Tarminfektioner Håkan Hanberger sept 2007

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Advertisements

Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Symtom från halsryggen
Akut bronkit Sigvard Mölstad.
Tidig upptäckt av kolorektalcancer i primärvård – Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos sent.
Symtom < 5 dagar eller förbättring därefter
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
TBC Kungliga Norrländska Lungsotssanatoriet. Varje år dog svenskar i lungsot under slutet av 1800-talet.
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Smittspårning tbc 2012 Ing-Marie Einemo, smittskyddssjuksköterska.
Tarminfektioner hos barn
Ulf Carlsson/Kir.klin Kal-Oskar
Grekiska, ”flöde av säd” Annika Johnsson Centrum för sexuell hälsa
Antibiotikaval Norrman / Pikwer ©
Okomplicerad cystit i slutenvård
Multiresistenta bakterier
Luftvägsinfektion Skilj på övre och nedre luftvägsinfektion-förekommer ofta samtidigt. Diagnosen beror på besöksorsak och vilka besvär som dominerar Övre.
Tuberkulos.
Nedre UVI inom slutenvården
SAMHÄLLSFÖRVÄRVADE NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Nedre luftvägsinfektioner (NLI) / akut bronkit (AB)
Antibiotikabehandling av infektioner under diafragma
Okomplicerad cystit i slutenvård
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Diabetes Norrman / Pikwer © HYPOGLYKEMI
Del 1.
Patientfall 1 23-årig kvinna med mångåriga bukbesvär. Varierande avföring, buksmärtor och ”svullen” buk. Kompletterande anamnes? Prover, undersökningar?
Kan Svensson få HIV? Göran Stenlund 2011.
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Urinvägsinfektioner hos barn
Tid, nuv sjd: RA sedan 10 år Aktuellt: rem från reumatologen pga anemi
Tidig upptäckt av patienter med kolorektal cancer i primärvården
Infektionsproblem på intensiven Bengt Gårdlund,
Calicivirus små runda virus vinterkräksjuka
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Kroatienresenären med feber och muskelvärk
DOKTORN SOM DETEKTIV!.
NICE och 100 remisser för DT kolon
Fall 2 – Mannen från Svarta Havet
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Handläggning av faryngotonsilliter
Antibiotikaanvändning i öppenvården ur STRAMA-perspektiv
Smittspårarutbildning
Tre förskrivningsstudier i primärvård Diagnos-förskrivningsstudierna 2000, 2002 och 2005.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Åsa Göransson, Hygiensjuksköterska
Terapiriktlinjer.
Bakterier som orsakar urinvägsinfektioner
Handläggning av svår sepsis/septisk chock
Nedre luftvägsinfektioner
Sveda och trängningar. ”Det svider och tränger” En kvinna som plötsligt får besvär med sveda och trängningar har nästan alltid en urinvägsinfektion En.
Antisekretorisk faktor ”Mirakelmedel” som lindrar diarré, yrsel och mjölkstockning.
VINTERKRÄKSJUKA. Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus.
Kommentar: Vinterkräksjuka-Calicivirus orsakar stora återkommande, årliga epidemier, framförallt på vinterhalvåret. Finns i hela världen. Kommentar: Calicivirus.
Hepatit A Kallades förr epidemisk gulsot Smittämne: ett picorna-virus (heparnavirus). Smittväg: fekal-oral. Inkubationstid 15 – 50 dagar. Smittsamhet:
Akut gastroenterit Etiologi: - Calicivirus (Norovirus) - Adenovirus - Rotavirus - Toxin från S aureus/B cereus/ C perfringens Symtom:hastigt påkommande.
Sjuktimmar 1-14 dagar Borås Stads personal
Matförgiftningar Syftet
Vägledande laboratoriekaraktärisering
Patientfall På akuten Elin är en 80-årig kvinna som kommer till akuten. Hon har insjuknat 6 timmar tidigare med buksmärtor, diarréer och kräkningar  
Akut exacerbation av KOL – handläggning på vårdcentral
Afebril UVI – handläggning på vårdcentral
Mats Ericsson Smittskyddsläkare Region Uppsala
Clostridium Difficile
Vinterkräksjuka/calici
Presentationens avskrift:

Tarminfektioner Håkan Hanberger sept 2007 Calici & Rota vinterns gissel Differentialdiagnostiska övervägande vid diarre´ efter utlandsresa När skall jag antibiotikabehandla bakteriella enteriter? Clostridium difficile - vanlig nosokomial patogen Källor www.mpa.se; www.internetmedicin.se (Bo Svennungsson)

Gastroenteriter – folkhälsoproblem i fattiga länder

Infektiös diarre´ Virusinfektioner vanligaste orsaken till inhemsk diarré i Sverige Rotavirus Barn 6 månader - 2 år Calicivirus Norovirus och Sapovirus alla åldrar. Sapovirus dock ff a hos barn, vanlig som nosokomial smitta och livsmedelssmitta Enteriska adenovirus Framför allt hos barn Astrovirus Framför allt hos barn, ibland nosokomial smitta

Infektiös diarre´ Virusinfektioner vanligaste orsaken till inhemsk diarré i Sverige Rotavirus Barn 6 månader - 2 år Calicivirus Norovirus och Sapovirus alla åldrar. Sapovirus dock ff a hos barn, vanlig som nosokomial smitta och livsmedelssmitta Enteriska adenovirus Framför allt hos barn Astrovirus Framför allt hos barn, ibland nosokomial smitta

Infektiös diarre´ Virusinfektioner vanligaste orsaken till inhemsk diarré i Sverige Rotavirus Barn 6 månader - 2 år Calicivirus Norovirus och Sapovirus alla åldrar. Sapovirus dock ff a hos barn, vanlig som nosokomial smitta och livsmedelssmitta Enteriska adenovirus Framför allt hos barn Astrovirus Framför allt hos barn, ibland nosokomial smitta

Infektiös diarre´ Virusinfektioner vanligaste orsaken till inhemsk diarré i Sverige Rotavirus Barn 6 månader - 2 år Calicivirus Norovirus och Sapovirus alla åldrar. Sapovirus dock ff a hos barn, vanlig som nosokomial smitta och livsmedelssmitta Enteriska adenovirus Framför allt hos barn Astrovirus Framför allt hos barn, ibland nosokomial smitta

Infektiös diarre´ Bakterier Salmonella 4000-5000 fall/år, cirka 85 % utlandssmitta Campylobacter 7000-8000 fall/år, cirka 35 % utlandssmitta Shigella 400-600 fall/år, cirka 85 % utlandssmitta Yersinia enterocolitica 500-800 fall/år, cirka 20 % utlandssmitta Clostridium difficile Cirka 10000 fall/år, 10–20 % av antibiotika-associerad diarré Enterotoxinbildande E. coli (ETEC) Vanligaste orsaken till “turistdiarré” Enterohemorragiska E. coli (EHEC) 50–100 fall/år, framför allt barn. Hos 5-10 % av patienterna uppträder hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS)

Infektiös diarre´ Bakterier Salmonella 4000-5000 fall/år, cirka 85 % utlandssmitta Campylobacter 7000-8000 fall/år, cirka 35 % utlandssmitta Shigella 400-600 fall/år, cirka 85 % utlandssmitta Yersinia enterocolitica 500-800 fall/år, cirka 20 % utlandssmitta Clostridium difficile Cirka 10000 fall/år, 10–20 % av antibiotika-associerad diarré Enterotoxinbildande E. coli (ETEC) Vanligaste orsaken till “turistdiarré” Enterohemorragiska E. coli (EHEC) 50–100 fall/år, framför allt barn. Hos 5-10 % av patienterna uppträder hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS)

Table 4.13.3. Campylobacter jejuni/coli, University Hospital MAS, Malmö, Sweden 1992-2005, % R.

Infektiös diarre´ Bakterier Salmonella 4000-5000 fall/år, cirka 85 % utlandssmitta Campylobacter 7000-8000 fall/år, cirka 35 % utlandssmitta Shigella 400-600 fall/år, cirka 85 % utlandssmitta Yersinia enterocolitica 500-800 fall/år, cirka 20 % utlandssmitta Clostridium difficile Cirka 10000 fall/år, 10–20 % av antibiotika-associerad diarré Enterotoxinbildande E. coli (ETEC) Vanligaste orsaken till “turistdiarré” Enterohemorragiska E. coli (EHEC) 50–100 fall/år, framför allt barn. Hos 5-10 % av patienterna uppträder hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS)

Infektiös diarre´ Bakterier Salmonella 4000-5000 fall/år, cirka 85 % utlandssmitta Campylobacter 7000-8000 fall/år, cirka 35 % utlandssmitta Shigella 400-600 fall/år, cirka 85 % utlandssmitta Yersinia enterocolitica 500-800 fall/år, cirka 20 % utlandssmitta Clostridium difficile Cirka 10000 fall/år, 10–20 % av antibiotika-associerad diarré Enterotoxinbildande E. coli (ETEC) Vanligaste orsaken till “turistdiarré” Enterohemorragiska E. coli (EHEC) 50–100 fall/år, framför allt barn. Hos 5-10 % av patienterna uppträder hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS)

Infektiös diarre´ Bakterier Salmonella 4000-5000 fall/år, cirka 85 % utlandssmitta Campylobacter 7000-8000 fall/år, cirka 35 % utlandssmitta Shigella 400-600 fall/år, cirka 85 % utlandssmitta Yersinia enterocolitica 500-800 fall/år, cirka 20 % utlandssmitta Clostridium difficile Cirka 10000 fall/år, 10–20 % av antibiotika-associerad diarré Enterotoxinbildande E. coli (ETEC) Vanligaste orsaken till “turistdiarré” Enterohemorragiska E. coli (EHEC) 50–100 fall/år, framför allt barn. Hos 5-10 % av patienterna uppträder hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS)

Infektiös diarre´ Bakterier Salmonella 4000-5000 fall/år, cirka 85 % utlandssmitta Campylobacter 7000-8000 fall/år, cirka 35 % utlandssmitta Shigella 400-600 fall/år, cirka 85 % utlandssmitta Yersinia enterocolitica 500-800 fall/år, cirka 20 % utlandssmitta Clostridium difficile Cirka 10000 fall/år, 10–20 % av antibiotika-associerad diarré Enterotoxinbildande E. coli (ETEC) Vanligaste orsaken till “turistdiarré” Enterohemorragiska E. coli (EHEC) 50–100 fall/år, framför allt barn. Hos 5-10 % av patienterna uppträder hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS)

Infektiös diarre´ Bakterier Salmonella 4000-5000 fall/år, cirka 85 % utlandssmitta Campylobacter 7000-8000 fall/år, cirka 35 % utlandssmitta Shigella 400-600 fall/år, cirka 85 % utlandssmitta Yersinia enterocolitica 500-800 fall/år, cirka 20 % utlandssmitta Clostridium difficile Cirka 10000 fall/år, 10–20 % av antibiotika-associerad diarré Enterotoxinbildande E. coli (ETEC) Vanligaste orsaken till “turistdiarré” Enterohemorragiska E. coli (EHEC) 50–100 fall/år, framför allt barn. Hos 5-10 % av patienterna uppträder hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS)

33-årige Lasse söker pga frekventa diarréer efter utlandsresa. Sjukskötare som arbetat 9 månader i sudanesiskt flyktingläger. Bott ganska hyggligt men periodvis dåligt matintag såväl avseende kvalitet som kvantitet. Kom hem för 2 veckor sedan och insjuknade för 1 v sedan med magknip och frekventa vattentunna gråvita diarréer. Initialt ca 20 vattentunna diarréer/dygn och även kräkningar.

33-årige Lasse söker pga frekventa diarréer efter utlandsresa. Sjukskötare som arbetat 9 månader i sudanesiskt flyktingläger. Bott ganska hyggligt men periodvis dåligt matintag såväl avseende kvalitet som kvantitet. Kom hem för 2 veckor sedan och insjuknade för 1 v sedan med magknip och frekventa vattentunna gråvita diarréer. Initialt ca 20 vattentunna diarréer/dygn och även kräkningar.

33-årige Lasse söker pga frekventa diarréer efter utlandsresa. Sjukskötare som arbetat 9 månader i sudanesiskt flyktingläger. Bott ganska hyggligt men periodvis dåligt matintag såväl avseende kvalitet som kvantitet. Kom hem för 2 veckor sedan och insjuknade för 1 v sedan med magknip och frekventa vattentunna gråvita diarréer. Initialt ca 20 vattentunna diarréer/dygn och även kräkningar.

33-årige Lasse söker pga frekventa diarréer efter utlandsresa. Sjukskötare som arbetat 9 månader i sudanesiskt flyktingläger. Bott ganska hyggligt men periodvis dåligt matintag såväl avseende kvalitet som kvantitet. Kom hem för 2 veckor sedan och insjuknade för 1 v sedan med magknip och frekventa vattentunna gråvita diarréer. Initialt ca 20 vattentunna diarréer/dygn och även kräkningar.

Diagnos?? 33-årige Lasse söker pga frekventa diarréer efter utlandsresa. Druckit vätskeersättning i små portioner. Besvären har avklingat något men idag har diarréerna pånytt dragit igång och varit lite blodtillblandade. Nu kan patienten ej försörja sig per os. Inte känt sig febrig. Diagnos??

Diagnos?? 33-årige Lasse söker pga frekventa diarréer efter utlandsresa. Druckit vätskeersättning i små portioner. Besvären har avklingat något men idag har diarréerna pånytt dragit igång och varit lite blodtillblandade. Nu kan patienten ej försörja sig per os. Inte känt sig febrig. Diagnos??

Diagnos?? 33-årige Lasse söker pga frekventa diarréer efter utlandsresa. Druckit vätskeersättning i små portioner. Besvären har avklingat något men idag har diarréerna pånytt dragit igång och varit lite blodtillblandade. Nu kan patienten ej försörja sig per os. Inte känt sig febrig. Diagnos??

Diagnos?? 33-årige Lasse söker pga frekventa diarréer efter utlandsresa. Druckit vätskeersättning i små portioner. Besvären har avklingat något men idag har diarréerna pånytt dragit igång och varit lite blodtillblandade. Nu kan patienten ej försörja sig per os. Inte känt sig febrig. Diagnos??

Diagnos?? 33-årige Lasse söker pga frekventa diarréer efter utlandsresa. Druckit vätskeersättning i små portioner. Besvären har avklingat något men idag har diarréerna pånytt dragit igång och varit lite blodtillblandade. Nu kan patienten ej försörja sig per os. Inte känt sig febrig. Diagnos??

Diagnos: CoM: E. histolytica 33-årige Lasse söker pga frekventa diarréer efter utlandsresa. Druckit vätskeersättning i små portioner. Besvären har avklingat något men idag har diarréerna pånytt dragit igång och varit lite blodtillblandade. Nu kan patienten ej försörja sig per os. Inte känt sig febrig. Diagnos: CoM: E. histolytica

Infektiös diarre´ Protozoer Entamöba histolytica 500-800 fall/år, 70 % utlandssmitta, framför allt asymtomatiska Giardia intestinalis 1000-2000 fall/år, cirka 70 % utlandssmitta Cryptosporidium-species

Infektiös diarre´ Protozoer Entamöba histolytica 500-800 fall/år, 70 % utlandssmitta, framför allt asymtomatiska Giardia intestinalis 1000-2000 fall/år, cirka 70 % utlandssmitta Cryptosporidium-species

Infektiös diarre´ Protozoer Entamöba histolytica 500-800 fall/år, 70 % utlandssmitta, framför allt asymtomatiska Giardia intestinalis 1000-2000 fall/år, cirka 70 % utlandssmitta Cryptosporidium-species

Infektiös diarre´ Bakteriella “klassiska matförgiftningar” (toxiner) Staphylococcus aureus Clostridium perfringens Bacillus cereus

Infektiös diarre´ Asymtomatiskt bärarskap……………….. fulminanta diarrétillstånd. Kräkningar dominerande symtom Virus, “klassisik matförgiftning” Kolitsymtom - blodig diarré, feber, tenesmer (s k dysenteri): Framför allt Campylobacter, Shigella, C. difficile, EHEC, ibland E. histolytica. Mindre vanligt vid Salmonella, Yersinia. Subakut, intermittent diarré: Giardia intestinalis, E. histolytica Sepsis och extraintestinala manifestationer: Framför allt Salmonella. Reaktiv artrit ses dock ofta i samband med yersinios

Infektiös diarre´ Asymtomatiskt bärarskap……………….. fulminanta diarrétillstånd. Kräkningar dominerande symtom Virus, “klassisik matförgiftning” Kolitsymtom - blodig diarré, feber, tenesmer (s k dysenteri): Framför allt Campylobacter, Shigella, C. difficile, EHEC, ibland E. histolytica. Mindre vanligt vid Salmonella, Yersinia. Subakut, intermittent diarré: Giardia intestinalis, E. histolytica Sepsis och extraintestinala manifestationer: Framför allt Salmonella. Reaktiv artrit ses dock ofta i samband med yersinios

Infektiös diarre´ Asymtomatiskt bärarskap……………….. fulminanta diarrétillstånd. Kräkningar dominerande symtom Virus, “klassisik matförgiftning” Kolitsymtom - blodig diarré, feber, tenesmer (s k dysenteri): Framför allt Campylobacter, Shigella, C. difficile, EHEC, ibland E. histolytica. Mindre vanligt vid Salmonella, Yersinia. Subakut, intermittent diarré: Giardia intestinalis, E. histolytica Sepsis och extraintestinala manifestationer: Framför allt Salmonella. Reaktiv artrit ses dock ofta i samband med yersinios

Infektiös diarre´ Asymtomatiskt bärarskap……………….. fulminanta diarrétillstånd. Kräkningar dominerande symtom Virus, “klassisik matförgiftning” Kolitsymtom - blodig diarré, feber, tenesmer (s k dysenteri): Framför allt Campylobacter, Shigella, C. difficile, EHEC, ibland E. histolytica. Mindre vanligt vid Salmonella, Yersinia. Subakut, intermittent diarré: Giardia intestinalis, E. histolytica Sepsis och extraintestinala manifestationer: Framför allt Salmonella. Reaktiv artrit ses dock ofta i samband med yersinios

34-årig ingenjör Ökad trötthet, viktnedgång sedan några månader V 35 semester i Egypten Insjuknar efter 4 dygn i Egypten med feber, koliksmärtor, frekventa lösa blodtillblandade avf, under hemresan på dag 7 forts feber, illamående, koliksmärtor Söker DL direkt efter hemkomsten

34-årig ingenjör Ökad trötthet, viktnedgång sedan några månader V 35 semester i Egypten Insjuknar efter 4 dygn i Egypten med feber, koliksmärtor, frekventa lösa blodtillblandade avf, under hemresan på dag 7 forts feber, illamående, koliksmärtor Söker DL direkt efter hemkomsten

34-årig ingenjör Ökad trötthet, viktnedgång sedan några månader V 35 semester i Egypten Insjuknar efter 4 dygn i Egypten med feber, koliksmärtor, frekventa lösa blodtillblandade avf, under hemresan på dag 7 forts feber, illamående, koliksmärtor Söker DL direkt efter hemkomsten

34-årig ingenjör Ökad trötthet, viktnedgång sedan några månader V 35 semester i Egypten Insjuknar efter 4 dygn i Egypten med feber, koliksmärtor, frekventa lösa blodtillblandade avf, under hemresan på dag 7 forts feber, illamående, koliksmärtor Söker DL direkt efter hemkomsten

34-årig ingenjör Ökad trötthet, viktnedgång sedan några månader V 35 semester i Egypten Insjuknar efter 4 dygn i Egypten med feber, koliksmärtor, frekventa lösa blodtillblandade avf, under hemresan på dag 7 forts feber, illamående, koliksmärtor Söker DL direkt efter hemkomsten

34-årig ingenjör På VC: Status: blek, febrig, ngt halonerad, torra slh, SR 90, CRP 30, HB 88 Na 137, K 3,4, Albumin 30 Hem med dietråd, sjukskrives, i avvaktan på svar på fecesodl och C&M

34-årig ingenjör På VC: Status: blek, febrig, ngt halonerad, torra slh, SR 90, CRP 30, HB 88 Na 137, K 3,4, Albumin 30 Hem med dietråd, sjukskrives, i avvaktan på svar på fecesodl och C&M

34-årig ingenjör På VC: Status: blek, febrig, ngt halonerad, torra slh, SR 90, CRP 30, HB 88 Na 137, K 3,4, Albumin 30 Hem med dietråd, sjukskrives, i avvaktan på svar på fecesodl och C&M

34-årig ingenjör Fecesodl: Salomonella typhimurium + Shigella sonnei Inlägges på infektion; forts stigande SR och CRP, sjunkande albumin, Vid rektoskopi påvisas misstänkt ulcerös colit Beh: Ciprofloxacin 400mg x2 iv + steroider + Salazopurin Trots klin förbättring kvarstod pos salmonellaodl i 3 mån!

34-årig ingenjör Fecesodl: Salomonella typhimurium + Shigella sonnei Inlägges på infektion; forts stigande SR och CRP, sjunkande albumin, Vid rektoskopi påvisas misstänkt ulcerös colit Beh: Ciprofloxacin 400mg x2 iv + steroider + Salazopurin Trots klin förbättring kvarstod pos salmonellaodl i 3 mån!

34-årig ingenjör Fecesodl: Salomonella typhimurium + Shigella sonnei Inlägges på infektion; forts stigande SR och CRP, sjunkande albumin, Vid rektoskopi påvisas misstänkt ulcerös colit Beh: Ciprofloxacin 400mg x2 iv + steroider + Salazopurin Trots klin förbättring kvarstod pos salmonellaodl i 3 mån!

34-årig ingenjör Fecesodl: Salomonella typhimurium + Shigella sonnei Inlägges på infektion; forts stigande SR och CRP, sjunkande albumin, Vid rektoskopi påvisas misstänkt ulcerös colit Beh: Ciprofloxacin 400mg x2 iv + steroider + Salazopurin Trots klin förbättring kvarstod pos salmonellaodl i 3 mån!

34-årig ingenjör Fecesodl: Salomonella typhimurium + Shigella sonnei Inlägges på infektion; forts stigande SR och CRP, sjunkande albumin, Vid rektoskopi påvisas misstänkt ulcerös colit Beh: Ciprofloxacin 400mg x2 iv + steroider + Salazopurin Trots klin förbättring kvarstod pos salmonellaodl i 3 mån!

Infektiös Diarre´, Diff-diagnoser. …..ju mer akut insjuknande, desto oftare finner man en tarmpatogen. Inflammatorisk tarmsjukdom: smygande insjuknande, frånvaro av tidig feber, söker relativt sent. Jmf infektiös kolit som ofta har mera“urakuta” symtom. Makroskopisk bild vid endoskopi kan se lika ut, ibland särskiljer histologin. OBS ibland dubbeldiagnos!! Ischemisk kolit Läkemedelsbetingad diarré Förstoppningsdiarré Colon irritabile Malabsorption Malignitet

Infektiös Diarre´, Diff-diagnoser. …..ju mer akut insjuknande, desto oftare finner man en tarmpatogen. Inflammatorisk tarmsjukdom: smygande insjuknande, frånvaro av tidig feber, söker relativt sent. Jmf infektiös kolit som ofta har mera“urakuta” symtom. Makroskopisk bild vid endoskopi kan se lika ut, ibland särskiljer histologin. OBS ibland dubbeldiagnos!! Ischemisk kolit Läkemedelsbetingad diarré Förstoppningsdiarré Colon irritabile Malabsorption Malignitet

Infektiös Diarre´, Diff-diagnoser. …..ju mer akut insjuknande, desto oftare finner man en tarmpatogen. Inflammatorisk tarmsjukdom: smygande insjuknande, frånvaro av tidig feber, söker relativt sent. Jmf infektiös kolit som ofta har mera“urakuta” symtom. Makroskopisk bild vid endoskopi kan se lika ut, ibland särskiljer histologin. OBS ibland dubbeldiagnos!! Ischemisk kolit Läkemedelsbetingad diarré Förstoppningsdiarré Colon irritabile Malabsorption Malignitet

Infektiös Diarre´, Diff-diagnoser. …..ju mer akut insjuknande, desto oftare finner man en tarmpatogen. Inflammatorisk tarmsjukdom: smygande insjuknande, frånvaro av tidig feber, söker relativt sent. Jmf infektiös kolit som ofta har mera“urakuta” symtom. Makroskopisk bild vid endoskopi kan se lika ut, ibland särskiljer histologin. OBS ibland dubbeldiagnos!! Ischemisk kolit Läkemedelsbetingad diarré Förstoppningsdiarré Colon irritabile Malabsorption Malignitet

Infektiös Diarre´, Diff-diagnoser. …..ju mer akut insjuknande, desto oftare finner man en tarmpatogen. Inflammatorisk tarmsjukdom: smygande insjuknande, frånvaro av tidig feber, söker relativt sent. Jmf infektiös kolit som ofta har mera“urakuta” symtom. Makroskopisk bild vid endoskopi kan se lika ut, ibland särskiljer histologin. OBS ibland dubbeldiagnos!! Ischemisk kolit Läkemedelsbetingad diarré Förstoppningsdiarré Colon irritable Malabsorption Malignitet

Infektiös Diarre´, Diff-diagnoser. …..ju mer akut insjuknande, desto oftare finner man en tarmpatogen. Inflammatorisk tarmsjukdom: smygande insjuknande, frånvaro av tidig feber, söker relativt sent. Jmf infektiös kolit som ofta har mera“urakuta” symtom. Makroskopisk bild vid endoskopi kan se lika ut, ibland särskiljer histologin. OBS ibland dubbeldiagnos!! Ischemisk kolit Läkemedelsbetingad diarré Förstoppningsdiarré Colon irritabile Malabsorption Malignitet

Infektiös Diarre´, Diff-diagnoser. …..ju mer akut insjuknande, desto oftare finner man en tarmpatogen. Inflammatorisk tarmsjukdom: smygande insjuknande, frånvaro av tidig feber, söker relativt sent. Jmf infektiös kolit som ofta har mera“urakuta” symtom. Makroskopisk bild vid endoskopi kan se lika ut, ibland särskiljer histologin. OBS ibland dubbeldiagnos!! Ischemisk kolit Läkemedelsbetingad diarré Förstoppningsdiarré Colon irritabile Malabsorption Malignitet

Anamnes Epidemiologi. Utlandsvistelse? Läkemedelsintag (t ex antibiotika)? Fler insjuknade? Riskyrke? Födoämnesanamnes. Symtom. Tidigare diarrésymtom? Akut insjuknande? Diarréfrekvens? Kräkningar? Blod? Tenesmer? Urinmängder? Torra slemhinnor? Turgor? Blodprover Vätskebalansprover (Na, K, Hb, serumkreatinin, albumin, standardbikarbonat) vid tecken till dehydrering. Kolitbesvär: SR, CRP, TPK och vita. Misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom: BÖS, rektoskopi alt. sigmoideo/coloscopi - kontakta gastroenterolog.

Anamnes Epidemiologi. Utlandsvistelse? Läkemedelsintag (t ex antibiotika)? Fler insjuknade? Riskyrke? Födoämnesanamnes. Symtom. Tidigare diarrésymtom? Akut insjuknande? Diarréfrekvens? Kräkningar? Blod? Tenesmer? Urinmängder? Torra slemhinnor? Turgor? Blodprover Vätskebalansprover (Na, K, Hb, serumkreatinin, albumin, standardbikarbonat) vid tecken till dehydrering. Kolitbesvär: SR, CRP, TPK och vita. Misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom: BÖS, rektoskopi alt. sigmoideo/coloscopi - kontakta gastroenterolog.

Anamnes Epidemiologi. Utlandsvistelse? Läkemedelsintag (t ex antibiotika)? Fler insjuknade? Riskyrke? Födoämnesanamnes. Symtom. Tidigare diarrésymtom? Akut insjuknande? Diarréfrekvens? Kräkningar? Blod? Tenesmer? Urinmängder? Torra slemhinnor? Turgor? Blodprover Vätskebalansprover (Na, K, Hb, serumkreatinin, albumin, standardbikarbonat) vid tecken till dehydrering. Kolitbesvär: SR, CRP, TPK och vita. Misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom: BÖS, rektoskopi alt. sigmoideo/coloscopi - kontakta gastroenterolog.

Anamnes Epidemiologi. Utlandsvistelse? Läkemedelsintag (t ex antibiotika)? Fler insjuknade? Riskyrke? Födoämnesanamnes. Symtom. Tidigare diarrésymtom? Akut insjuknande? Diarréfrekvens? Kräkningar? Blod? Tenesmer? Urinmängder? Torra slemhinnor? Turgor? Blodprover Vätskebalansprover (Na, K, Hb, serumkreatinin, albumin, standardbikarbonat) vid tecken till dehydrering. Kolitbesvär: SR, CRP, TPK och vita. Misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom: BÖS, rektoskopi alt. sigmoideo/coloscopi - kontakta gastroenterolog.

Anamnes Epidemiologi. Utlandsvistelse? Läkemedelsintag (t ex antibiotika)? Fler insjuknade? Riskyrke? Födoämnesanamnes. Symtom. Tidigare diarrésymtom? Akut insjuknande? Diarréfrekvens? Kräkningar? Blod? Tenesmer? Urinmängder? Torra slemhinnor? Turgor? Blodprover Vätskebalansprover (Na, K, Hb, serumkreatinin, albumin, standardbikarbonat) vid tecken till dehydrering. Kolitbesvär: SR, CRP, TPK och vita. Misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom: BÖS, rektoskopi alt. sigmoideo/coloscopi - kontakta gastroenterolog.

Mikrobiologisk diagnostik Fecesodling x 1-3 Provet kan tas som "rektalsvabb". Clostridium difficile Fecesprov för toxinbestämning i första hand. Även odling kan utföras och är nödvändig vid epidemiologisk utredning. EHEC, ETEC Fecesprov för analys av E. coli-associerade virulensfaktorer. Fråga efter EHEC vid blodig diarré, framför allt hos barn. Vibrio cholerae Specialsubstrat tala med lokala laboratoriet. Virusdiagnostik Utföres framför allt vid anhopning av fall. Rotavirus och enteriska adenovirus kan diagnostiseras med ELISA metoder. Elektronmikroskopi och PCR används för diagnostik av calicivirus och astrovirus. Protozoer "Cystor och maskägg" prov x 1-3. Indicerat i första hand vid dysenteri efter tropikvistelse eller vid subakuta/kroniska diarréer, även inhemska. Serologi Vid frågeställning reaktiv artrit (Salmonella, Yersinia, Campylobacter). Amöbaserologi vid leverabscess.

BEHANDLING Oral rehydrering: Sempers vätskeersättning Iv: Ringer-acetat - Mät förluster och vätskeintag. Behandla inte okomplicerad diarrésjukdom med antibiotika! Effekten är marginell och bärarskap av ev salmonella kan förlängas.

BEHANDLING Oral rehydrering: Sempers vätskeersättning Iv: Ringer-acetat - Mät förluster och vätskeintag. Behandla inte okomplicerad diarrésjukdom med antibiotika! Effekten är marginell och bärarskap av ev salmonella kan förlängas.

BEHANDLING Oral rehydrering: Sempers vätskeersättning Iv: Ringer-acetat - Mät förluster och vätskeintag. Behandla inte okomplicerad diarrésjukdom med antibiotika! Effekten är marginell och bärarskap av ev salmonella kan förlängas.

Antibiotikabehandling Kolitsymtom/frekventa diarréer + hög feber - ssk efter utlandsresa Ciprofloxacin 500 mg x 2 per os i 5 dygn Amöbiasis Metronidazol 800mgx3 i 10 dgr Giardiasis Tinidazol 500mg 4x1 engångsdos C. difficile-diarré Asymtomatisk bärare/mild infektion: expektans Medelsvåra fall: Metronidazol 400/500 mg x 3 po i 7-10 dygn Svåra fall: Vankomycin 125-250mg x 4 p.o. i 10 dagar Ileus/toxisk dilatation: Metronidazol 500mgx3 iv + vankomycin 500 mgx4 via D-sond/rektalt Motilitetshämmande preparat – endast vid okomplicerad turistdiarré. Probiotika - Svag dokumentation.

Antibiotikabehandling Kolitsymtom/frekventa diarréer + hög feber - ssk efter utlandsresa Ciprofloxacin 500 mg x 2 per os i 5 dygn Amöbiasis Metronidazol 800mgx3 i 10 dgr Giardiasis Tinidazol 500mg 4x1 engångsdos C. difficile-diarré Asymtomatisk bärare/mild infektion: expektans Medelsvåra fall: Metronidazol 400/500 mg x 3 po i 7-10 dygn Svåra fall: Vankomycin 125-250mg x 4 p.o. i 10 dagar Ileus/toxisk dilatation: Metronidazol 500mgx3 iv + vankomycin 500 mgx4 via D-sond/rektalt Motilitetshämmande preparat – endast vid okomplicerad turistdiarré. Probiotika - Svag dokumentation.

Antibiotikabehandling Kolitsymtom/frekventa diarréer + hög feber - ssk efter utlandsresa Ciprofloxacin 500 mg x 2 per os i 5 dygn Amöbiasis Metronidazol 800mgx3 i 10 dgr Giardiasis Tinidazol 500mg 4x1 engångsdos C. difficile-diarré Asymtomatisk bärare/mild infektion: expektans Medelsvåra fall: Metronidazol 400/500 mg x 3 po i 7-10 dygn Svåra fall: Vankomycin 125-250mg x 4 p.o. i 10 dagar Ileus/toxisk dilatation: Metronidazol 500mgx3 iv + vankomycin 500 mgx4 via D-sond/rektalt Motilitetshämmande preparat – endast vid okomplicerad turistdiarré. Probiotika - Svag dokumentation.

Antibiotikabehandling Kolitsymtom/frekventa diarréer + hög feber - ssk efter utlandsresa Ciprofloxacin 500 mg x 2 per os i 5 dygn Amöbiasis Metronidazol 800mgx3 i 10 dgr Giardiasis Tinidazol 500mg 4x1 engångsdos C. difficile-diarré Asymtomatisk bärare/mild infektion: expektans Medelsvåra fall: Metronidazol 400/500 mg x 3 po i 7-10 dygn Svåra fall: Vankomycin 125-250mg x 4 p.o. i 10 dagar Ileus/toxisk dilatation: Metronidazol 500mgx3 iv + vankomycin 500 mgx4 via D-sond/rektalt Motilitetshämmande preparat – endast vid okomplicerad turistdiarré. Probiotika - Svag dokumentation.

Antibiotikabehandling Kolitsymtom/frekventa diarréer + hög feber - ssk efter utlandsresa Ciprofloxacin 500 mg x 2 per os i 5 dygn Amöbiasis Metronidazol 800mgx3 i 10 dgr Giardiasis Tinidazol 500mg 4x1 engångsdos C. difficile-diarré Asymtomatisk bärare/mild infektion: expektans Medelsvåra fall: Metronidazol 400/500 mg x 3 po i 7-10 dygn Svåra fall: Vankomycin 125-250mg x 4 p.o. i 10 dagar Ileus/toxisk dilatation: Metronidazol 500mgx3 iv + vankomycin 500 mgx4 via D-sond/rektalt Motilitetshämmande preparat – endast vid okomplicerad turistdiarré. Probiotika - Svag dokumentation.

Antibiotikabehandling Kolitsymtom/frekventa diarréer + hög feber - ssk efter utlandsresa Ciprofloxacin 500 mg x 2 per os i 5 dygn Amöbiasis Metronidazol 800mgx3 i 10 dgr Giardiasis Tinidazol 500mg 4x1 engångsdos C. difficile-diarré Asymtomatisk bärare/mild infektion: expektans Medelsvåra fall: Metronidazol 400/500 mg x 3 po i 7-10 dygn Svåra fall: Vankomycin 125-250mg x 4 p.o. i 10 dagar Ileus/toxisk dilatation: Metronidazol 500mgx3 iv + vankomycin 500 mgx4 via D-sond/rektalt Motilitetshämmande preparat – endast vid okomplicerad turistdiarré. Probiotika - Svag dokumentation.

Antibiotikabehandling Kolitsymtom/frekventa diarréer + hög feber - ssk efter utlandsresa Ciprofloxacin 500 mg x 2 per os i 5 dygn Amöbiasis Metronidazol 800mgx3 i 10 dgr Giardiasis Tinidazol 500mg 4x1 engångsdos C. difficile-diarré Asymtomatisk bärare/mild infektion: expektans Medelsvåra fall: Metronidazol 400/500 mg x 3 po i 7-10 dygn Svåra fall: Vankomycin 125-250mg x 4 p.o. i 10 dagar Ileus/toxisk dilatation: Metronidazol 500mgx3 iv + vankomycin 500 mgx4 via D-sond/rektalt Motilitetshämmande preparat – endast vid okomplicerad turistdiarré. Probiotika - Svag dokumentation.

Antibiotikabehandling Kolitsymtom/frekventa diarréer + hög feber - ssk efter utlandsresa Ciprofloxacin 500 mg x 2 per os i 5 dygn Amöbiasis Metronidazol 800mgx3 i 10 dgr Giardiasis Tinidazol 500mg 4x1 engångsdos C. difficile-diarré Asymtomatisk bärare/mild infektion: expektans Medelsvåra fall: Metronidazol 400/500 mg x 3 po i 7-10 dygn Svåra fall: Vankomycin 125-250mg x 4 p.o. i 10 dagar Ileus/toxisk dilatation: Metronidazol 500mgx3 iv + vankomycin 500 mgx4 via D-sond/rektalt Motilitetshämmande preparat – endast vid okomplicerad turistdiarré. Probiotika - Svag dokumentation.

Antibiotikabehandling Kolitsymtom/frekventa diarréer + hög feber - ssk efter utlandsresa Ciprofloxacin 500 mg x 2 per os i 5 dygn Amöbiasis Metronidazol 800mgx3 i 10 dgr Giardiasis Tinidazol 500mg 4x1 engångsdos C. difficile-diarré Asymtomatisk bärare/mild infektion: expektans Medelsvåra fall: Metronidazol 400/500 mg x 3 po i 7-10 dygn Svåra fall: Vankomycin 125-250mg x 4 p.o. i 10 dagar Ileus/toxisk dilatation: Metronidazol 500mgx3 iv + vankomycin 500 mgx4 via D-sond/rektalt Motilitetshämmande preparat – endast vid okomplicerad turistdiarré. Probiotika - Svag dokumentation.

Uppföljning De flesta tarminfektioner självläkande inom 7-14 dagar Anmäl enligt Smittskyddslagen: Salmonella, Shigella, Campylobacter, Yersinia enterocolitica, EHEC, V. cholerae, E. histolytica, G. intestinalis. Infektion med Cryptosporidium. Kontrollprovtagning: salmonellos och shigellos, om patienten har ett yrke som medför “riskhantering”, t ex handhavande av oförpackade livsmedel eller vård av späda barn/immunsupprimerade. Ge råd om smittvägar, handhygien!

EHEC förekommer i djurvärlden, minst 1% av nötkreatur är smittade. EHEC, Enterohemorragiska E. coli EHEC förekommer i djurvärlden, minst 1% av nötkreatur är smittade. Epidemier även från andra köttprodukter, vatten och grönsaker. Verotoxin 1 och 2 som påverkar proteinsyntesen i tarmepitel och endotel. 80-talet USA, epidemier med blodiga diarréer +/-hemolytiskt uremiskt syndrom, 1995 Sverige: 100 fall fra syd-Sverige Sedan 50 – 100 fall årligen. Serotypen O 157:H 7 är vanligast

EHEC, Enterohemorragiska E. coli Hemorragisk kolit: Inkubationstid 3-4 dygn. Blodiga diarréer, buksmärtor, mer sällan feber. Hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS): Uppträder i 5-10 % av fallen, framför allt barn. Efter cirka 7 dygn uppträder njurinsufficiens, trombocytopeni, hemolytisk anemi. Beror på en mikroangiopathi. Av och till även CNS-påverkan med kramper, medvetslöshet. Asymtomatiskt smittbärarskap: Förekommer i anslutning till sjukdomsfall. DIFFERENTIALDIAGNOSER Infektiös kolit av annan orsak, t ex Campylobacter, Shigella, C. difficle, Salmonella Inflammatorisk tarmsjukdom. Oftast mer smygande förlopp Ischemisk kolit Mikrobiologisk diagnostik Fecesodling och serotypning av E. coli. Påvisande av virulensfaktorer (verotoxin 1 och 2) med PCR. Frågeställning på remissen!

Behandling av EHEC? Vätskebehandling enligt sedvanliga principer. Inga studier stöder effekt av antibiotikabehandling. Möjligen negativ effekt pga ökad frisättning av cytotoxiner. HUS: Symtomatisk behandling: vätskekorrektion, ev dialys, plasmaferes och intravenöst immunglobulin har prövats. Uppföljning anmälas enl smittskyddslagen. Kontrollprov tills negativt utfall tas på riskpersoner (föreskolebarn/personal, livsmedelsarbetare, vårdpersonal i kontakt med känsliga patienter) Ge hygienföreskrifter. Handhygien!