Chalmers University of Technology CDM och dess kritik Matilda Palm, Fysisk Resurs Teori, Chalmers Klimatkompensation med CDM – inblick i kritiken och de.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Geografi Henrik Carlsson.
Advertisements

Människorna i världen Var bor det flest människor?
Jordbruksdepartementet Klimatförhandlingarna i Köpenhamn – påverkan på skogsindustrin? Ingenjörsvetenskapsakademin 9 feb 2010 Hans Nilsagård, kansliråd.
~ Den första mobiltelefonen ~
EU mål 3 mål 9 mål 3 mål 6 finansiella instrument 3 finansiella instrument 6 finansiella instrument 3 finansiella instrument.
Europaparlamentariker
EU 2020 strategin •Bakgrund –Den ekonomiska krisen har raderat bort flera års ekonomisk och social utveckling. –Samtidigt rör sig världen snabbt framåt.
Joakim Byström, Priono AB
Ekonomiska system.
Allmänningens dilemma
Miljödepartementet Ett Sverige utan klimatutsläpp – det gröna föregångslandet Bakgrund till regeringsbeslut torsdagen 21 juli 2011.
Beteendeförändringar är nödvändiga
HU är också: Planetvård Fattigdomsbekämpning Genusfrågor Nödvändigt Samhällsplanering Befolkningsökning Hälsovårdsförbättringar Rent vatten Begränsningar.
Att tänka på vid klimatkompensation
Lönsamhet i produktionsförbättringar
Miljödepartementet Framtidsjobb & stärkt konkurrenskraft för dem som bidrar till giftfri vardag? Lena Ek, Fores, nov 2013.
Acando föreläsning Uppsala caseakademi
Hur kan man lösa miljöproblem?
Fjärde järnvägspaketet
EU 2020-strategi Smart tillväxt, hållbar tillväxt, tillväxt för alla
Fossilbränslefri region
Mervärden av internationellt samarbete Vär(l)den i Västerbotten 24 januari 2013 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio.
Energilösningar för framtiden Energikonferensen i Gimo 8 maj 2012 Andres Muld.
Mikael Johannesson, PhD Så mycket bättre, Göteborg 8 mars 2012
Natt på jorden.
Världen Vart är på väg??? vädret. ”Klimatförändringarna är nog naturliga.” ”Såren i naturen läker utan att det blir ärr.” ”De hittar säkert på något som.
Varför är CCS viktigt? Klimatkonferens i Göteborg 27 januari 2009 Sten Åfeldt Enhetschef Enheten för kraftproduktion.
Klimatapartheid... vem har ansvaret i en delad värld?
Resmål och resvägar Hållbar turism.
1 Alarik Sandrup Energipolitisk expert Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Drivkrafter inom den internationella klimat- och energipolitiken.
Klimatutveckling EUs roll och vindkraftens betydelse
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
Syfte:Starta ett dialogforum Svensk Fordonsindustri kring: - Tillväxt - Konkurrenskraft - Regionala utveckling Besökare:Fredrik Sidahl, FKG Göran Björklund,
Tredje världskriget Emma Augustin, Matilda Blohm, Oscar Pettersson, Adam Qvirist, Caroline Pettersson & Matilda Krantz.
Färdplan 2050 Viktor Rydell. Global nivå Vid FN:s klimatkonferens i Cancún 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier.
Viktig för KUNSKAP om användning
Hållbart!. …måste vi ta ansvar för det viktigaste vi har. För att skapa en bättre vardag för de många människorna…
Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Eva Samakovlis.
Mikrofonder – ett exempel från Sverige
Energiförsörjning.
Klimatet och tillväxten Fredrik Larsson Ekonomifakta.
Fördjupad utvärdering 2015 Fokusområde Hållbar konsumtion
Global uppvärmning Vad gör vi åt det?.
Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori
Forma ett nytt internationellt avtal EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
Tema: Hållbar utveckling
1 Använd gärna denna presentation! Presentationen beskriver arbetet i projektet som arbetar med det kommande landsbygdsprogrammet Presentationen.
Pass 7 KYOTOPROTOKOLLET. Klimatkonventionen Först i slutet av 1980-talet började politiker engagera sig i klimatproblemet IPCC grundades och 1990 kom.
Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling Frukostmöte: Valspecial! Regionutveckling mot en hållbar utveckling.
1 Framtidsverkstad Alternativa framtidsbilder G18, Helsingfors
Respect Hållbarhet och klimat Otto During Mirja Harryson.
Länsträff Miljö och hälsoskyddshandläggare Västerås den 27 maj 2008 Klimat- och energistrategi för Västmanlands län -ett regeringsuppdrag.
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Färdplan 2050 Sverige utan klimatutsläpp år 2050 Stig Hammarsten Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över.
LH inleder: Välkomna! Syfte med dagen Lst´s roll
Styrelsen för Blekinge Tekniska Högskola har beslutat att från och med september 2008 vara klimatneutral. Här följer frågor och svar om BTH och klimatneutralitet.
Klimatklivet – lokala klimatinvesteringar lokala investeringar för största möjliga klimatnytta Klimatklivet, lokala klimatinvesteringar – Möjligheten att.
Globalisering och innovationer i skogsindustrin Seminarium 12 april 2011 Marianne Svensén.
Jörgen Sjöberg Energitillförsel(2004), TWh Kärnkraft227 (brutto), 78 (netto) Olja205 Biobränslen110 Vatten 60 Kol, koks 30 Naturgas 9 Värmepump 6 Vindkraft.
Oslo Finland och förnybar energi Erkki Eskola Handels- och industriministeriet Energiavdelningen Innehåll Handels- och industriministeriet Energiförsörjningen.
Miljö Ekonomiska Sociala
Landsbygdskommittén.
Geografi Henrik Carlsson.
Miljömålen består av tre slags mål
Övervakningskommittén
Produktion, handel och transport
Energiförsörjningen och miljön
Miljömålen består av tre slags mål
Näringslivets arbete för miljömål och Agenda 2030
Ingrid Petersson, Generaldirektör Formas
Presentationens avskrift:

Chalmers University of Technology CDM och dess kritik Matilda Palm, Fysisk Resurs Teori, Chalmers Klimatkompensation med CDM – inblick i kritiken och de goda exemplen. GAME/NMC-seminarium 12 juni 2012.

Chalmers University of Technology Vad är det vi pratar om? Carbon offset I-länder betalar för utsläppsminskningar i ett u-land och får tillgodoräkna sig minskningen CDM Effektivt ekonomiskt att minska utsläpp Överföring av pengar och teknik Hållbar utveckling Kvalitets standard Gold standard m.fl.

Chalmers University of Technology Kritik mot CDM i ett tidigt stadie Ansvarsfrågan i-länderna är historiskt ansvariga för den situation vi befinner oss i och bär ansvaret för åtgärder. Lätt-förtjänta krediter och utsläppsminskningar CDM använder de billigaste alternativen – flest krediter per enhet pengar och lämnar enbart dyra alternativ kvar Hållbarhet CDM ska bidra till hållbar utveckling i värdlandet Additionalitet Utan CDM – inget projekt

Chalmers University of Technology Ny kritik och kritik som står sig….

Chalmers University of Technology Geografi och sektorer Dålig spridning av projek Asien 81% Latin Amerika 14% Afrika 3% Euopa och Centralasien 1% Mellanöstern 1% Dålig sektorell spridning av krediterna Gasinfångning (HFC & N2O) 27% Vattenkraft 16% Vindkraft 12% Sol 0,3 % Transport 0,3%

Chalmers University of Technology Ansvarsfrågan Forskning visar att utsläppsminskningar är nödvändiga både i utvecklade länder och utvecklingsländer. Split vision - CDM ger en möjlighet att minska mindre hemma för att vi har en möjlighet att minska borta. Rättvisefrågor – var bör restriktionerna ligga? Utvecklade länder är ansvariga för 76% av de totala utsläppen mellan , trots att endast 20% av den globala populationen bodde i utvecklade länder 2002

Chalmers University of Technology Additionalitet Hade projekten utvecklats ändå? Politisk additionalitet Strategi för förnybar energi (Kina, Indien) Strukturella problem när enbart enskilda projekt analyseras Finansiell additionalitet Halvfärdiga/färdiga projekt vid start Underskattad produktion/avkastning

Chalmers University of Technology Garantier Eftersom alla beräkningar på utsläppsminskningar görs baserade på en hypotetisk referensbana kan inte minskningarna var garanterade. Välja referensbanor

Chalmers University of Technology Utveckling i värdlandet Infrastrukturomställning – låg kol intensitet Vi behöver ställa om nu, CDM riskerar att fördröja nödvändig utveckling globalt. Ny teknologi? Högintensiv kolkraft i Kina är standard sen 2004 Kina rankas 2a och Indien 5a i vindkrafts produktion Vattenkraft teknologin är inte tillräckligt utvecklad samt redan en del av många u-länders utvecklingsplan Solenergi beräknas enbart till 0,1% av alla krediter 2012

Chalmers University of Technology Hållbar utveckling Definition av värdlandet – urvattnad Projekt som riktar sig till de allra fattigaste är ovanliga och även små förnybar energi på landsbygden riktar sig mot de mer välbärgade (Michaelowa and Michaelowa 2007) Endast 1.6 % av alla CERs kan visa på hållbar utveckling (Sutter and Parreno 2007) Kvalitetsstandards är ett sätt att komma till rätta med problemet

Chalmers University of Technology Frågor som behöver analyseras? Vad vill ni komma åt? Klimat – fattigdom – utveckling? Kompensering för flyg efter 2012? Frivillig marknade – CDM – EUs handelsystem?