Lektion 2 Solaktiviteten.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Rymdfysik och rymdteknik
Advertisements

Solen Solen är en stjärna..
Atomfysik.
Universum
Jordens och livets utveckling, Del 1, från Big Bang – första livet
Vad är skillnaden på klimat och väder?
Naturtyper, väder och klimat
Väder klimat.
Planet Earth - Jorden - Men 2/3 av ytan är faktiskt vatten! Vattnet är och luften är grunden för livet på jorden.
Växthuseffekt och klimatförändringar
Sverige väder och klimat
Meteorologi Läran om vädret.
Klimatförändringar.
Sveriges klimat - så var det
Anatomi & Styrketräning
ATOMFYSIK.
KLIMAT.
BACK Hur uppstår norrsken? Institutet för Rymdfysik Docenturnämndens Representant: Prof. Ulrik Gelius Fysiska Institutionen Ämnesrepresentant: Prof. Mats.
Solaktiviteten och klimatförändringar
Hållbar utveckling Vårt hem jorden Vårt hem jorden.
Rymden, Solen och Norrsken
Väder.
6,44 billioner km bort. 6,44 billioner km bort.
Föreläsningar Solen och solobservationer Solaktiviteten
Presentationsmaterial för grundskoleklasser
Lektion 3 Rymdväderseffekter och prognoser. Halo koronamassutkastning den14 juli, 2000.
Både livsnödvändig och kan leda till global katastrof
Stjärnor Stjärnor uppträder ofta i grupper
Vad är värme Värmelednings förmåga Värmekapacitet
Väder- och Klimatförändringar
Solaktiviteten och klimatvariationer Henrik Lundstedt, Institutet för rymdfysik, avd för solär-terrest fysik, Lund * Tänk först.
AMANDA Att söka efter universums hemligheter på sydpolen.
Geografi Vad är geografi? Varför ska vi läsa geografi?
Jordens energibalans.
Först fanns all materia som bygger upp universum samlat i en liten punkt. Mindre än en knappnålsspets. Plötsligt expanderade den utåt till en enormt mycket.
Vad vet vi om gångna klimat?
Meteorologi Vad bli det för väder?.
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Naturlandskap blir kulturlandskap
Klimatförändringar.
Att leva med solen Henrik Lundstedt Institutet för rymdfysik, Avd.för solär-terrest fysik Scheelevägen 17, Lund.
Henrik Lundstedt, Institutet för rymdfysik, Lund ( Rymdmiljön och rymdvädret q Heliosfären q Solen och inter- planetära mediet q Planeternas.
Lektion 4 - rymdväder, effekter och prognoser Internationella rymdvädersinitiativ Internationella rymdvädersinitiativ Förutsägelser med AI Förutsägelser.
Lektion 3 - solaktiviteten II Kromosfären Kromosfären Koronan Koronan Solvinden Solvinden.
Jordens Klimat & Växthuseffekt. Växthuset Vad är Växthus ? En byggnad av glass eller plast. Tillåta solljus att släppa in. Förhindra värm att slippa ut.
Lektion 4 - rymdväder, effekter och prognoser Internationella rymdvädersinitiativ Internationella rymdvädersinitiativ Förutsägelser med AI Förutsägelser.
SOHO har gett oss helt en ny bild av solens aktivitet.
Hur uppstod materian som finns?
Lektion 3 - solaktiviteten
Solen Diameter: Massa: Täthet: Solen består av: Temperatur: km (109 ggr Jorden) Massa: 1.99x1030 kg ( Jorden) Täthet: Kärnan.
Kap 4: Vädret och klimat Globala instrålning och energisystemet
Atom och kärnfysik.
Lektion 3 - solaktiviteten II
- Luften är en blandning av gaser
Lektion 2 - solaktiviteten I
Solens luminositet ökar med 1%på 150 milj år
Klimat och miljö.
Att leva med solen Henrik Lundstedt
Vem är vi? Vad gör vi? Vi vill berätta om:
Solen Diameter: Massa: Täthet: Solen består av: Temperatur:
Solen Diameter: Massa: Täthet: Solen består av: Temperatur: km (109 ggr Jorden) Massa: 1.99x1030 kg ( Jorden) Täthet: Kärnan.
Lektion 3 - växelverkan med Jordens magnetosfär
Solaktiviteten och klimatvariationer
Solaktiviteten och klimatvariationer
Vår nya bild av solen Lektion 3 - Solaktiviteten 2
Vår nya bild av solen Lektion 3 - Solaktiviteten 2
Lektion 2 - solaktiviteten I
Klimatförändringar i Kronobergs län Del 2 (3)
Lektion 3 - solaktiviteten II
Väder.
Presentationens avskrift:

Lektion 2 Solaktiviteten

California

Solens aktivitet: Det hela börjar i solens inre

När solens magnetfält bryter upp genom solytan fås solfläckar

Hur kan solfläcken hålla ihop?

H. Schwabe fann solfläckscykelns 11 års period Hög solaktivitet den 14 juli 2000 Hög solaktivitet den 10 november 2001 R = k(10g + f) Solfläckstalet uppvisar också en längre period på 80-90 år, den sk Gleissberg cykeln. Den kan ses som en amplitudmodulering av Schwabe cykeln.

Gleissberg cykeln i grupp solfläckstalet

Ger låg solaktivitet svalt och hög solativitet varmt klimat? Svalt i England och Holland under Lilla istiden. Varmt under medeltiden. Vikingarna bosätter sig på Grönland. Solaktiviteten under 5000 år från C14 mätningar i gamla träd.

Möjlig förklaring till solaktivitetens inverkan på klimatet Totala utstrålningen varierar med 0.1-0.2%, UV strålningen fördubblas (global ozon- halten varierar med 1-2%) och röntgen-strålningens intensitet ökar med en faktor 100 mellan max och solmin. Idag börjar vi förstå hur solstrålningen är relaterad till solens magnetiska aktivitet och fluxtubfysik.

En möjlig förklaring till solens inverkan på klimatet Många solfläckar och hög solaktivitet Kosmiska strålningen minskar Mindre moln bildas Högre temperatur och varmare klimat Solens magnetfältstyrka har ökat med 131% sedan 1901. Moln har 100 ggr större effekt på vädret och klimatet än CO2. Effekten av en fördubbling av CO2, som påstås ske om 100 år, skulle en molnförändring kunna upphäva inom 3.5 år!

Solkoronan och solförmörkelser

Solkoronans upphettning

Halo koronamassutkastning den 14 juli, 2000 skapade en mycket kraftig ”proton event” Antalet kraftiga proton händelser följer Gleissberg cykeln.Vi hade ett Gleissberg max (1950) och min (1980) och antalet kan öka med en faktor 8! Ett nytt varmt ”Grand Maximum” (1050-1250) har föreslagits (Lean).

Soleruptioner och solbävningar

Koronahål (Yohkoh)

Källan till den snabba solvinden

Solvinden Typiska värden V: 450km/s N: 5partiklar/cm3 T: 105 K B: 5nT Solvinden består av protoner, elektroner och 3-4% alfa partiklar

Heliosfäriska strömytan

Jordens magnetosfär och jonosfär