Ei:s bedömning av effektsituationen till 2025

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kreditmarknad, Arbetsmarknad, Aktiemarknad
Advertisements

Sjøkabelutredningen Utvalg II: Virkninger for kraftsystemet ved kabling Medlemmer i utvalget: Professor Göran Andersson ETH Zürich, (Swiss Federal Institute.
Varför vindkraft? – Målsättning regionalt? - Regional nytta?
HVDC och bilder Vilken är politikens roll i en starkt föränderlig energimarknad?
Helga och hennes framtid….. Låga priser på el under 2012 Hög produktion av kärnkraft Hög produktion av vattenkraft ÖVERSKOTT!!! Export ca 21 TWh.
Höga elpriser! Hur kommer det sig och vad kan göras åt det?
Finansfrukost 2 december 2010 Lena Apler, VD. Vad har Collector gjort under 2010? • Utvecklat en egen e-handelsplattform som nu lanseras under varumärket.
EU 2020 strategin •Bakgrund –Den ekonomiska krisen har raderat bort flera års ekonomisk och social utveckling. –Samtidigt rör sig världen snabbt framåt.
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Ex på aktuella projekt Stentjärnåsen, Härjedalen, Wallensten
Täckningsgrad kollektivavtal – alla arbetsplatser
Möjligt och omöjligt Reduktion av effekttopp
Pensionsåldern i EU-länderna och Island, Norge och Schweiz 2011
hej och välkomna EKVATIONER Ta reda på det okända talet.
Trender inom elförbrukning och elgenerering
Arbete, energi och effekt
Kostnad för olika energikällor
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2010
Namn på siffror i ett tal
EL-OCH CERTIFIKATMARKNADEN SERO:s seminarium den 16 april 2011 Olof Karlsson.
LS1 Fungerar elmarknaden? SNS 18 november 2002 Lennart Söder
Nya studera.nu Målgrupper och struktur. Målgrupper Potentiella studenter Studenter i systemet Forskarstudenter Andel av besökarna per målgrupp? Prioritering.
Budgetpropositionen för 2013 Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen 24 september 2012.
Energilösningar för framtiden Energikonferensen i Gimo 8 maj 2012 Andres Muld.
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
Perspektivplan 2025 DISPOSITION Energi- och klimatpolitiken
Mål för vind/förnybar energi Lars Andersson, chef för Energimyndighetens vindenhet.
Den ljusnande framtid är vård
Företagarpanelen – Q SEPTEMBER 2011 Hallands län.
Klimatutveckling EUs roll och vindkraftens betydelse
Elmarknadens vinnare och förlorare Medial debatt vintern FERA 16 februari 2011 Per Forsling.
EL-OCH CERTIFIKATMARKNADEN SERO:s seminarium på Westerkvarn den 24 augusti 2011 Olof Karlsson, SERO.
Vilka strategiska frågor har vi framför oss?
Energieffektivisering i EU SEEF 19 februari 2008 Edvard Sandberg Svensk Energi.
Prismodeller för egenproduktion av el Christer Bergerland Fortum Power & Heat AB.
Sveriges första anläggning för flytande biogas
Den framtida (el)energiförsörjningen?
Framtida energitillförsel
HÖGA ELPRISER EnergiPuls 23 februari 2011 Niclas Damsgaard.
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer 10 mars 2006.
El produktion och distribution
Inför kommande översyn av balansansvarsavtalet Elmarknadsråd 10 november 2009 Elin Broström Marknad.
Hantering av nätbegränsningar på den nordiska elmarknaden – NordREG:s synpunkter på rapport från EA Energy, Hagman Energy och COWI Nordiska ministerrådets.
Inledning till 2011 års Ediel- och avräkningskonferens
Svenska Kraftnäts Investeringsplaner 2009
Forma ett nytt internationellt avtal EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
Utveckling och ekonomi
Att förstå beteenden- grundläggande inlärningsteori
IEA och IPCC hävdar att de fossila bränslenas användning kommer att öka.
UNIONEN – ALLMÄNHETEN OM EGET FÖRETAGANDE MINDRE MÄTNING I SYFTE ATT TITTA PÅ INTRESSET FÖR MENTORSKAP VID START AV FÖRETAG Kund: Unionen Kontakt: Åsa.
Byggmaterialindustrierna i siffror 144 miljarder kronor i omsättning företag medarbetare Drygt 30 branscher Viktig näring för Sverige Sysselsätter.
Elåret 2012 Finsk Energiindustri
Peter Danielsson 2012 KRITERIER FÖR ELENERGIUTVECKLINGEN Användningen minskar med i genomsnitt 0,8 % per år från 143 till 125 TWh.
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Nilsan Energikonsult AB Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB Nisses elskola FERA 16 februari 2011.
Västra Götalandsregionens nya handlingsprogram
Naturresurser En resurs från naturen som vi kan använda oss av.
Förnybar elproduktion och nationell försörjningstrygghet på en integrerad europeisk elmarknad – En förstudie Thomas Tangerås Forskningsprogrammet Elmarknadens.
Marknaden oktober PIX PULP Europa fr 2005 Källa: FOEX Senaste värde 29/9-15 EUR 750,13 Senaste värde 29/9-15 USD 839,32.
Elåret Finsk Energiindustri.

Sveriges ansvar för energi och klimatpolitik
Effektbalans idag och framåt
Uppdaterad Finsk Energiindustri
Energilunch 16 maj 2016 Johan Bruce, Sweco
Elåret Finsk Energiindustri.
Elmarknaden vid ett vägskäl - mer politik eller mer marknad
Riksdagspartierna och energipolitiken
(uppdaterad ) Finsk Energiindustri
(uppdaterad ) Finsk Energiindustri
Presentationens avskrift:

Ei:s bedömning av effektsituationen till 2025 Therese Hindman Persson Chefsekonom Energimarknadsinspektionen

Innehåll Vår bedömning av effektsituationen till 2025 i fyra olika scenarier utöver basscenariot Finns det ett problem? Är det klokt att ta bort effektreserven? Vad göra för att minimera behovet av en effektreserv?

Basscenario Idag kända investeringar Inklusive Olkiluoto och Fennovoima till 2025 Vindkraft totalt 10800 MW till 2025 Tre reaktorer ur drift på grund av ålder Ringhals 1 och 2 samt Oskarshamn 1 Planerade förstärkningar NordPool-området Förbindelse Kapacitet Tidpunkt NO-DE 1400 2018 NO-UK 1400 2021 DK1-NL 700 2019 DK1-DE +720 2019 SE-DE 700 2025 Övriga förstärkningar Pol-Lit /2 steg) 1000 MW 2020 Sydvästlänken 1200 MW 2016 SE2 1200 MW 2025 Bränslepriser Basscenario Dagens Utsläppsrätter (EUR/ton) 13,2 7 Kol (USD/ton) 80 63 Gas (EUR/MWh) 23 20

De fyra scenarierna Torrår (30 TWh vattenkraft undantas Norden) Torrår + bristande tillgänglighet kärnkraftseffekt (Forsmark 1; 984 MW ur drift) Begränsad tillgänglighet överföring norska Östlandet och västra Götaland (reduktion 50 % 1072 MW) Högre priser på kol, gas och utsläppsrätter Basscenario Höga bränslepriser Dagens Utsläppsrätter (EUR/ton) 13,2 25 7 Kol (USD/ton) 80 120 63 Gas (EUR/MWh) 23 30 20

Topplastsituation olika scenarier Topplast: 29 000 MW (vårt antaganden) Antal timmar (antagande): Beroende av import i alla scenarier: Finland, Litauen, Norge, Tyskland Import från Finland (och Litauen) bygger till viss del på rysk import Rysk kapacitetsmarknad har minskat handeln men inte den tillgängliga kapaciteten År Antal timmar >25000 MW Antal timmar >27000 MW Modellerat 2025 228 46

Resultat Topplast under vinter är utmaningen Generellt sett så finns det inga problem varken vad det gäller energi eller effekt i något av de fyra scenarier vi studerat Mot 2025 är det i Sverige SE3 som är utmaningen Bortfall kärnkraft, om det blir fler reaktorer på samma site kan det bli bortfall i reaktiv effekt, näteffekter Internationellt: mot 2025 all kärnkraft borta i Tyskland, handelssituationen påverkas Topplast under vinter är utmaningen

Klokt att behålla effektreserven? Nej inte om man vill sträva mot välfungerande marknader där aktörer fattar beslut och agerar på effektiva prissignaler Måste våga tillåta höga priser! Om vi behåller effektreserven sätter vi en del av marknadskrafterna ur spel och riskerar att försena utveckling av mekanismer, incitament och investeringar som behövs för ett framtida hållbart system

Vad behöver vi i framtiden? Nya marknadsmässiga spelregler för att hantera systembalansering och effektvariationer Efterfrågeflexibilitet i en ny situation Tydliga prissignaler Idag erbjuder ett flertal nätägare tidsdifferentierade nättariffer Framåt: tidsdifferentierad effekttariff Effekter av skatter på prissignaler Hitta och/eller möjliggör ny planeringsbar produktion Incitamentsstrukturer Nätinvesteringar Lagring Europeisk kontext Ei har satt igång ett arbete kring ett antal av ovan frågor

Någon skillnad mot 2030? Fler kärnkraftsreaktorer är gamla vilket ökar nödvändigheten av ett energisystem som kan hantera olika effektsituationer inklusive intermittent kraft Ju mer vi närmar oss 2030 desto större blir de negativa effekterna av att behålla effektreserven Efterfrågeflexibiliteten är central