Äldres mat och hälsa Undernäring och hälsoekonomi Mat och näring i äldrevården Ur Perspektiv 1.2009

Äldres energi-och näringsbehov Så länge äldre är i god hälsa har de oftast bra matvanor Men sjukdom och åldrande påverkar energi-och näringsbehovet

Hälsoekonomi vid undernäring bland äldre Det finns flera miljoner kronor att spara om sjukhusen tidigt avsätter resurser för att förhindra/ behandla undernäring bland patienterna

Vanligt med undernäring i äldreomsorgen Vanligt förekommande bland skröpliga äldre Fler måltider,alternativa rätter och energirika måltider är några av de konkreta initiativ som man arbetar med i dansk och svensk äldreomsorg

Att åldras Är en naturlig process som sker med stora individuella variationer frän person till person Beroende på t.ex. Genetisk disposition,sjukdom och livsstilsfaktorer.

Multisjuka äldre Personer 75 år och äldre med tre eller flera diagnoser och Som varit inlagda pån sjukhus tre eller flera gånger Under det senaste året.

Sarkopeni Med åldern minskar Muskel -massan -styrkan Funktionen Sarkopeni bidrar till funktionshinder nedsatt förmåga att hantera stress i samband med sjukdom och ökad dödlighet.

….om rekommendationer -bristfälligt underlag för specifika rekomm. Avseende ÄLDRE… Värdet av sådana rekomm.är för övrigt DISKUTABELT,då risken för sjukdom ökar med ålder och då måste näringsintaget anpassas till dessa krav.

Undernäring- ett problem även i kommunal äldreomsorg Personer som är 80år och äldre i hemsjukvården eller på vårdhem ofta lider av näringsbrist. BMI-värdet under idealvärdet. I äldreomsorgen bedöms ett acceptabelt BMI-värdet ligga inom intervallet 24-29

Konsekvenser av undernäring -viktiga organ försvagas,t.ex. Andningsmuskulaturen..svårt att hosta upp slem och ökad risk för luftvägsinfektion. -hjärtmuskulaturen försvagas..risken för hjärtsvikt…patienten blir liggande i sängen---LIGGSÅR som följd -immunförsvaret försvagas ..svårt att bekämpa infektioner

Hälsoekonomiska konsekvenser av undernäring Hur mycket längre sjukhusvistelsen för undernärda patienter …..3,4dgr Exempel. MERKOSTNADER för medicinska patienter pga undernäring 1.antal pat: 82000x0.35 = 28700 2.28700x3.4 dgr : 97580 vårddagar 3.97580x 1726 DKK = 168 miljoner DKK

Vilken kost? Energi-och proteinrik kost En halv till två tredjedels portion ska innehålla lika mkt energi och protein som en normal portion. I form av mindre fiberrika livsmedel och mer av fett och proteinrika livsmedel.

Vilken kost 2. Sackarosrika livsmedel i större omfattning än för befolkningen i övrigt. Flera mindre måltider Begränsad nattfasta pga (begränsad aptit och ofrivillig viktförlust)‏

Näringsämnen av särskilt vikt Protein det optimala intaget för maximal muskelproteinsyntes är inte fastställt Ev.1.5g/kg kroppsvikt/dag dvs. 25-30 gram protein per måltid

D-vitamin och kalcium -äldre har svårare att i huden omvandla UVB-strålning till aktiv D- vitamin. -enligt NNR bör de som är 60+ ha 10 ug D3/dag och Vid mycket liten solexponering: ytterligare 10ug D3/ dag utöver kosten

D-vitamin och mat Fisk o fiskprodukter är bästa källorna,även magra fiskar är relativt goda källor liksom ägg och inälvsmat Mejeriprodukter och bordsmargarin berikas. Men trots god aptit och goda matvanor är det svårt att komma upp 1 10ug/dag!

Intag av kalcium Enligt NNR bör vara 800mg/dag för vuxna. För dem 60+ näms att ”supplementering med ytterligre 500-1000 mg möjligen kan försena åldersrelaterad minskning av benmassan”

Mera om D-vitamin -spelar roll i Muskelproteinomsättningen (i muskelceller upptäckts speciella receptorer för D3-vitamin)‏ Brist på D-vitamin kan leda till muskelsvaghet bland äldre.