Hud, skelett och muskler

Hudens uppgifter Skydda kroppen från stötar, solstrålning och främmande ämnen Känna beröring, smärta, värme och kyla Reglera kroppens värme och vätskebalans

Huden består av 3 olika lager Överhud Läderhud Underhud

Överhuden Längst ut i överhuden finns hornlagret som om består av ett lager platta döda celler. Hornlagret skyddar mot stötar, gör huden nästan vattentät och hindrar bakterier och kemikalier från att komma in.

Överhud forts. Under hornlagret finns tillväxtlagret där nya celler bildas som ersätter de gamla i hornlagret varefter de nöts bort.

Överhud forts. Längst ner i överhuden finns pigmentceller som gör att huden blir brun när vi solar. Det bruna pigmentet skyddar oss mot solens ultravioletta strålar. Fräknar beror på att pigmentet bildas ojämnt i huden.

Läderhuden I läderhuden finns gott om blodkärl, nerver och känselkroppar. Här finns också talgkörtlar som bildar talg ett slags fett som smörjer huden och gör den mjuk. I läderhuden sitter också svettkörtlarna som utsöndrar svett genom porer i huden. Läderhuden hos unga är mjuk och smidig, men de elastiska fibrerna bryts så småningom ner så att man får rynkor.

Underhuden I underhuden finns fettceller. Fettet bildar ett isolerande lager som skyddar mot stötar och kyla.

Svett När vi blir varma börjar svettkörtlarna utsöndra svett. När svetten sedan avdunstar från huden kyls vi ner. Svett består mest vatten och salter och är luktfri. Att vi kan lukta när vi svettas beror på att svetten kommit i kontakt med bakterier på huden. När vi är stilla svettas vi ungefär en liter per dygn. Om vi har feber eller idrottar ökar den mängden till flera liter.

Andra sätt att reglera temperaturen Om vi blir varma vidgas blodkärlen i huden så att mer blod passerar huden och kan kylas av. Om vi blir kalla drar blodkärlen istället ihop sig så att värmeförlusten minskar. När det är kallt reser sig också håren på huden så att ett isolerande luftlager bildas.

Skelett Skelettets uppgifter Ge stadga Skydda ömtåliga organ Bilda blodkroppar

Stadga Skelettet ger stadga åt kroppen och fungerar som hävstänger för musklerna.

Leder Mellan många ben i kroppen finns leder som gör att benen kan röra sig mot varandra. Det finns olika typer av leder som t.ex. Kulled Gångjärnsled Vridled

Skydd Hjärnan skyddas av kraniet. Hjärta och lungor skyddas av bröstkorgen.

Blodkroppar I den röda benmärgen bildas alla röda och vita blodkroppar.

Muskler Musklerna sätter kroppen i rörelse. I vår kropp finns tre olika slags muskler: Hjärtmuskeln Skelettmuskler Glatta muskler

Hjärtmuskeln Hjärtat drar ihop sig utan att vi behöver tänka på det. Hjärtmuskeln är både snabb och uthållig. Det styrs av elektriska signaler från hjärnan. När vi anstränger oss skickar hjärnan signaler till hjärtat så att det drar ihop sig oftare.

Skelettmuskler Skelettmuskler kan vi styra med viljan. De är snabba men inte så uthålliga. De sitter fast skelettet med senor och gör att vi kan röra olika delar av kroppen. Muskler som gör att vi kan böra en led kallas böjmuskler. Muskler som gör att vi kan sträcka ut en led kallas sträckmuskler.

Glatta muskler Glatta muskler kan vi inte styra med viljan. De är uthålliga men inte så snabba. Finns i magsäck och tarmar och pressar födan framåt. Finns också i blodkärlens väggar där de hjälper till att reglera blodtrycket.