Kommunikation och media Föreläsning 13 VT05 Leif Dahlberg

Kurssammanfattning

-Kursutvärdering på kurshemsidan från vecka 19 -Kursnämndsmöte -Datum för inlämning av uppsats

Kurssammanfattning -Kursutvärdering på kurshemsidan från vecka 19 -Kursnämndsmöte -Datum för inlämning av uppsats, förslagsvis vecka 23 (?)

Kurssammanfattning Kommunikation och media Kursen ger (enligt studiehandboken) en fördjupad förståelse av det tvärveten- skapliga ämnesområdet kommunikation, medier och kulturteori.

Kommunikation och media Kursens mål är att ge (1.) fördjupad kunskap inom området kommunikation, media och kulturteori (2.) fördjupad förståelse av institutionella, samhälleliga och tekniska villkor för medieproduktion och medieanvändning

Kommunikation och media Kursens mål är att ge (3.) fördjupad förståelse av modern teoribildning kring medierad kommunikation och andra kommunikativa och kulturella processer

Kommunikation och media för att studenterna ska (1.) vara väl förberedda att förstå och hantera kommunikationssituationer i den fortsatta utbildningen och i det framtida yrkeslivet (2.) kunna beskriva frågor inom området kommunikation, media och kulturteori på ett reflekterat och metodiskt sätt

Kommunikation och media för att studenterna ska (3.) kunna ta till sig aktuell forskningslitteratur inom området kommunikation, media och kulturteori på egen hand.

Kommunikation och media I kursen undersöks kritiskt materiella, institutionella och samhälleliga förutsättningar för olika former av medieproduktion och medie- användning, liksom deras betydelse för semiotik och kunskapsbildning.

Kommunikation och media Kursen behandlar vidare betydelsen av modern medierad kommunikation och kultur för politiska och ekonomiska processer i samhället. Kursen ger även en fördjupad förståelse av modern teoribildning kring kommunikativa och kulturella processer.

Kommunikation och media Undervisningen har formen av föreläsningar omväxlande med diskussionsseminarier som förutsätter aktiv förberedelse av deltagarna.

Kurssammanfattning -muntligt kommunikation (retorik) & muntlig kultur -skriften & skriftkultur -boken, papper, boktryckarkonsten -alfabetisering & typografisk kultur -telekommunikation & telekultur

Kurssammanfattning -visuell kultur -massmediekultur -cyberkultur

Kurssammanfattning -skriftsystem -fysiska medier -användare -transport, hastighet -sociala & politiska konsekvenser

Kurssammanfattning -Pedagogik -hur lär man ut talande, skrivande och andra kommunikations- och medietekniker? -hur lär man ut med hjälp av muntlig kommunikation, skriftlig kommunikation, telekommunikation?

Kurssammanfattning -Pedagogik -hur kommer framtidens IKT- användning se ut? -och hur kommer den att läras (ut)?

Kurssammanfattning Offentlighet

Offentlig(het) -det öppna (jfr tyska das Offene) -dvs. det som kan ses, det synliga -det allmänna (jfr engelska public, från latinets poplicus, “av folket”, + pubes, “vuxen”) -statlig

Offentlig(het) -definieras oxå genom motsatsen till: -det privata -det personliga, enskilda -det intima -det slutna

Offentlig(het) Privat Offentlig

Offentlig(het) Öppna Slutna Synliga Osynliga Staten Privata Allmänna Enskilda

Aten privat: hushållet (oikos) offentlig: staten (polis)

Aten privat: hemmet (oikos) offentlig: torget (agora)

Aten privat: avskilt, osynligt offentlig: synligt

medeltid -den egentliga makten, staten & kyrkan, blir osynlig; -den framvisas, representeras, vid parader, manifestationer, kröningar, etc

Borgerlig offentlighet -uppstår mellan det offentliga och det privata, en mellansfär -uppstår ur det privata, med anspråk på det offentliga -uppstår i/genom en ny samhällsklass, borgarna

Borgerlig offentlighet -uppstår i staden, på salonger, kaféer -uppstår genom diskussion av offentliga frågor -uppstår genom deltagande i offentlig diskussion, i tidningar & tidskrifter, på teater, etc

Borgerlig offentlighet -hör samman med framväxten av det moderna samhället

Borgerlig offentlighet -har den atenska statsbildningen (demokrati) som ideal: -det offentliga bestäms som öppet och utmärks av en fri (öppen) diskussion som leder till rationella politiska beslut, men är samtidigt separerat från statsmakten - det privata är klart avskilt från det offentliga

Borgerlig offentlighet Det privata, hemmet Borgerlig offentlighet Statlig offentlighet

Den borgerliga offentlighetens strukturomvandling Privatisering av det offentliga & det privata blir offentligt (enligt J. Habermas)

Den borgerliga offentlighetens strukturomvandling Exempel: -politik (partier, intressegrupper) -utbildning (dagis, skola, etc) -social omsorg & vård -arkitektur -massmedier

Den borgerliga offentlighetens strukturomvandling Kritik av Habermas: -historisk förenkling -bortser från folklig kultur & arbetarrörelse -missförstår medierna roll i det moderna samhället

Cyberoffentlighet ?

-Internet -Information -Mediekonvergens -Offentliga handlingar -Bloggar

Cyberoffentlighet Rekonstruktion av “relationen” mellan det privata och offentliga

Kurssammanfattning