Världens befolkning & migration

Viktiga begrepp Migration Utvandring (emigration) Invandring (immigration) Medellivslängd Spädbarnsdödlighet Födelsetal (nativitet) Dödstal (mortalitet) Naturlig folkökning Befolkningspyramid Urbanisering Befolkningstäthet

Världsdelarnas yta och befolkning Yta (km²) Befolkning % Störst stad Asia 43,820,000 3,879,000,000 60% Shanghai, Kina Afrika 30,370,000 922,011,000 14% Lagos, Nigeria Nordamerika 24,490,000 528,720,588 8% Mexiko City, Mexiko Sydamerika 17,840,000 382,000,000 6% São Paulo, Brasilien Antarktis 13,720,000 1,000 0.00002% Villa Las Estrellas, Chile Europa 10,180,000 731,000,000 11.5% Istanbul, Turkiet Australia 9,008,500 31,260,000 0.5% Sydney, Australia Källa: www.wikipedia.org

De 10 folkrikaste länderna Källa: FN

Varför växer världens befolkning? Antalet födda är större än antalet döda Spädbarnsdödligheten minskar Bättre hälso- och sjukvård Mindre hunger och fattigdom Medellivslängden ökar Invandring/utvandring Befolkningspyramid 

Sveriges befolkningspyramid

Befolkningspyramid i Afghanistan &Kina

Befolkningspyramid i Indien och Japan

Åldrande av befolkning

Antalet hundraåringar runt om i världen blir allt fler. JAPAN USA SVERIGE Invånare 128 miljoner 312 miljoner 9,5 miljoner Hundraåringar 51,376 53,364 1,700 Andel kvinnor 87% 79,3% 85% 1968 fanns det bara 105 hundraplussare i Sverige, enligt SCB. Enligt SCB kommer gruppen över 100 att ha ökat till 8.300 år 2060. När statistiken började föras 1963 var bara 153 japaner över 100 år. I USA går det 1,73 hundraåringar på 10.000 medborgare, i Frankrike 2,7 och i Japan 3,43 – Sverige stannar på 1,92, något före USA.

Medellivslängd Förväntad medellivslängd vid födseln för kvinnor och män i Sverige 1945‑2009

Exempel på medellivslängder 2011 Japan 82,93 Sverige 81,35 USA 78,9 Kina 73,9 Brasilien 72,76 Kenya 55,84 Zimbabwe 48,45 Afghanistan 47,9 Källa: google.com/publicdata

Den genomsnittliga medellivslängden i världen 2008

De mest tätbefolkade områdena i världen

Befolkningstäthet i Norden Norden är en glest befolkad region. Det enda undantaget är Danmark som har 130 personer per km². Sverige har 23 personer per km². Finland har 18 personer per km². Norge har 16 personer per km². Island har 3,5 personer per km².

Sveriges befolkningstäthet 2012

Exempel på befolkningstäthet 2011 Japan 349 personer/km² Sverige 23 personer/km² USA 34 personer/km² Kina 153 personer/km² Brasilien 23 personer/km² Kenya 72 personer/km² Zimbabwe 33 personer/km² Afghanistan 47 personer/km² Källa: landguiden.se

Urbanisering Urbanisering är en folkförflyttning från landsbygd till stadsområden. I statistiken är urbanisering ett procenttal på hur stor andel av ett områdes befolkning som bor i städer. T.ex. i Sverige bodde 9,8 % av befolkningen i städerna år 1800. År 1965 bodde 53,6 % av befolkningen i städerna. Idag bor 85 % av befolkningen i städerna.

Urbanisering

(Antal invånare i städerna) Japan 91% Sverige 85% USA 82% Kina 50% Brasilien 84% Kenya 24% Zimbabwe 38% Afghanistan 23% Källa: landguiden.se

Migration År 2010 var det ca. 954 miljoner migranter i världen. = Ca. 3,1% av väldens totala befolkning. 214 miljoner var internationella migranter. 740 miljoner människor var interna migranter (flyttade inom det egna landet).

Andel migrater av befolkningen efter region 2010

Flyttmönster i världen Källa: migrationsinfo.se

Orsaker till tätbefolkning Närhet till vatten. Människan behöver färsk vatten att dricka. Tillgång till fisk i floder, sjöar och hav. Floder tar med sig slam som förbättrar odlingsjord. Viktigt för transport och handel. Bra för turism. Näringsrikt odlingsjord. Matproduktionen är mer effektiv när jorden är bördig. Närhet till råvaror och energi. Industrier behöver råvaror och energi för att producera. Lättare att producera värme för människor. Ger arbetstillfällen. Klimat. Extremt kallt och torrt klimat är inte behagligt att bo i. Bra hälso- och sjukvård. Befolkningstillväxten ökar när sjukdomar minskar. Invandring.

Konsekvenser av tätbefolkning Luftföreningar. Luften blir sämre i tätbefolkade områden på grund av ökad transport, utandning och andra utsläpp. Bostäder och infrastruktur byggs på odlingsmark. När mycket odlingsmark blir bebyggd, kan det orsaka problem med matförsörjning. Om man måste importera mat, påverkar det klimatet- Trafikproblem. När många människor bor på ett ställe, blir det svårare att organisera kollektivtrafik. Mer utsläpp från privatbilar och transportföretag. Trängsel. Städer byggs för fort med dålig kvalitet. Kåkstäder. Kan orsaka problem med avlopp och sophantering. Folk får mindre tillgång till natur.