Livets kemi Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineralämnen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cellen.
Advertisements

Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
Cellen.
Energigivande näringsämnen
Bakterier , celler och andra små saker
Repetition Djur- och växtcellens struktur.
Mat och hälsa åk 8.
Mat och hälsa åk 8.
Maten.
Repetition inför NP i biologi
Hej! Välkomna till NO!.
Näringsämnen i kroppen
Kolhydrater.
Sammanfattning mat och hälsa
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Sammanfattning mat och hälsa
Energi Kraft Näringsämnen som ger energi Kolhydrater Protein Fett
Hem- och konsumentkunskap
Matspjälkning.
Repetition inför NP i biologi
En liten pp om vårt energisystem
Cellen.
Mikrobiologi.
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Matspjälkningen spjälka = dela upp i bitar. Enzymen spjälkar stora molekyler Enzymen fungerar som saxar. De kapar långa molekylkedjor i kortare bitar.
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Surt och basiskt.
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2013 Årskurs 8 BMSL
Kost för idrottare.
Celler Allt levande är uppbyggt av celler. Växter av växtceller och djur av djurceller. Skillnaden mellan en växtcell och en djurcell är att Växtcellen.
Teori Träningscamp 7 maj
Vad ska du äta och varför ?
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Fetter Energi Kroppens reservenergi Värmeisolering Stötdämpare
Näringsämnen.
Mineraler och vitaminer
Energigivande näringsämnen
MATSPJÄLKNINGEN Station 2: Magsäcken Station 1: Munnen
Repetition.
MATSPJÄLKNINGEN.
Kolhydrater Tre grupper.
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL
Livsmedelskemi.
BIOKEMI Livets kemi.
Cellen.
ÄMNENA I MATEN.
FOTOSYNTESEN OCH CELLANDNINGEN
Repetition av näringslära
Består av kol-, syre- och väteatomer Finns som socker, stärkelse och cellulosa Kommer från växtriket Är vår viktigaste energikälla.
Fetter Energirika ämnen som används som reservnäring Fett = Ester glycerol + 3 st fettsyror Två sorters fetter vegetabiliska och animaliska Bryts ner till.
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Kolhydrater - samlingsnamn för olika sockerarter
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
FOTOSYNTESEN Upphovsman benavid_2co0 Bildkälla - Licens:  CC0 Public Domain.
Proteiner 10.3.
Matspjälkningen 1 Våra födoämnen
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Näringslära/Kost Maria Lund -.
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
Näringsämnen i kroppen
Matspjälkningen.
Vitaminer.
1.
Presentationens avskrift:

Livets kemi Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineralämnen Tvättmedel Smink Läkemedel Gifter

Fotosyntes Koldioxid + vatten +solljus socker + syre 6CO2 + 6H2O + solljus  C6H12O6 + 6O2

Kolhydrater Sammansatta sockerarter-disackarider Enkla sockerarter monosackarider

Stärkelse Långa kedjor av druvsockermolekyler Svaga bindningar mellan sockermolekylerna Lim Såser

Cellulosa Växternas skelett Trä, papper och bomull Bra för tarmaktiviteten Starka bindningar mellan sockermolekylerna

Fetter Energireserv Cellmembran Råvara för tillverkning av hormon Skydd Trivs inte tillsammans med vatten

Fetter Glycerol + fettsyror (ester) Mättade -djurriket -fast form Omättade och fleromättade -från växtriket -flytande -olivolja och rapsolja -fisk

Proteiner Sönderdelas till aminosyror 20 aminosyror 10 måste finnas i maten Essentiella-livsnödvändiga Tål inte värme

DNA (deoxiribonukleonsyra) Ämne som är bärare av den ärftliga informationen Genetisk kod som beskriver hur ett protein byggs upp av aminosyror

Proteinarter Enzymer - skyndar på processer Reglerande proteiner - hormoner Förrådsproteiner – syre i muskler Transportproteiner - hemoglobin Strukturproteiner – hud, naglar Försvarsproteiner - antikroppar Motorproteiner - muskler

Vitaminer Bristsjukdomar Fettlösliga vitaminer Vitamin A ögon, hud, slemhinnor – fisk, lever Vitamin E blod, antioxidant - nötter Vitamin K blodets koagulering - spenat Vattenlösliga vitaminer Vitamin C sårläkning - citrusfrukter Vitamin B blod, nerver, ämnesomsättning och hud – kött. inälvsmat

Tvättmedel

Tvättmedel Fosfater - avhärdare Blekmedel Optiska vitmedel Enzymer

Djurförsök

Smink Vacker????? Ful???????

Läppstift Läpparna saknar fett Vaxer Lanolin Parfym Färgämnen

Fuktkrämer Huden måste hållas fuktig Emulsion – fett + vatten Mineraloljor Lanolin - ullfett

Medicin

Läkemedel Signalämnen är kemiska budbärare i nervsystemet Kommunikationen mellan två celler sker via ett kontaktområde som kallas synaps. När en nervimpuls når synapsen frigörs ett signalämne. Signalämnen kan beskrivas som hjärnans kemiska budbärare. Det finns ett stort antal olika, som antingen stimulerar eller hämmar nervcellerna.

Penicillin 1928 Alexander Flemming Mögelsvamp - Penicillium

Antibiotika 1930-talet Mediciner som används för att bota sjukdomar som uppkommer av bakterier Hindrar bakterieceller att bygga upp cellväggar Smalt och brett spektra Resistenta stafylokocker och pneumokocker

Gifter Giftinformationen 112 Syror Baser Växt-och djurgifter - Solanin i potatis - Koffein i kaffe - Stenmurkla - Blåsfisk - Taipan Toxiner-botuliniumtoxin