Textkritik och utgivning - digitalisering som transponering Mats Dahlström | Digitalisering av kulturarvet | Mars 2008.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mediet är inte budskapet om sociala medier och den digitala tidsåldern Lars Ilshammar, Luleå
Advertisements

Manual för uppladdning av GeoSuite-projekt till
Göran Konstenius Kungl. biblioteket
Aina Svensson, SLU-bibliotekenSVEP-Workshop, Göteborg, 4 mars 2004 EPrints som plattform för e-publicering Erfarenheter från SLU- biblioteken.
Kulturdepartementet Arbetet med att ta fram en nationell strategi för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling(/tillgängliggörande)
E N DEL AV VÅRT SAMHÄLLSENGAGEMANG. SAMHÄLLSENGAGEMANG OCH HÅLLBARHET  CSR - Självklarhet och en konkurrensfördel  Bra sätt att sprida vårt goda namn.
Att söka och förvalta kunskap
Vad är speciellt med data i GIS? Introduktionskurs för användare Del 4.
Centrum för Långsiktigt Digitalt Bevarande
Logistik, Business Logistics
Remediering Verk och dokument Remediering Privat remediering
Kungl. bibliotekets roll i ett nytt bibliotekslandskap Biblioteksdagarna i Malmö, 12 maj 2006 Gunnar Sahlin.
Informationshantering
Att bygga en fungerande webbplats
Kommunikation och media Föreläsning 1
Teman VEGA Verksamhetsutveckling genom eget arbete.
STANLI Metadata 2005/02/17 Nationellt arbete om Metadata Vilka problem kan vi lösa?
Personalmöte Handlingsplaner Värdegrund.
Först lite addenda till gårdagen …. (tomt element) eller (med elementinnehåll) attributet target för att identifiera ett mål Korsreferenser See especially.
Trycket från trycket - digitalisering som texttransmission Mats Dahlström | Digitalisering av text | April 2005.
Text Encoding Initiative Mats Dahlström | Digitalisering av text | April 2005.
Sammanfattning och summering Offentliga rummet 2014
Om nätstödd undervisning SVF:s personaldag Helena Hurme.
LDB-projektet Presentation på workshop om digitalt bevarande Stockholms stadsarkiv, den 4 mars 2009 av Göran Kristiansson.
Statusrapport Projektportal Arkivering Bas4.
XSLT – en introduktion Elektronisk publicering.
4/7/2017 Juridiska källor Anna Wiberg
Det digitala kulturarvets framtid Norvalla, Vörå
Det nationella digitala biblioteket
Från idé till projektplan
TEI Header Mats Dahlström Digitalisering av kulturarvet April 2007.
Planerad Kommunikation - att skapa och använda en kommunikationsplan
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
Informationssökning i högskolebibliotekets databaser och på Internet
Digitalisering, ett område för samverkan! Bibliotek och arkiv – olika perspektiv? Biblioteksstämma 23 nov 2007 Mats Danielsson, Forskningsarkivet, Umeå.
Textkritik och utgivning - digitalisering som transponering Mats Dahlström | Digitalisering av kulturarvet | Sep 2007.
Harmoniserat metadataset 2003 Remissynpunkter 4 Dokumentklasser –i stort tillräckligt –matchning mot egna 4 Användningsområde –typiska tillämpningsfall.
Samling och utbud Vårgårda Samling och utbud Beståndet och dess utveckling Vad har vi i våra fysiska och digitala hyllor? Är det vad våra brukare.
Bevarande utifrån nya Ladoks perspektiv
Utvecklingsprocessen Webbutveckling. Utvecklingsprocessen Bli inte rädd för alla begrepp och alla verktyg man verkar behöva kunna. Du måste inte använda.
Sidnummer Hur tillgängliggör vi vårt kulturarv Konferens, Portalnätverket, Linköpings stadsbibliotek
Dokumentarkitektur 29 augusti 2007 Standard, boring Mats Dahlström Kunskapsorganisation Dokumentrepresentation.
STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Te l e f o n v x l: F ax: w w w.s u b.s u.se DiVA Digitala vetenskapliga arkivet Ett arkiv.
© Björn Lindell, Datapedagogiskt Forum, SLU Hur kommer jag i gång med att göra web-sidor? Länkar “on line” på URL:
Digitalisera NU! - vägval, strategier, framtid Umeå UB LUPP – digitaliseringssamarbete mellan Linköpings stadsbibliotek och Uppsala universitetsbibliotek.
XSLT 1 Digitalisering av kulturarvet.
E-böcker på vetenskapliga bibliotek, Göteborg, Forskningsbiblioteket som utgivare av e-böcker Carin Björklund Göteborgs universitetsbibliotek,
EN DEL AV VÅRT SAMHÄLLSENGAGEMANG
Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.
SVEP Carolina Rediviva Stefan Andersson, Uppsala universitet DP1:Interoperabilitet Stefan Andersson Enheten för digital publicering, Uppsala.
National Assessment Sweden: Overall Group- Community Prepared by: Barrett Values Centre March 24, 2014.
National Assessment Sweden: Region Övriga Sverige Prepared by: Barrett Values Centre May 9, 2014.
National Assessment Sweden: Region Södra Sverige Prepared by: Barrett Values Centre May 9, 2014.
National Assessment Sweden: Nation- Employment type Privat sektor Prepared by: Barrett Values Centre March 12, 2013.
SVEP Kungliga biblioteket 16 januari 2004 Eva Müller Uppsala universitetsbibliotek Tillgänglighet nu och i framtiden DP2: Långtidsbevarande Eva Müller.
Anne Scherman, Kungl. biblioteket Att planera och genomföra digitaliseringsprojekt.
Digitalisering av text Kursintroduktion Mats Dahlström 30 Mars 2005.
Informationsinfrastruktur Välkommen till ett samarbete för att effektivisera åtkomst till dokument mellan och inom organisationer.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
National Assessment Sweden: Storgöteborgsområdet - Community Perspective Framställt av Barrett Values Centre March 18, 2016.
National Assessment Sweden: Övriga Sverige - Community Perspective Framställt av Barrett Values Centre March 18, 2016.
National Assessment Sweden: Privat sektor - National Perspective Framställt av Barrett Values Centre March 18, 2016.
Utbildning Karlstad, SFAI-veckan.
National Assessment Sweden: Södra Sverige
National Assessment Sweden: Age
National Assessment Sweden: Privat sektor
National Assessment Sweden: Man
National Assessment Sweden: Gender Kvinna - National Perspective
Regionala handlingsplaner
Formation for the public sphere – a collective biography
Presentationens avskrift:

Textkritik och utgivning - digitalisering som transponering Mats Dahlström | Digitalisering av kulturarvet | Mars 2008

transponering Överföring mellan bärare Privat och offentlig transponering Brus. Digitalisering medför inte perfekta kopior av originalet och kan därför inte helt ersätta det

att förhålla sig till brus massdigitalisering (kvantitativ digitalisering) kritisk digitalisering (kvalitativ digitalisering) textkritik och vetenskaplig utgivning

Tre mediemodeller Kloning –det är möjligt att identifiera, tyda, formulera och otvetydigt koda "allting" i ett dokument och föra över all denna information till ett annat dokument Ersättning –ett måldokument kan ersätta ett startdokument, därför att det nya är i alla avseenden identiskt med det gamla Framsteg (cf Bijker 1995)

8 arbetsstadier Insamling Kollationering Analys Textetablering (bl.a. emendering) Apparat(er) Index Formering av en utgåva. Publicering och distribution

Startdokument  Måldokument 1  1 1  flera Flera  1 Flera  flera Inte bara ”återskapa”, utan också skapa nytt

”Trogen” – men mot vad? vad författaren avsåg - men när? –första handen (manuskript) –första utgåvan –senare utgåvor / alternativa utgåvor, t.ex. följetong –sista utgåvan –finalintention (t.ex. manuskript) en version de(n) text(er) som mötte publiken - men när? –första upplagan –sista upplagan verkets hela levnad och förändring

Strategier och traditioner Intentionalism: best-text eller copy-text Manus 1:a trycket Sista trycket Textsociologi 1:a trycket Sista trycket Materialfilologi Textgenetik

Utgåvetyper Facsimil: ”3D” (materiell nivå) ; ”2D” (grafisk nivå) Transkription (textuell nivå): diplomatarisk, moderniserad, normaliserad Etablerad text (olika former, t.ex. läsutgåva, studieutgåva) Historisk-kritisk med variantapparat Parallellutgåva Synoptisk utgåva Arkivutgåva

Nackdelar med den tryckta utgåvan (”a book form to study another book form”) En grundtext - varianter döljs i svårhanterlig ”apparat” En utgåva = en strategi och målgrupp Olika utgåvetyper för resp. utg.strategier Statiska, små och ”engångs” utgåvor Begränsad flermedialitet Dyra att (åter)skapa, dyra att köpa

Trycket från trycket Den textkritiska utgåvan är utmejslad för det tryckta mediet ”Digitala inkunabler” Behöver utgivarna hålla fast vid: –Variantapparaten –En grundtext –Axial strukturering –Begränsade hierarkier (t.ex. noter) –Verken som enbart lingvistisk text (naturligt i den tryckta boken)

Digital utgivning flerversionella verk (arkiv), stemma, kollation (1)1 ”skräddarsytt” material efter läsaren (dynamik) Multimedialitet och multimodalitet (Rossetti) interaktiva fora för undervisning (1)1 sökning flersekventiellt arbete med texterna, t.ex. varierande sortering (då vi är osäkra på ordningen ellr vill kunna variera den, exv brev) textanalys uppmärkning

Digital utgivning ”arkiv”: samarbete, påbyggbart snarare än statiskt, flera möjliga utprodukter ; långsiktighet ur en databassamling: virtuellt (åter)skapade texter, förlorade samlingar aktiv litteratur: work-in-progress, bevarande skört material kan skonas + nya möjligheter för manu-skriptologi och paleografiskört material tillgängliggörande, transportabilitet (distr. kedjan)

Framväxande principer Arkiv/leverans-modellen för –text (XML → TXT, HTML, PDF, LIT etc) –bild (TIFF → JPG, PDF) –metadata (TEI Header XML → DC, MARC) One input – many outputs Öppna standarder, CC Textbaserad (lingvistisk text) / Bildbaserad (grafisk text): PG Blake / Blakearchive Innehållsbeskrivande, XML-kompatibel textkodning: TEI, EAD m m Samarbete

one  many = arkiv  leverans TEXT t.ex.: TEIXML  (X)HTML eller PDF BILD t.ex. TIFF  JPG METADATA t.ex. TEI Header  DC eller MARC21

Textkritik och TEI 1  1:,,,, / - finns i TEI Lite Flera  1 : textkritisk apparat – finns i P4:s ”additional tag set for textual criticism” Experience though noon Auctoritee Experiment thogh noon Auctoritee Eryment though none auctorite P5 betydligt mer kraftfullt

Nu och snart TEI som utbytesformat Arkiv/leverans-modellen för –text (XML → TXT, HTML, PDF, LIT etc) –bild (TIFF → JPG, PDF) –metadata (TEI Header XML → DC, MARC) Datautbyte och samnyttjande av resurser Kollaboration Från bokens sekvens till databasens modularitet Morphing, animationer

variabler  Strategi  Status  Utformning  One or many  More or less  Kodning  Universellt och specifikt  Kortsiktigt och långsiktigt  Kvantitet och kvalitet  Stabilitet  Aktörer

hinder  resurser  material och urval begränsar  verktygen begränsar  publiken begränsar  institutionen begränsar  rätten begränsar  strategin begränsar