Empiri inom rättsvetenskapen Kaijus Ervasti

Utgångspunkter Empirisk information innebär information som baseras på observationer. Empiriska forskningsmetoder indelas i kvalitativa och kvantitativa. Det finns många olika utgångspunkter för empirisk forskning Det har diskuterats om det överhuvudtaget behövs empirisk kunskap inom rättsvetenskapen Empirisk information används bl.a. inom rättsociologin, kriminologin, rättsantropologin, rättshistorien, rättsekonomin.

Att definiera rättssociologi Rättsociologi kan definieras som en forskningsinriktning som forskar i rättslig praxis, institutioner, rättsliga doktriner samt deras relationer till det omgivande samhället. Ligger emellan två vetenskapsgrenar, nämligen rättsvetenskapen och sociologin.

Rättsociologins forskningsobjekt Lagstiftningsprocessen, lagberedningen och lagarnas inverkan. Rättsliga institutioner Lagarnas tillämpning Juristprofessionen och andra rättsliga aktörer Rätten som ideologi/ rättskulturen Medborgarna och rättsordningen Rättsliga förhållanden och brottsligheten i samhället

Vad har en jurist för nytta av rättsociologi och empiri? En del av den vetenskapliga allmänbildningen Ger metodologiska färdigheter för akademiska uppsatser Den moderna forskningen betonar i allt högre grad tvärvetenskaplighet Ger en bred och mångsidig syn på rätten Är ett användbart redskap för kontextualisering av fenomen/argument. Ger färdigheter för arbetslivet (inom förvaltningen, företag, lagberedningen, domstolsarbetet och - samarbetet). Inom förvaltningen har användandet av sk. Evalueringsforskning ökat kraftigt.

Rättssociologisk forskning i Finland Den empiriska Law & Society forskningen har sedan 1960- talet blivit allt vanligare i Europa och i USA. I Finland innehar den empiriska rättsvetenskapen en relativt svag ställning inom universiteten. Huvuddelen av forskningen utförs inom Rättpolitiska forskningsinstitutet och på Polishögskolan För närvarande finns det i praktiken bara en professur inom rättsociologi och kriminologi

Empirins ställning inom den finska rättsvetenskapen Rättsteoretikerna (t. ex Aarnio, Tuori) har i allmänhet betonat att rättsdogmatiken utgör rättsvetenskapens ”kärna”. Vetenskapsgrenar som använder sig av empiriska frågeställningar (rättsociologi, rättshistoria) har ansetts utgöra ”hjälpvetenskaper” till rättsvetenskapen.” Enligt rättspositivismen har rättsdogmatiken ingen nytta av empirisk kunskap. Jurister har en svag vetenskaplig allmänbildning.

Förhållandet mellan rättsdogmatiken och rättsociologin Rättssociologin Objekt Rättsnormer Beteende, praxis Synvinkel Deltagarens Observatörens Utgångspunkt Teksthermeneutisk Samhällsvetenskapliga metoder Metod Tolkning och systematisering Analys av empiriskt material Grepp Rätten som autonomt systen Rätten i ett samhälleligt kontext Rätten Den formella rätten Den formella och informella rätten Mål Koherens Att förklara

Förhållandet mellan rätten och samhället Rätten som autonomt system: rätten uppfattas utifrån dess egna utgångspunkter oberoende av socialt kontext. Förhållandet mellan rätten och samhället är interaktivt: fenomenen är åtskiljda men växelverkar. Rätten och samhället är homologa (likriktade) och därmed sammanbundna

Den samhällsvetenskapliga synen på rätten Samhällsvetenskapliga synsätt förkastar idén om rätten som ett autonomt system som endast kan förstås utifrån sina egna regler. Även fenomen som inte är rättsliga inverkar på hur rätten tillämpas Rätten har en stor inverkan på samhället och människans vardagsliv Det behövs information om hur rätten inverkar på vårt vardagsliv och i samhället.

Jurister och empirisk kunskap Även den traditionella rättsvetenskapen använder sig av empirisk kunskap. Ofta sker detta dock utan medveten reflektion och är osystematiskt. Jurister problematiserar sällan den information om samhället som de använder sig av (t.ex. ett kritiskt förhållningssätt till numeriska uppgifter, annan källkritik etc.) I undersökningar görs för ofta påståenden utan att man i tillräckligt hög grad reflekterar och motiverar dem eller deras grunder.

Empirins betydelse för rättsvetenskapen Det finns behov för empirisk forskning såväl i vetenskapligt som praktiskt hänseende. Även rättsdogmatiken använder sig av kunskap som hänför sig till realvärlden. Man kan använda sig av både ett empiriskt och ett rättsdogmatiskt perspektiv i samma forskning. Rättsteorin använder sig av samhällsvetenskaplig information. Det räcker inte att se rätten endast som en statisk helhet.

Hur kan man använda empirisk kunskap inom rättsdogmatiken? När man väljer forskningsobjekt samt specificerar forskningsfrågan. I systematisering och konstrueringen av rättsprinciper. I tolkningen: Juridiskt språkbruk som hänför sig till samhälleliga belägenheter (bonus pater familias, god handelssed) Givande av tolkningsanvisningar eller bedömningen av följderna för utslagen Upprätthållandet av enhetlig praxis och förutsägbarhet

Att använda sig av empirisk information, statistik och forskningsrelultat Dina argument är bättre grundade om du kan motivera dem med empirisk fakta. Lita inte endast på dina egna erfarenheter eller på allmänna uppfattningar om något. Var kritisk; ta reda på hur man samlat den information du tänker använda, analyserat den och tolkat den Kom ihåg att ange källan om du använder dig av empirisk information i din forskning eller när du skriver något.

Slutsatser Rätten existerar alltid i ett samhälleligt kontext. Det är nödvändigt att utföra empirisk forskning om rätten Rättsvetenskapen bör vara öppen för andra vetenskapsgrenar. Jurister borde utbildas i att bättre kunna handskas med samhällsvetenskaplig information