Grupp 5 Hur samarbetar lärare, lärocenter och bibliotek i undervisning av informationskompetens?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
2-årigt samverkansprojekt
Advertisements

Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument
Att hålla lektion i ämnet Idrott & Hälsa
Arbetsterapi i skolan.
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Gå till första sidan Med användarna i fokus Användarundersökning som utgångspunkt för vidareutveckling av sökguide Borås Blekinge Tekniska Högskola.
Biblioteksservice till Sveriges nätuniversitetet Jan Hagerlid KB/BIBSAM Överbibliotekarie vid SLU (tjl)
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
Ett projekt kring nätbaserade studier: kompetenser, omfattning och statistikföring Projektpresentation 1/11.
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
Hela världen talar… Global Issues in Context är en lektion i att lyssna! Hulebäcksgymnasiet, Härryda. Västerhöjdsgymnasiet, Skövde.
UR LTU:S strategi LTU ska utveckla sin förmåga att arbeta med högkvalitativt flexibelt lärande.
Bibliotekens service till distansstudenter Jakob Harnesk, PrioInfo IKONER, 7 nov
Mötesstruktur.
Vår styrka Liten enhet Matematiskt-naturvetenskapliga ämnen
Bibliotekens utveckling och behovet av samordning Mötesplats inför framtiden Borås, 13 oktober 2004 Gunnar Sahlin.
Logga in i Fronter och klicka på:  Rum  Alla rum  Biblioteket  Projektarbetet En plats att börja på Här hittar du massor av råd och tips – följ länkarna!
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Genomströmning i Sveriges ingenjörsutbildningar - studentperspektivet Skill Emma Eriksson & Lena Miranda.
Lärares planeringsarbete!
Bakgrund  Strategiarbetet  Mål- och visionsarbete  Handlingsplansmöten  Nytt campus 2007  Framtida organisation.
FRAMTIDSBARN IV Detta är... En fortbildning av pedagoger mot ett forskande arbetssätt med IT-stöd.
Kinda och Linköping i samarbete med KK-stiftelsen
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
Utmaningar i en digital tid
Inkluderande intensivundervisning matematik åk 1
1 Mötesplats för framtiden oktober 2005 Speciella tjänster för speciella frågor - att skapa ”virtual desks” – eller virtuella tjänster: Elektronisk.
Utvärdering av Boråsmodellen Syfte: undersöka hur modellen fungerat utifrån intentionerna ur bibliotekets och utbildningarnas perspektiv Rektor beslutade.
Det digitala kulturarvets framtid Norvalla, Vörå
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
Biblioteken och det livslånga lärandet / ny pedagogisk roll för bibliotekspersonal Länsbibliotek Sydost Eva-Maria Flöög.
Informationssökningsprocessen:
Skräddarsytt bibliotek Presentation av Bibliotek
Guö Disposition Pass 1 Dagsläget Biblioteksmodeller Pass 2 Strategifrågor Metodfrågor.
INFORMATIONSKOMPETENS 1
Finns det en nyckel till Finlands framgång i matematik?
Projektet Flexibelt lärande presenterar Kursutveckling mot flexibelt lärande Ltu – Internt – Utvecklingsprojekt – Flexibelt lärande.
Pedagogik för jämställd IT Bidra till jämställdhet i det lokala samt regionala tillväxtarbetet genom att i ett nära samarbete med andra aktörer verka.
Kulturarvsportaler – mötesplats för samverkan. För oss i Västernorrland började allt redan på 1990-talet….
Källkritik ID1A 25/ Svenska.
TANKE – KÄNSLA - HANDLING 1.Tänka igenom olika ämnen. Tveksamhet. Osäkerhet 2.Ämnesval. ”Väga ämnet”. Optimism 3.Utforska ämnet. Orientering. Förvirring.
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
Välkomna!. En dag på biblioteket 2500 besökare – vad gör ni? Läser tidningar o tidskrifter Deltar i medspråkargrupp Pluggar Lånar Lyssnar på ett bokprat.
En grupp universitetslärares syn på studenters informationskompetens vid Linköpings universitet Ann-Katrin Perselli Kajsa Gustafsson Åman Linköpings Universitetsbibliotek.
Balanced Scorecard Processen steg för steg
En guide för arbeten i SO
Strategiska perspektiv på verksamheten
Ung kommunikation Högskolan i Kalmar –––– Växjö universitet –––– Blekinge Tekniska Högskola i samarbete.
Flexibelt lärande - bakgrund 2002 – Flexibel utbildning på distans 2004 * integrera nätbaserad utbildning * flexiblare utbildning för enskilda individer,
Projektår 2 - Forskningsuppdraget inom VUXBIB – Folkbibliotekens stöd för vuxnas lärande Eva-Maria Flöög Anette Eliasson Cecilia Gärdén Christina Persson.
”I en alltmer mångkulturell skola måste alla lärare ha kompetens att undervisa två- och flerspråkiga elever och veta vad det innebär att lära på ett andraspråk.”
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:10-09:50 Konferensen öppnas. Inledning. Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum (RUC) 09:50-10:30.
Studenter som resurs - en modell för undervisning i informationssökning? Pablo Tapia Malmö högskola Bibliotek och IT.
Individuellt stöd till studenter med funktionshinder
NETINFO Samordnat IT-stöd Lunds universitet Birgitta Lastow Anders Sjöö.
Välkomna till föräldramöte för klass 5B
Bibliotek
Förmedling på webben. Vad tycker barnen? Hittar barn till våra lästips?
MIK och digital delaktighet Göteborg 9 september 2015 Örjan Hellström, Kerstin Wockatz,
Skollagen (2010:800) I 2 kap. 36 § skollagen, som började tillämpas 1 juli 2011, står det att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,
Vad och hur? Betydelsen av studentcentrerad inlärning vid förmedling av professionsutbildning på distans Nina Albrecht och Erika Olofsson Skog och trä/LNU.
Sv Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering? 16 maj 2016 Aleksandra Sjöstrand.
Studera till lärare och jobba samtidigt!
Urban Carlén Fil. Dr. Tillämpad IT/Lektor Pedagogik
Länsbibliotek Sydost Eva-Maria Flöög
Självständigt arbete 1 för gymnasielärare
OCN-metoden. OCN-metoden (Open College Network) är en väl utvecklad metod för kvalitetssäkring och erkännande av kunskaper, färdigheter och kompetenser.
EnergiEffektivisering av Byggnader i Arktiska Kommuner
MIK-projekt Grundlärarutbildningen
Presentationens avskrift:

Grupp 5 Hur samarbetar lärare, lärocenter och bibliotek i undervisning av informationskompetens?

Deltagare Sari Tarvonen, Finland, inledare Olav Åås, Norge Ingrid Kjellqvist, Sverige Lena Dafgård, Sverige Anne Kivento, Finland Karen Harbo, Danmark Maria Byholm, Finland

1.Vad förväntar sig studerande av universitet och högskolor? skillnaderna mellan campus och distansstuderande datorkunskaper hos ungdomar skillnader mellan humanister och teknologer kritiska om nätet eller tekniken inte fungerar önskar klar och tydlig undervisning förväntar sig att universitetslärare använder sig av teknik vuxenstuderande vill lära sig ”matnyttigt”

1….. forsättning lärare som börjar använda nätet sätter ett tryck på andra lärare teknik för att ge ökad kvalitet närträffar för ökad kvalitet ungdomarna har ”utvecklat” nya sätt att kommunicera ”computer literacy” studerande är fokuserade på ämnet ”studieobjektet”

2. På vilket sätt skall bibliotekarier delta i undervisningen? bibliotekarier borde komma in väldigt tidigt redan i början av studierna helst redan i planeringen i slutet av studierna och gärna kontinuerligt studerande tar annars ”vanor” att söka andra vägar kollegial analys, läraren och bibliotekarien planlägger undervisningen bibliotekarier behöver inte alltid vara ämneskompetenta men kan ta fram exempel från olika databaser om olika specifika ämnen

2…… fortsättning bibliotekarier borde undervisa tillsammans med lärare bibliotekarierna måste låta andra komma in med den informationskompetens de besitter lärarna ser ur lärar perspektiv, bibliotekarier ur biblioteksperspektiv, IT-personer ur IT-perspektiv måste samarbeta ex 15 min undervisning om ”databasar” kan reserveras

3. Vem skall ge undervisning i olika delar av informationskompetens? undervisningsmiljöer t ex Lärocenter anpassade för samarbete mellan experter från olika områden, IT, bibliotek, pedagogik och ämnen. i samarbete med studierådgivare m fl

4. Hur kan vi öka samarbetet mellan lärare, biblioteks- och lärocenterpersonal? kursplaner anpassade för samarbete mellan experter från olika områden, IT, bibliotek, ämnen samarbetet kring informationskompetens borde ingå i universitetens strategier synliggöra bibliotekariernas kompetens bibliotekarier måste sälja och marknasföra sina tjänster (kompetens) ex bibliotekarierna går in på metodkurser en del i ett lärarlag

3……forsättning starta ett gemensamt projekt/undervisning kring informationskompetens kompetensutveckling för bibliotekarier i teknik och pedagogik

5. Vems uppgift är det att berätta om etiska principer i studierna och i vilket skede av studierna? informationskompetens redan grundskolan, vi fostrar redan då att kopiera material redan i lärarutbildningarna i samarbete med biblioteket i obligatoriska högskolepedagogiska utbildningar tillsammans med biblioteket

Slutfråga: Vilka kompetenser inom ACRL- standarden kräver ett bättre samarbete mellan lärare, IT-stöd och bibliotekarier? alla