Olika kemiska rengöringsmedel samt dess användningsområden och deras inverkan på material och mikroorganismer 4.1.4 ISBN 978-91-633-8059-4

Varför gör vi rent ? Ta bort / eliminera patogena mikroorganismer i tillräcklig omfattning Avlägsna andra partiklar och ämnen Underhålla instrumenten och materielen Uppfylla kvalitetskraven Good Manufacturing Practice 2

Vilka olika renhetsgrader finns? Höggradigt ren Steril 3

Exempel på föroreningar Blod (protein) Fett Sekret Urin Feces Salter Annat 4

Kvarhållande krafter underlag - förorening Bindningskrafter 5

Att påverka föroreningarna - parametrar till förfogande Mekanisk påverkan Kemisk påverkan Temperaturen Tiden 6

Sinners cirkel Tid Tid Mek Kem Mek Kem Temp Temp Manuell Maskinell 7 OH 3 Manuell/maskinell rengöring Här visas skillnaden mellan manuell rengöring, ex handdisk och maskinell rengöring, ex maskindisk i storkök. Vid handdisk är tidsfaktorn liksom den mekaniska effekten stor medan temperaturen är relativt liten eftersom man inte gärna kan stoppa händerna i en het disklösning. För att fullborda cirkeln behöver inte den kemiska effekten vara särskilt stor. Vid maskindisk är det framförallt tiden som är minimal och den mekaniska effekten betydligt lägre medan temperaturen ökar något. För att kompensera för den minskade tiden och mekaniska effekten räcker inte temperaturhöjningen utan den kemiska effekten måste ökas kraftigt. Nu säger någon att det är väl inget problem, det är bara att öka doseringen av handdiskmedlet. Så enkelt är det dock inte, bortsett från att ett handdiskmedel i diskmaskinen skulle förorsaka skum i hela diskrummet, måste en annan typ av medel användas för att få effektökning. Hur man kan få fram olika kemiska effekter ska förhoppningsvis denna genomgång ge svar på. Kem Temp Temp 7

Vatten som rengöringsmedel + Bra lösningsmedel för många föroreningar + Bra transportmedel + Ogiftigt + Prisbilligt - Ytspänningen - Löser inte feta föroreningar m.fl. - Kan innehålla lösta salter - Livsvillkor för mikroorga- nismer 8

Vattnets ytspänning - effekten... 9

Några viktiga vattenparametrar hårdhet ytspänning pH – surhet/alkalitet salinitet =salthalt metalljoner konduktivitet Salinitet= Saltinnehållet 10

Vattenhårdheten * Mäts i tyska hårdhetsgrader °dH * Definition: 1°dH = 10 mg kalciumoxid/liter eller 20 mg kalciumkarbonat/liter 11

pH - skalan NEUTRALT SURT ALKALISKT starkt svagt svagt starkt 7 14 7 14 Saltsyra Natronlut Rent vatten Magsaft Metasilikat Citron Soda Cola Kalkvatten Filmjölk Såpa Mjölk Tvål Sura torkmedel Tuffare diskmedel 12 Enzymdiskmedel Snälla diskmedel

pH – smutsupplösning 4 7 10 14 pH Protein Stärkelse Fett Starkt surt 4 7 10 14 OH 11 pH - smutsupplösning Den här bilden visar att effektiviteten ökar med ökat eller minskat pH-värde från neutralpunkten 7. Fet smuts kan man lösa både med sur, neutral och alkalisk lösning, men ju kraftigare alkalisk lösningen är desto snabbare går också upplösningen. Animaliskt och vegetaibiliskt fett förtvålas av starkt alkali, det kan således bildas tvål vid rengöringen precis som när man industriellt tillverkar tvål. Eftersom tvål är kraftigt skummande kan den bildade tvålen förorsaka problem i t ex maskindisken med överkummande diskmaskiner. Stärkelse och protein kan delvis lösas i rent vatten men för att få en någorlunda snabb upplösning måste pH-värdet upp till över ca 10. Fastbränt protein fordrar pH-värden uppåt 13-14 för att snabbt lösas upp. Kalk, rost och ärg löser man snabbt vid låga, sura pH-värden, ju längre ner på skalan desto snabbare går upplösningen. En del mikroorganismer avdödas både vid låga och höga pH och de flesta stannar i tillväxten vid dessa pH-värden (ättiksyra som konserveringsmedel!). Mögel växer dock vid låga pH-värden, för rengöring/borttagning måste starkt alkaliska medel användas. Starkt surt Surt Neutralt Alkaliskt Starkt alkaliskt Kalk Rost, ärg Huden Mikroorg. Mikroorg. 13

pH- aggressivitet 4 7 10 14 pH Aluminium, zink Målade ytor, huden 4 7 10 14 OH 9 pH - aggressivitet Rengöringslösningar blir som vi sett mer effektiva att snabbt ta bort smuts ju starkare alkaliska eller sura lösningarna är. Detta innebär också att lösningarna blir mer aggressiva mot olika material ju starkare alkaliska resp sura de är. Här kan man se att kommer lösningen över pH 10, riskerar man angrepp, korrossion på metaller som aluminium och zink (ingår i mässing) och också på målade ytor och icke minst huden (som ju är protein till stor del) angripes, frätskadas. Sura lösningar är korrossiva på järn, stål, betong och ex vis marmor redan strax under pH 7, ju starkare surt desto snabbare och kraftigare angrepp. När man ska utveckla effektiva rengöringsmedel måste alltid hänsyn tas till hur medlet ska användas och på vilka material det kommer att användas. Ofta får man då kompromissa mellan högsta effektivitet och största skonsamhet. Starkt surt Surt Neutralt Alkaliskt Starkt alkaliskt Järn, stål, betong, marmor 14

pH: Disk- och rengöringsmedel Avkalkning, Rostborttagn Torkmedel Handdisk Ugnsreng. Maskindisk 4 7 10 14 OH 13 pH - Disk- och rengöringsmedel Bilden visar här några typiska disk- och rengöringsmedel och man ser tydligt att ju svårare eller snabbare rengöringsarbetet är desto högre eller lägre måste pH-värdet vara på rengöringsmedlet. Här framgår ju också att det inte finns några universalmedel som snabbt och effektivt klarar all typ av smuts. Om vi återgår till Sinners cirkel förklarar kanske detta hur man kan öka den kemiska effekten bl a genom förändring av pH-värdet på rengöringsmedlet och på så sätt kompensera för sänkt temperatur eller minskad tid eller mekanisk effekt. Hudcreme finns med för att visa att hudvårdsprodukter i allmänhet har ett pH-värde i närheten av hudens eget pH, dvs ca 5. Detta gäller också vanligen shampoo. Hudcreme Vatten Tvål Skumreng Grovreng Toalettreng Avkalkningsmedel Daglig rengöring 15