Urinvägsinfektioner hos vuxna

Etiologi och ab-resistens Primär- patogener Tarmfloran reservoar E-coli helt dominerande Staphylococcus saprophyticus näst vanligast hos ♀ Enterobacter spp Klebsiella spp Proteus Pseudomonas aeruginosa Enterococker m. fl. Sekundär- patogener

E. coli resistens mot trimetoprim och kinoloner senaste 10 år 10 % av pseudomonas resistenta mot kinoloner

UREAS-POSITIVA BAKTERIER Urinen alkaliseras kristallutfällning konkrement Om symtomgivande UVI kontrollodling 2 v efter kur Om samma bakteriestam i upprepade odlingar överväg DT urografi + cystoskopi

Indikationer för urinodling Recidiverande/komplicerad/vårdrelaterad UVI UVI efter nylig vistelse i land med ab-resistens Febril UVI/akut pyelonefrit UVI hos ♂ UVI hos gravida Terapisvikt vid behandling av UVI Indikationer för odling efter kur UVI orsakat av ureaspositiva bakterier

ASYMTOMATISK BAKTERIURI 5 Definition: ♀ ≥ 10 CFU/ml av samma bakteriestam i två konsekutiva mittstråleprov Samma hos ♂ men det räcker med ett prov Hos ♀ ofta transient Mycket vanligt hos äldre Bakterier hos individer med långvarig ABU lågvirulenta, utgör skydd mot mer virulenta bakterier, ab-behandling ökar risken för symtomgivande UVI orsakad av resistenta bakterier Indikation för behandling: gravida i samband med urologiska ingrepp

Akut cystit hos kvinnor Sveda Trängningar Ökad frekvens Småskvättar Suprapubisk smärta Hematuri Temp ≤ 38 º C IBLAND

UVI-rutin, förslag

Recidiverande cystit hos kvinnor Definition: ≥ 2 ab-behandlade cystiter senaste 6 mån el. ≥ 3 senaste 12 mån Patogenes: störningar i vaginal mikroflora, speciellt lactobaciller Riskfaktorer: pessar och/eller spermiedödande medel Ny sexpartner Postmenopausal AB-behandling senaste månaderna Diagnostik: testremsa, odling med resistensbestämning Behandling: växelbruk av ab

utredning Vid upprepade recidiv med stenbildande bakterier: - konkrement i njurar/blåsa? Gynundersökning (slemhinneatrofi/prolaps) Noggrann miktionsanamnes Bladder scan Eventuellt remiss till uroterapeut

Profylax Bl.a råd om blåstömning postmenopausalt lokalt östrogen ab- profylax i 4-6 mån trimetoprim 100 mg t n furadantin 50 mg t n cefadroxil 500 mg postcoitalt alt. regelb t n Tidigt påbörjad egenbehandling med lämpligt ab i några dygn

Febril uvi / akut pyelonefrit hos kvinnor Feber Frossa Flanksmärta, ömhet njurloger Ofta illamående/kräkningar 1/3 inga symtom från nedre urinvägar Hos äldre ofta bara allmänsymtom Sjukhusvård om illamående/kräkningar, allmän påverkan, hög ålder, graviditet

Trim.sulfa (efter res.besked) 160/800 mg x 2 x 10 d Peroral behandling Ciprofloxacin 500 mg x 2 x 7d Trim.sulfa (efter res.besked) 160/800 mg x 2 x 10 d Ceftibuten (andrahands val) 400 x 1 x10 d UPPFÖLJNING Ingen vid okomplicerat förlopp Odling två v e k om ureaspositiva bakterier

Övervägs vid recividerande pyelonefrit UTREDNING Övervägs vid recividerande pyelonefrit Vid misstanke om infektionskonkrement Profylax: som vid cystit

Uvi hos gravida Hormonell inverkan fysiologiska förändringar risk för akut pyelonefrit om ABU ej behandlas Antibiotika: cefalosporiner, nitrofurantoin, pivmecillinam ok Trimetoprim undviks första trimestern ABU: ≥ 10 CFU/ml av samma art i två konsekutiva odlingar Screening i v 16 5

5 dagar 3 dagar behandling Nitrofurantoin 50 mg x 3 Pivmecillinam 200 mg x 3 Cefadroxil 500 mg x 2 el. 1 g x 1 Ceftibuten 400 mg x 1 (om res. mot ovanst. prep.) Trimetoprim 300 mg x 1 el. 160 mg x 2 (endast trimester 2 och 3 och efter res. best.) 5 dagar 3 dagar

uppföljning Odling 1-2 v efter kur Om ≥ 2 ABU-episoder profylax med nitrofurantoin 50 mg el. cefadroxil 500 mg t.n. resten av graviditeten Akut cystit: handläggs som ABU

Febril uvi/akut pyelonefrit Incidens 1-3 % Symtom som hos ickegravida Komplikationsrisk: prematur födsel, svår sepsis sjukhusvård rekommenderas Reinfektionsprofylax: direkt efter avslutad kur nitrofurantoin 50 mg t.n. t.o.m. 1 v post partum Utredning vid terapisvikt, i första hand med ultraljud

UVI HOS MÄN Klassas som komplicerad Reaktivering av kronisk bakteriell prostatit Recidiven orsakas oftast av samma bakteriestam Vid febril UVI ofta övergående PSA-stegring Etiologi: E. coli vanligast sekundärpatogener ökar vid vårdrelaterad UVI

Afebril UVI 1. nitrofurantoin 50 mg x 3 x 7 d pivmecillinam 200 mg x 3 x 7 d 2. trimetoprim 160 mg x 2 x 7 d Uppföljning: klinisk kontroll 2 v e k odling 2 v e k om ureaspositiva bakterier Utredning: vid täta recidiv/misstanke om försämrat urinavflöde: flödesmätning bladderscan uretrocystoskopi

Febril uvi Temp ≥ 38º Akuta miktionsbesvär Ibland flanksmärta/palpömhet njurloger Behandling: ciprofloxacin 500 mg x 2 x 14 d trimetoprim 160 mg x 2 x 14 d ceftibuten 400 mg x 1 x 14 d (vid res. mot ovanst.)

Uppföljning: som vid afebril UVI Utredning: akut vid terapisvikt trots adekvat ab-behandling Vid misstanke om försämrat urinavflöde: som vid afebril UVI Ingen vid komplikationsfritt förlopp Vid tidigt recidiv el. vid upprepade infektioner med ureaspositiva bakterier: radiologisk utredning uretrocystoskopi

Kateterassocierad UVI Efter 10 dygn har 100 % bakteriuri, med tiden allt mer polymikrobiell flora Ureaspositiva bakterier vanliga infektionskonkrement obstruktion symtomgivande UVI:er Hos män: febril UVI ca en episod/100 KAD-dygn, vanligen vid obstruktion/KAD-byte RIK och suprapubisk kateter ger färre komplikationer, lägre UVI-risk

Diagnostik och provtagning Alltid odling om indikation för ab-behandling Stäng av KAD:n i 30-60 min Punktera slangen nedom förgreningsstället (silikon, latex) Blododling om febril UVI Krea, CRP Irritativa symtom beror sällan på infektion Feber hos KAD-bärare har ofta annan orsak än UVI

Peroral terapi vid febril uvi Ciprofloxacin 500 mg x 2 Trimetorpim-sulfa 160 mg/800 mg x 2 (efter res. best.) Ceftibuten 400 mg x 1 7-10 dagar KAD avlägsnas om möjligt/ alt. Bytes innan kurens slut Ompröva alltid KAD-indikationen Överväg cystoskopi om ureas-pos. bakterier

Profylax Avlägsna KAD om möjligt Överväg RIK/suprapubisk kateter Basala hygienrutiner Ev. reinfektionsprofylax vid RIK Ab-profylax t.ex. ciprifloxacin 500 mg x 1 före KAD-byte Vid obstruktion pga grumlig urin spolning med kranvatten /NaCl Ev odling vid KAD-stopp, byte i samband med ab-behandling

UVI hos ÄLDRE Abu vanligt hos > 80 år ABU ingen indikation för ab-behandling Illaluktande urin ingen indikation för ab- behandling Symtomgivande UVI Vanligt med överdiagnostik på institution Urinsticka/odling endast efter läkarordination Akuta miktionsbesvär/nytillkommen /förvärrad inkontinens kan tala för UVI

E. coli vanligast Ofta sekundärpatogener vid institutionsvård Positivt prediktivt värde av urinodling hos äldre utan urinvägssymtom 12 % Blododling med uropatogen ger säker dg vid misstänkt febril UVI Diagnos och provtagning: testremsa, urinodling, krea, CRP, ev blododling vid febril UVI Behandling och profylax kvinnor: se tidigare

Behandling och uppföljning män: se tidigare

Tack för er uppmärksamhet