Ämnesomsättningssjukdomar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vårt blodomlopp Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen.
Advertisements

Diabetes beror på. Att Gud vill hämnas
Träningslära med kost.
The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1990
Vilka sjukdomar lider finländare av forts.
Kim Thorsen Docent, överläkare, Utbildningschef, Örebro läns landsting
RÖDA FJÄDERN VERKSAMHETSÅRET 2012 – 2013 Britt-Marie Weidby februari 2012.
DIABETES TYP 1 ÄR EN KRONISK (OBOTLIG) SJUKDOM
Mentala störningar forts.
Hjärtat Hjärtat är en muskel, som är något större än din knutna hand. Hjärtats uppgift är att pumpa runt blodet i din kropp. Hjärtat har fyra sammankopplade.
Lektion 3 – 7C - celldelning
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
Människans Fysiologi.
Diabetes typ 2 Hur kan jag förebygga?
En sjukdom i hela kroppen
Insulinbehandling Vid typ II-diabetes.
Cellen och dess delar.
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
För dig som har typ 2-diabetes
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Energi Kraft Näringsämnen som ger energi Kolhydrater Protein Fett
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Vad innebär hälsa för dig?
Sjukdomar i stöd och rörelseorganen. Artros Ledbrosket förstörs. I början förkommer smärta vid belastning, senare även då man är stilla. Minskar ledens.
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning
DIABETES MELLITUS =BRIST PÅ INSULIN.
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Olika folksjukdomar.
Mål: Människans organsystem, organens namn, placering och funktion.
Vilka sjukdomar lider finländarna av?
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
Idrott och hälsa Vannhögskolan
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Lider du av gaser och bubbel i magen? Posterarbete - Biokemi 1 – 2009 Karin Nilsson, Martina Furåsen Institutionen för kemi, Göteborgs Universitet Box.
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Alkohol Tobak: cigaretter, snus Narkotika Mediciner Anabola steroider
Diabetes mellitus typ 1 – avsaknad av insulinproduktion Posterarbete - Biokemi 1 – 2009 Institutionen för kemi, Göteborgs Universitet Anna Polyakova, Michael.
Grupparbete och presentation
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Mineraler och vitaminer
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil
Vår kropp är uppbyggd av olika proteiner. DNA är ritningen som används för att de ska byggas på rätt sätt. Om DNA-molekylen skadas så byggs inte proteinerna.
BIOLOGI - Människokroppen
Droger Grupp 2.
Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka och Hälsokontroller inom primärvården Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare VO vuxenpsykiatri Lund.
Typ 1-diabetes Sveriges vanligaste obotliga och livshotande sjukdom hos barn varje dag insjuknar två barn i Sverige tre gånger fler barn insjuknar i diabetes.
Hjärtat & Blodomloppet
Repetition av näringslära
Hur påverkar sömn & frukost vår vardag. Hur viktigt är det egentligen?
Hur gör vi för att barnen och deras föräldrar ska orka med sin diabetes och må bra ? Vad är nyckeln ?! Göran Lundström Barnkliniken.
Diabetes Utbildning i diabetes för kommunsjuksköterskor i Kalmar län Grundläggande om diabetes mellitus Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare specialist.
Barnfetma: Hur kan vi påverka? Betydelsen av - matvanor - fysisk aktivitet Claude Marcus Rikscentrum för Barnfetma Karolinska Universitetssjukhuset 2005.
Träning (träna rätt) Minska risken för skador samt prestera bättre, orka mer, skjuta hårdare, springa snabbare mm. Bygger upp muskulatur samt tränar hjärta.
Ät mat du tycker om Utgå ifrån din aktuella kostvana och försök att förbättra den Hitta alternativ som passar dig Man kan äta allt, men inte alltid och.
TYP 1 DIABETES OM DIABETES TYP 1 BRITT-MARIE WEIDBY SEPTEMBER 2013.
Blodet och blodomloppet
Äta för att behålla en god hälsa
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Energi och Näringsämnen
Lösta molekyler och joner
Hjärtat.
Energi och Näringsämnen
Hjärtat och blodomloppet
Diabetes.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Presentationens avskrift:

Ämnesomsättningssjukdomar

Diabetes typ I Utbryter i ungdomen. Produktionen av insulin minskar i betacellerna i bukspottskörteln. Orsaken är okänd. När insulinet minskar kan blodet inte längre transportera socker från blodet till cellerna.

Diabetes typ I Cellerna svälter och blodsockerhalten stiger. Symptom är trötthet, avmagring och ständig törst. Behandlas nästan alltid med insulinmedicinering som ersätter det insulin som saknas.

Diabetes typ II Konstateras ofta först i vuxen ålder eller i ålderdomen. Sockerbalansen i kroppen har ofta varit störd redan länge. Det finns insulin i blodet men cellerna kan inte utnyttja den, man blir insulinresistent. Symptomen är samma som vid typ I men kommer långsammare.

Diabetes typ II Ofta kan viktminskning och lämplig diet vara den vård som behövs men om det inte räcker får patienten ofta medicin i tablettform sänker blodsockret. Även insulin kan ges för att sänka blodsockret.

Diabetes typ II Den ämnesomsättningsrubbning som diabetes ger upphov till förkalkar blodkärlen. Risken för kranskärlsjukdomar och sjukdomar i blodkärlen i hjärnan och extremiteterna är högre om man har diabetes.

Riskfaktorer för diabetes typ II Bukfetma. Övervikt. Bristande motion.

Metaboliskt syndrom En människa som lider av metaboliskt syndrom är ofta ung, har bukfetma, röker och rör på sig för lite. Detta leder till att hon har större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar än genomsnittsbefolkningen. Man kan diagnostisera metaboliskt syndrom genom att mäta blodsockervärden och fettvärden.

Normal ämnesomsättning Uppehålls genom att motionera, äta hälsosam mat, undvika övervikt och att inte röka.