Allmän farmakologi 2 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vårt blodomlopp Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen.
Advertisements

Repetition inför NP i biologi
Människokroppen Matspjälkningen.
Njurfysiologi och behandling av njursvikt
Cellen.
Repetition inför NP i biologi
Blodet Blodet har många uppgifter
RELENZA Relenza inhalationspulver - zanamivir ATC-kod: J05AH01 Godkänd:
Insulinbehandling Vid typ II-diabetes.
Hjärtat och blodomloppet
Blodomloppet Blodomloppet.
Läkemedelsval och dosanpassning
Cellen och dess delar.
Fira med oss.
Allmän farmakologi 1 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
Människokroppen Matspjälkningen.
Celler, organ och organsystem
Genomgång Kroppen Högre betyg.
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Repetition inför NP i biologi
En liten pp om vårt energisystem
Läkemedel och äldre SK-kurs geriatrisk farmakoterapi
Allmän farmakologi 3 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
Hjärtat och blodet Blå grupp.
Mål: Människans organsystem, organens namn, placering och funktion.
En pp om blodomlopp och andning alltså andningsystemet
Fysikaliska grunder.
Cellen.
VAD ÄR EN CELL?.
Hjärta & lungor.
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Välkommen till föreläsningen om Hjärtat & blodomloppet
Segelklaffar Fickklaffar Fickklaffar Segelklaffar Caesar.
Matspjälkningen spjälka = dela upp i bitar. Enzymen spjälkar stora molekyler Enzymen fungerar som saxar. De kapar långa molekylkedjor i kortare bitar.
Människan som organism
ANDNING Sid
”World Kidney Day” 12 mars 2015.
Strålning.
Biologisk kemi 7,5p, KTH Vt 2010 Märit Karls
Ingrid Nilsson-Ehle Infektionskliniken Lund
Mineraler och vitaminer
MATSPJÄLKNINGEN.
Blodet Blodtransport.
Livsmedelskemi.
Blodomloppet.
Cellen.
BIOLOGI - Människokroppen
Farmakologi Farmakokinetik:
Farmakokinetik - distributionsvolym Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen.
KLINISK FARMAKOLOGI, farmakokinetik Anna Feldreich, sjukhustandläkare, Med dr. Institutionen för fysiologi och farmakologi, KI.
Farmakokinetik - 2-kompartment modell
ANDNING =DWRzdBLDDzc.
Håkan Tornhagsskolan 2016 I.Organism II.Organ III.Vävnad IV.Cell V.Organell VI.Molekyl VII.Atom VIII.Proton/Neutron/ Elektron IX.Kvarkar Cellandning.
Segelklaffar Fickklaffar Fickklaffar Segelklaffar Caesar.
UTHÅLLIGHET (KONDITION) Uthållighet är förmågan att stå emot trötthet vid långvarig belastning UTHÅLLIGHET Aerob Anaerob En persons uthållighet kan testas.
KLINISK FARMAKOLOGI, Läkemed elsinteraktioner Anna Feldreich, sjukhustandläkare, Med dr. Institutionen för fysiologi och farmakologi, KI.
Farmakokinetik - Infusion Hittills har vi tittat på kinetik efter intravenös tillförsel av en engångsdos (bolusdos). Övergår nu till intravenösa infusioner,
Val av läkemedel och dos
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
Proteiner 10.3.
Lösta molekyler och joner
Hjärta & lungor.
Hjärtat.
Hjärtat och blodomloppet
Matspjälkningen.
Hjärta och blodomlopp.
Vitaminer.
Människokroppen - celler i samarbete
Presentationens avskrift:

Allmän farmakologi 2 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson

Disposition Farmakokinetik halveringstid elimination löslighet absorption distribution blodflöde och barriärer distributionsvolym elimination presystemisk metabolism förstapassagen-metabolism fas I och fas II clearance steady state

Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet. Absorption, distribution, elimination.

Halveringstid Den tid det tar för koncentrationen av ett läkemedel att sjunka till hälften. Styrs av distributionsvolym och clearance. Efter noll halveringstider återstår 100 % en halveringstid återstår 50 % två halveringstider återstår 25 % tre halveringstider återstår 12,5 % fyra halveringstider återstår 6,25 % fem halveringstider återstår 3,1 %

Löslighet

Absorption

Distribution Fördelningen av läkemedlet i kroppen beror på blodflöde, barriärer, proteinbindning och fettlöslighet. A – distribution av vattenlösliga läkemedel B – distribution av fettlösliga läkemedel A B

Blodflöde, barriärer och proteinbindning Organ och vävnader med högt blodflöde  högre läkemedelskoncentration Blod-hjärnbarriären stoppar särskilt vattenlösliga läkemedel Läkemedel binder till proteiner i blod/vävnad – frisätts när fritt läkemedel elimineras.

Distributionsvolym Det rum som läkemedlet fördelar sig i. Vattenlösliga  stannar i blodet  låg distributionsvolym Fettlösliga  går ut i vävnaden  hög distributionsvolym Påverkas också av tex proteininbindning.

Elimination Hur läkemedlet försvinner från blodet. Vattenlösliga läkemedel – njurarna Fettlösliga läkemedel – metaboliseras först i levern och exkreneras sen. Viss eliminering sker också via hud, lungor och avföring.

Presystemisk metabolism

Förstapassagenmetabolism Vid enteral administrering passerar hela den absorberade dosen levern innan den når systemkretsloppet. Biologisk tillgänglighet = den andel av den givna läkemedelsdosen som når systemkrets- loppet i oförändrad form, dvs efter presystemisk metabolism (tarmbakterier, enzymer och förstapassagenmetabolism).

Fas I och II i levern

Elimination via njurarna Filtration Aktiv sekretion Reabsorption särskilt av fettlösliga ämnen

Clearance Hur stor blodvolym som renas per tidsenhet. Vid utsättning av ett läkemedel räknar man med fem halveringstider innan läkemedlet är eliminerat ur kroppen.

Samband halveringstid, clearance och distributionsvolym hög distributionsvolym  låg clearance och lång halveringstid låg distributionsvolym  hög clearance och kort halveringstid

Steady state

Steady state vid olika tillförselsätt

Disposition Farmakokinetik halveringstid elimination löslighet absorption distribution blodflöde och barriärer distributionsvolym elimination presystemisk metabolism förstapassagen-metabolism fas I och fas II clearance steady state