsakad av ej identifierad njurfunktionsnedsättning dvs nedsatt.
Suicidprevention ur ett samhällsperspektiv
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Allergiprevention med probiotika
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
1.
Presentation av data kring barn och unga i SIMBA-området.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Grundskolan år 9 Droger och spel 2008 BILD 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
1 Elevenkäten Elevenkäten Föräldraträff 2010 Järna 30/
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Best pictures on the internet 2007 Awards 1http:// Är vänsteralliansen trovärdig i Norrköping.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Svenska föreningen för barn och ungdomspsykiatri, 24 september 2003 Personlighetsstörningar hos ungdomar?? Mia Ramklint Enheten för Psykiatri UAS, UU.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Innehåll, kommunpresentation 3. Rangordning av ordningsstörningar (fråga 1) 4. Problem med nedskräpning (fråga 1a) 5. Problem med skadegörelse (fråga 1b)
Best pictures on the internet 2007 Awards 1http:// (s), (v), och (mp) i Norrköping, gillar inte att vi använder grundlagarna.
Levnadsvanor Levnadsvanor handlar om specifikt mänskliga beteenden i vardagliga aktiviteter som individen själv kan påverka, som exempelvis, fysisk aktivitet,
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Beteendeproblem FFT (Funktionell Family Therapy) MST (Multisystemic therapy) Tertiär prevention Verksamma program har minskat återfallsfrekvens, i missbruk,
Överdoser, suicidalt beteende och vårdsökande
Praktisk epidemiologi för allmänläkare
Ökad psykisk ohälsa bland unga – förslag till förklaringar och åtgärder 45 min - 35 min= 18 bilder. Sven Bremberg.
Gymnasieskolan år 2 Droger och spel 2008 BILD 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Selfmutilation behaviour Self injourious behaviour Cutting
Bernstein et al, Prevalence and stability of the DSM-III- R Personality Disorders in a Community- Based Survey of Adolescents, Am J Psychiatry,1993; 150:
Svarsfrekvens Oktober 2011 Liv & hälsa ung 2011 Gymnasieskolan År 2 Svarsfrekvens och antal svarande elever.
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
När är farmaka indicerat hos unga med depression? Anne-Liis von Knorring Uppsala.
Fallförebyggande arbete
TOBAKSKONSUMTION. Föräldrar som förebilder Riskökning för barnen att börja Pappas snusning Mammas rökning Odds Ratio Källa: Rosendahl I. et al, Tobacco.
Diagnostik DSM 5 Jan-Eric Jönsson Leg psykolog leg psykoterapeut KBT
Svenska Dyslexiföreningen Andra samtidiga diagnoser hos flickor med autism och ADHD Stockholm Svenny Kopp, överläkare, med.dr. Gillbergcentrum,
Barn och ungdomar utsatta för misshandel och sexuella övergrepp Steven Lucas, överläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset.
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
Non Violent Childhoods Evaluating research
Suicid hos äldre Mattias jonson
Docent, adj lektor, klinisk psykologi
Reporting of indicators i Sweden step by step
Bakgrundsfaktorer till spelproblem
Presentationens avskrift:

Självdestruktivt beteende Anne-Liis von Knorring Professor/Överläkare

Hur vanligt är självskadande beteende? BUP, soc, ungd mott, barnakut, vårdcentral % Ungdomshem (SiS)33 % Socialstyrelsen 2003 Slutenvård

Hur vanligt är självskadande beteende? Procent av ungdomar 7 Sverige (Marklund 2001) England (Hawton 2002) Norge (Ystgaard 2003) Australien (DeLeo 2004) 112

Självskadande Beteende i Kommunen % BUP49 Skolhälsovård26 Socialtjänst14 Barnmedicin 5 Ungdomsmottagning 4 Vårdcentral 2 15 % pojkar Socialstyrelsen 2003

De som skär sig  Arg på sig själv  Lindra något som känns hemskt  Straffa sig själv  Minska ångest  Impuls att skada sig  Nedstämd Rodham et al 2004

Självskadande Beteende Skolgång % Regelbunden44 Ökad skolfrånvaro24 Mkt stor skolfrånvaro17 Inte alls i skolan 4 Goda resultat25 Medelgoda resultat27 Svaga resultat26 Socialstyrelsen 2003

Självskadande Beteende Familj % Båda föräldrarna40 En förälder50 Familjehem/institution 5 Rötter i andra länder22 Adopterad 4 Förälder har psykiska/sociala problem40 Socialstyrelsen 2003

Deliberate Self Harm - Risk Factors  Smokes, use of other drugs  High alcohol consumption, often drunk  Unsatisfactory diet (low consumption of vegetables, fruits and fish)  Physically or sexually abused, bullied  Problems with the police  Single, chronically ill, unemployed parent  Self harm in peers or family members Hawton et al 2002, Ayton et al 2003

Självskadande Beteende % Mobbad37 Psykisk misshandel33 Sexuella övergrepp27 Fysisk misshandel24 Socialstyrelsen 2003

Upprepat Självskadande Beteende  Samvarierar med s-försök (Rosenthal 1972, Hawton 2003)  Ökar risk för självmord (Hawton 1999, Zahl 2004)  Få kommer till sjukvård (Rossow 1994, Hawton 2002 )  Epidemiska proportioner (Hawton 2002, Patton 1997)

Dead in Suicide (%) years follow-up p e r c e n t one episode of self harm several episodes of self harm Zahl et al 2004

SUICIDE ATTEMPT year olds, N = 2286 Boys(%) Girls(%)Total(%) Self-screening Interview ≥ 2 attempts Olsson & von Knorring 2002

Age of first suicide attempt years Number Olsson & von Knorring 2002

Deliberate Self Harm Males Females years n u m b e r Hawtorn et al 2003

Lifetime Suicide Attempt boys (%)girls (%) boys (%)girls (%) Mood Disorders bipolar major depression Comorbidity alcohol abuse conduct disorder anxiety disorder No Disorder 0 2 Olsson & von Knorring 2002

16-17 year olds matched Suicidal+Depr Depr. non-s No Depr. Suicidal+Depr Depr. non-s No Depr. Alcohol Abuse22* 12* 6 Drug Abuse 8** 1 1 Tobacco55*** 36** 21 Panic Disorder11** 1 1 Olsson & von Knorring 2002

Deliberate Self Harm - Risk Factors  Depressed  Impulsive  Low self-esteem  Worried over sexual orientation Hawton et al 2002, Ayton et al 2003

Självskadande Beteende Symtom % Deprimerad61 Ångest54 Impulsiv27 Ätstörning26 Missbruk11 Socialstyrelsen 2003

Självskadande Beteende på Ungdomshem  Mer impulsiva  Mer drogmissbruk  Mer fysisk misshandel  Mer sexuella övergrepp Socialstyrelsen 2003

Självskadande Beteende HÖkning under senare år HFysiska skadorna är lindriga HFör några är det självskadande beteendet kortvarigt HUtsatta för allvarlig kränkning HHög förekomst på SiS institution