Www.novia.fi Äldres och de äldstas kost och näringstillstånd.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
Advertisements

Grafer Riks-Stroke årsrapport
Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg 2012
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört.
Konsekvenser av förändrade bilkostnader för kvinnors sociala aktivitetsmönster Ulrich Olofsson och Charlotte Alm Linköpings universitet.
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Tre attitydkomponenter som påverkar våra bilder av äldre
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Hem – och konsumentkunskap Sjöfruskolan VT-12
Måltiden som helhet Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form)
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Kapitel 4 November 2008/Leif Carlsson Om Dina levnadsvanor Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Kapitel 4 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Om Dina levnadsvanor Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och.
Resultat Nattfaste-mätningar dec 2013
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
Sammanställning genomförd av: Susanne Malmquist, Codeq AB.
Äldres och de äldstas kost och näringstillstånd
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014
SWEPOS Kundnöjdhetsundersökning Undersökningen Webenkät under 3 veckor i september 2012 Bruttourval ca huvudutskick och 2 påminnelser Triss-lott.
Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting Sonja Modin, allmänläkare Centrum.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Från frukost till kvällsmål.
För dig som har typ 2-diabetes
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hammarö Särskilt boende.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Kartläggning av Valberedningar tillsatta under Maj 2009.
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Formuläret Liv & hälsa år 2008 November 2008/ Margareta Lindén-Boström & Carina Persson Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008.
STs arbetsmiljörapport i samarbete med SCB Seminarium Torbjörn Carlsson.
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
Äldres mat och hälsa Undernäring och hälsoekonomi
Vård, forskning, utbildning för äldres hälsa
UNIONEN – ALLMÄNHETEN OM EGET FÖRETAGANDE MINDRE MÄTNING I SYFTE ATT TITTA PÅ INTRESSET FÖR MENTORSKAP VID START AV FÖRETAG Kund: Unionen Kontakt: Åsa.
Hälsofrämjande förskola - Nora 4 mars 2011
Februari 2014 Kristina Yondt arlandagymnastiet
Hur ska man planera upp sina måltider?
Svarsfrekvens Oktober 2011 Liv & hälsa ung 2011 Gymnasieskolan År 2 Svarsfrekvens och antal svarande elever.
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
Weight Loss Challenge – viktutmaning. Välkommen! Ha mobilen avstängd Skriv ner alla frågor.
Den viktiga måltids- ordningen. Vad är regelbunden måltidsordning? Att vi äter på relativt fasta tider Att det inte går för lång tid mellan måltiderna.
Fotboll kräver mycket energi Vad ska man äta och dricka för att orka prestera på topp? Hur mycket ska man äta? När ska man äta?
Bra mat för unga idrottare Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Örebro Universitet & Restaurang Högskolan.
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mora Särskilt boende.
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Kost 2 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Kost 1 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

Äldres och de äldstas kost och näringstillstånd

Denna presentation redovisar forskningsresultat som insamlats som under två olika projekt som tidigare SYH nu Yrkeshögskolan Novia deltagit i under i samarbete med kommuner och högskolor. Projekten har varit finansierade delvis av de deltagande kommunerna, Österbottens förbund, länsstyrelsen i Västra Finland län och EU.

De äldstas nutritionsstatus har kartlagts inom GERDA, Gerontologisk Databas och Resurscentrum fortsätter under namnet Gerda Botnia I samarbetsprojektet deltar universitet och högskolor på båda sidorna om Kvarken. Projektet är finansierat av EU programmen Interreg IIIA och IVA; Kvarken Mittskandia( ) och Botnia Atlantica ( ) Data är insamlat i Vasa och Korsholm

Data om de yngre äldres kost och matvanor har utretts inom projektet ”För Eget Hem- Hälsofrämjande och förebyggande hembesök” i samarbete med tretton kommuner i Österbotten. Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Nykarleby, Oravais, Vörå-Maxmo, Korsholm, Malax, Korsnäs, Närpes, Kristinestad och Kaskö

Äldres näringstillstånd Föda, vätskebalans och nutritionsstatus är en viktig del av de äldres välbefinnande, hälsa och livskvalitet Om friska äldre får i sig en för liten mängd energi och näringsämnen förlorar de både fett och muskelvävnad Män och kvinnor åldras olika och männen har bl.a mindre kropssfett än kvinnor vilket gör att de fortare förlorar muskelvävnad Sjukdomar och mediciner påverkar snabbt de äldres näringstillstånd

Likaså det faktum att de äldre ej själva kan hantera sin måltidssituation Risk för undernäring är 5-8% hos äldre över 65 år men ökar märkbart efter 80 års ålder Vissa sjukdomar som drabbar ämnesomsätningen gör att även personer med övervikt kan förlora stora mängder muskelvävnad D.v.s. även en överviktig äldre person kan vara undernärd.

Många sjukdomar och många mediciner hos en person ökar risken för undernäring påtagligt Viktigt att medveten om detta för att i tid kunna förebygga och åtgärda undernäring hos äldre i tid Undernäring leder till den äldre blir skröplig, förlorar den normala motståndkraften, nya sjukdomar uppkommer och befintliga sjukdomars förlopp blir snabbare Forskning visar att 32-50% av äldre på sjukhus kan vara undernärda och 28-85% av de äldre som vårdas inom långvården

Instrument som använts: BMI och MNA BMI BMI= Body Mass Index mäter förhållandet mellan längd och vikt. BMI = Vikt/ längd² undervikt vid BMI <18,5 normalvikt vid BMI mellan 18,5-24,9 övervikt vid BMI mellan 25,0-29,9 och fettma vid BMI >30,0 Ej ett bra instrument på äldre pga av att äldrs kropsssammansättning är annorlunda än medelålders

MNA MNA= mini nutritional assessment Kartlägger även en del av kostvanorna Ett bra sätt att hitta de äldre som har risk för undernäring MNA graderas enligt poäng: <17 poäng betyder undernäring 17-23,5 poäng betyder risk för undernäring >24 betyder normalt nutritionstillstånd (välnutrinerad) Bra instrument för att kunna mäta äldres näringstillstånd på ett objektivt sätt

MNA-manual I referenspärmarna finns en mycket bra instruktion till MNA-skalan. Här följer instruktioner bestående av en jämkning mellan den officiella instruktionen samt hur man gått tillväga i Umeå, för att göra lika och möjliggöra en jämförelse. T.ex. skiljer överarmsomfånget tyvärr. Fråga nr: C. Rörlighet– att man går ut räknas att man tar sig utanför sitt hem, vilket kan vara utanför sitt rum på servicehuset. Man behöver alltså ej kunna gå utomhus. F. BMI finns redan J. Måltider – för att måltiden ska räknas som hel frukost, se bilagor i referenspärmen (t.ex. ej endast en kopp välling, men tillsammans med smörgås blir det en hel frukost). Lunch och middag ska vara hela portioner, ej halv matleverans. Till lunch kan även ytterligare en frukost räknas som hel måltid (t.ex. välling och macka till frukost och gröt och macka till lunch).

L. Frukt och grönsaker – hit räknas två frukter eller två portioner grönsaker (eller en av varje). Med frukt räknas hel färsk, konserverad, torkad frukt, bär, frukt och bärkräm och nyponsoppa men inte saftsopa och saftkräm. M. Vätska – med ett glas räknas 2 dl. Även kaffe, te, öl och vin räknas som vätska. O & P. Subjektiva mätningar – om personen ej svarar (eller om man ej träffat personen) väljs alternativ ”vet ej”. OBS!! Markera om personen svarat själv eller inte! Det är stor skillnad på vet ej och inte svar… Q. Överarmsomfånget mäts helst liggande med armen vilande på magen med 90 graders flexion. Mätning av den ’tjockaste’ delen av armen, mitt över biceps. R. Vadomkrets mäts helst liggande med benet höft och knä uppböjda (se teckning). Mätning av den ’tjockaste’ delen av vaden.

Redovisning av resultat Gerda- Gerontologisk Databas och resurscentrum : Deltagare 240 personer över 85 år 177 kvinnor och 63 män i Vasa och Korsholm Boende både på anstalt (47%) och hemma (53%) Ca två tredjedelar var ensamboende och en tredjedel bodde med någon.

Gerda- Gerontologisk Databas och resurscentrum

Österbottniska äldres nutritionsstatus

Det konstaterades också att det ej finns något direkt samband mellan MNA och BMI hos de äldsta äldre. Även personer med högt BMI (övervikt) kunde ha störning i näringstillstånd.

De yngre äldres kostvanor De äldre i projektet För Eget Hem- hälsofrämjande och förebyggande hembesök bestod av slumpmässigt utvalda äldre födda 1927–1930 i de deltagande 13 österbottniska kommunerna (N=432) 56% var kvinnor och 44% män Alla var hemmaboende Ensamboendes andel var 42%

Hjälp med mathushållningen 36% sade sig vara delvis beroende av hjälp vid matlagning 32% meddelade att de får hjälp med matlagning varje dag 3% fick hjälp 2-3 gånger i veckan 47% fick ingen hjälp med matlagning

40 % ansåg sig vara delvis beroende av hjälpmed matuppköp 21% fick hjälp med uppköp gång i veckan, 11% fick hjälp 2-3 gånger i veckan 41% fick ingen hjälp med uppköp De flesta fick hjälp av sina anhöriga Hur många som hade matservice blev inte kartlagt.

Enligt finska näringsrekommendationer från 2005 borde man äta fem måltider om dagen och dricka minst en liter vätska per dygn De äldre tillfrågades vilka måltider de äter om dagen i rapporten har lunch och middag tolkats som dygnets huvudmåltider

Vilka måltider de äldre äter Kvinnor (n=242) Män (n= 190) Äter lunch 76% (184) 75% (143) Äter lunch 97% (237) 98% (186) och frukost Äter lunch 76% (184) 71% (134) och mellanmål Äter lunch 71% (172) 71% (134) och middag Äter lunch 73% (177) 77%(146) och kvällsmat

Bmi 30 fettma BMI <18,5 BMI 18,5-24,9 BMI 25-29,9 BMI ≥30 MedeltalMedianMinMax Kvinnor0,4%33,9%48,1%17,6%26,626,218,139,1 Män0%34,4%50%15,5%26,6 18,954,1

Slutligen Viktigt att vara medveten om de problem som finns Vissa saker kan åtgärdas med enkla metoder Kräver multiprofessionellt samarbete Husmödrarna och föreståndarna för köket har en stor roll Äldre äter enligt egen utsago mångsidigt och flera måltider om dagen men..

Framtidens utmaningar Hur kan man utveckla måltiderna och rutinerna på äldreboenden/långvårdsavdelningar ? Hur kan man utveckla måltidsservice för hemmaboende? De äldre och äldsta hemmaboendes antal ökar i framtiden. Många är ensamboende och socialt isolerade Många kommer att finnas i riskzonen för att utveckla undernäring I framtiden

På anstalterna serveras de äldre under dagen många måltider på kort tid Nattfastan däremot blir alltför lång Enegiintaget blir ofta otillräckligt efter 70-år och sjunker drastiskt till 80 år (Haveman-Nies m.fl Dietary quality, lifestyle factors and healthy ageing in Europe: the SENECA study. Age and Ageing 2003; 32: 427–434) Medelåldern på äldreboenden är ofta > 80 år, och de är ofta multisjuka och polymedicinerade. Hur garantera tillräckligt energiintag hemma och på anstalt

Tankar om måltidssituationen Måltiden är ej bara föda Social samvaro befrämjar en god nutrition Låta äldre samlas och göra mat och äta tillsammans Äta tillsammans med de äldre Matrådgivning samtidigt som man lagar mat tillsammans med de äldre kan förebygga störning i nutritionsstatus Värna om långsamhetens kultur vid måltidssituationen Fråga de äldre vad de vill äta Låta de äldre själva delta också i planering av matlistan