Flera problematiska resultat PRESSMEDDELANDE Fem procent av de svenska lärarna upplever att deras yrke har hög status i samhället. I Finland är motsvarande siffra 59 procent. Genomsnittet i TALIS är 31 procent. Bara drygt varannan svensk lärare uppger att de skulle välja att bli lärare igen och det är den lägsta siffran bland alla länder i undersökningen. Svenska lärare får mindre kompetensutveckling och deltar sällan i introduktions- och mentorskapsverksamheter. Ogiltig frånvaro, sen ankomst och hot och glåpord bland elever är vanligare i Sverige. När det gäller ogiltig frånvaro ligger Sverige i topp tätt följt av Finland. I jämförelse med andra lärare i undersökningen uppger svenska lärare att de arbetar fler timmar i veckan och att de ägnar sig åt undervisning i mindre grad och administration i högre grad. Svenska rektorer har lite tid att vara pedagogiska ledare. Svenska rektorer hör till dem som använder mest tid till administration. Sannolikheten är hälften så stor att svenska lärare med lång yrkeserfarenhet arbetar på en skola med hög andel elever från socioekonomiskt mindre gynnade hem. Svenska lärare får i mindre utsträckning återkoppling på sin undervisning. Fler än genomsnittet uppger att de aldrig fått återkoppling.
Men också några positiva resultat Nio av tio svenska lärare tycker om att arbeta på sin nuvarande skola. Svenska rektorer och lärare är nöjda med sina insatser. Svenska lärare upplever att de har goda relationer med eleverna och att de kan få eleverna att känna att de kan göra bra ifrån sig i skolarbetet. Svenska rektorer har en stark ledarskapsutbildning.
Höja resultaten – förändra undervisningen Kollegialt lärande Kompetensutveckling som leder till förändring av undervisningen, kompetensutveckling som ska påverka undervisningen, höja kvaliteten i undervisningen – ämneskunskaper/didaktik, klassrumsnära arbete Mötet mellan lärare och elev Återkoppling/feedback
n.htm?SLIDEPATH= /skolverket /slides/snapshot/slide263.jpg n.htm?SLIDEPATH= /skolverket /slides/snapshot/slide263.jpg