Metoder för att studera den glottala vågformen Olika mätmetoder visar olika aspekter luftflödet flödesglottogram grad av stämläppskontakt elektroglottogram glottisöppningens area fotoglottogram stämläpparnas rörelser i detalj stroboskopfotografering röntgenfilmning

Olika faser under en period Luftflödet genom glottis sluten fas ingen luftström öppen fas öppnande fas till maximal öppningsgrad slutande fas till stängning Men hur detta sedan avbildas beror på mätmetoden

Olika glottogram Flödesglottogram Fotoglottogram Elektroglottogram maximum vid maximal flöde = max. öppning Fotoglottogram maximum vid maximal ljus = max. öppning Elektroglottogram maximum vid maximal stämläppskontakt = början av sluten fas används också omvänt

Andra metoder Muskelaktivitet: EMG Aerodynamiken: flödesmätningar Akustiska metoder inversfiltrering långtidsspektrum

Flödesglottogram och källspektra Ljudkälla och deltoner övre deltoner flertaliga heltal av grundonsfrekvensen amplituden avtar mot högre frekvens Flödesglottogram representerar ljudkällans vågform variation i lufttryck/luftflöde förnimmas som ljud ligger nära röstproduktionen

Flödesglottogram och källspektra, ff Fourrieranalys av glottala vågformen ger deltonernas frekvens och dess amplitud källspektrum källspektrets karaktär återspeglar helhetsintrycket av hur en röst låter Komplexiteten av stämläpps-svängningar variation i muskelaktivitet och därmed varierad timing av olika faser(vertikal och horisontell) leder till olika källspektra

Flödesglottogram och källspektra, 3 Amplitud av glottala toppen relaterad till grundtonens styrka grad av branten i slutande fas relaterad till styrka av övertonerna brantare slutande fas leder till starkare övertoner häftigare luftförändring leder till att högre frekvenser är starkare

Flödesglottogram och vågform Puls i vågformsdiagram uppstår med stängningen av glottis när luftflöde avtar som hastigast ändring i luftflödens hastighet ändring i flödeshastighet viktig i ljudbildningen glottisljudet uppstår när glottogram-kurvans slutande fas är som brantast

Akustiska analysmetoder Inversfiltrering Jämförelse mellan källspektra LTAS (long time average spektrum) Spektrogram medelvärde och spridning av F0 Perturbationsanalys Brusanalys

Inversfiltrering omvända filtreringen Ta bort nästan alla supraglottala resonanser i en signal antingen på luftflödessignal eller mikrofonsignalen resultatet motsvarar källsignalen

Inversfiltrering, ff datoranalys Först mäts alla formantfrekvenser som sedan tas bort med ett omvänd filter flödesglottogram eller källspektrum ritas ut mycket smidigt i ostört tal härledning av källsignalen

Inversfiltrering, 3 Bra för vokaler inte så bra för mer komplexa resonansförhållanden konsonanter nasala vokaler signal efter mikrofonsignalen en tryckvariationssignal signal efter inspelning med Rothenbergs mask en volymflödessignal

Jämförelse mellan källspektra Att jämföra olika källspektra ibland presenteras avvikande från normal energifördelning (12dB/oktav) spektral lutning obs: storskalig fördelning, inte deltoner ”spektrumenvelopp”

LTAS Long time average spektrum över hela tidsutsträckning av ett yttrande räknar man ut ett medelvärde för varje frekvens hela ljudet, inte råmaterialet/källjudet ca. 20sekunds tal för att få fram en viss rösttyp tonlösa konsonanter skall undvikas

LTAS, ff Formanterna är med --> LTAS på det kompletta ljudet med maximala genomsnittliga intensi-tetsvärden inom tre olika frekvens-intervall kan rösttyper karakteriseras 0,5 - 2kHz 2 - 5kHz över 5kHz

LTAS, 3 Långtidsinformation mer värdefullt än ögonblicksspektra i röstforskningen LTAS minimerar inflytande av individuella ljudens resonanskaraktär talarens genomsnittliga formantvärdena --> resonansegenskaper för enskilda talare relevant för uppfattning av talarens röst

Andra akustiska analysmetoder Spektrogram inte så relevant för just röstforskningen visar mönster i tidsvariation --> dynamsika aspekter F0:s medelvärde och spridning grundtonsanalys inte trivial röstomfång oregelbundenheter i fonation

Perturbationsanalys Perturbation = oregelbundenheter skillnader mellan angränsande perioders längd och amplitud grad av perturbation korrelera med perceptorisk bedömning av röststörning standardavvikkelsen av spridningar av dessa skillnader mått på perturbation konstant röst --> lite spridning oregelbunden röst --> större spridning

Olika glottogramkurvor Förskjutning mellan maximal luftflöde (flödesglottogram) och maximal öppningsyta (fotoglottogram) tröghetskrafter försenar toppen i flödesglottogram och dess slutande fas är brantare