Chalmers University of Technology Hur ser vägen ut till ett klimatneutralt energisystem år 2050? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Siemens eHighway Göran Persson, Siemens AB Göteborg
Advertisements

Av: Almir, Martin, Ismail, Edvin
SKOGSINDUSTRIERNAS KLIMATMANIFEST
Vill du bli ett energigeni?
Energi Øresund | 28. marts | 2011 | Kenneth Løvholt | Gate 21 Storskalig värmelagring Linda Birkedal Lunds kommun.
Europaparlamentariker
Energiportalens perspektiv och vision …vad har vi skapat, och varför? Lund, 15 februari 2006 Lars J. Nilsson Lunds tekniska högskola.
IVA Ulf Svahn SPBI. Fracking teknologin - risker Bild: Transitionculture Läckage vid rörfordringen Gas/olja och eller kemikalier läcker upp.
Joakim Byström, Priono AB
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Kalmar län Workshop om persontransporter 29 april 2010.
Redogo ̈ relse av EU:s och svenska regeringens mål för energianva ̈ ndningen år 2020 respektive 2050.
Kostnads-nyttoanalys inom CAFE – metod och preliminära resultat
Global Sustainable Cities Network
LETS Governing transitions towards Low carbon Energy and Transport Systems for 2050.
EU 2020-strategi Smart tillväxt, hållbar tillväxt, tillväxt för alla
Jonas Åkerman    Avdelningen för miljöstrategisk analys – fms /KTH
Utmaningarna i energiomställningen
EL-OCH CERTIFIKATMARKNADEN SERO:s seminarium den 16 april 2011 Olof Karlsson.
Fossilbränslefri region
Europa 2020 strategin ur ett Brysselperspektiv
Energilösningar för framtiden Energikonferensen i Gimo 8 maj 2012 Andres Muld.
1 Sammanhållningspolitiken och Europa Strukturfonderna efter : Förberedelser! 2010: Europa e sammanhållningsrapporten Budgetöversyn.
Perspektivplan 2025 DISPOSITION Energi- och klimatpolitiken
Bidra till en hållbar tillväxt i Kalmar län – fler jobb och mer export göra att Kalmar län år 2030 inte har några nettoutsläpp av fossil koldioxid effektivisera.
( ) Jonas Åkerman    Avdelningen för miljöstrategisk analys – fms /KTH
Distribuerad Reglering av Fordonståg. Projektpartner : KTH och Scania CV AB Resultat :Doktorsavhandling och forskningsplattform Projektlängd:4-år Projektstart:2009.
Elens roll i framtida transporter Håkan Sköldberg,
Mål för vind/förnybar energi Lars Andersson, chef för Energimyndighetens vindenhet.
Varför är CCS viktigt? Klimatkonferens i Göteborg 27 januari 2009 Sten Åfeldt Enhetschef Enheten för kraftproduktion.
1 REPAP Renewable Energy Policy Action Paving the way towards 2020 EU-projekt som i Sverige drivs av SERO
Chalmers University of Technology 10 års forskning inom CCS Henrik Thunman/Filip Johnsson Energiteknik Chalmers tekniska högskola S Göteborg Klimatgaskonferens.
Klimatutveckling EUs roll och vindkraftens betydelse
Nya komponenter och koncept för polymera bränsleceller till fordon
Chalmers University of Technology CDM och dess kritik Matilda Palm, Fysisk Resurs Teori, Chalmers Klimatkompensation med CDM – inblick i kritiken och de.
Den framtida (el)energiförsörjningen?
Färdplan 2050 Viktor Rydell. Global nivå Vid FN:s klimatkonferens i Cancún 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier.
Stolpe in för elbranschen? Henrik Wingfors Svensk Energi Hållbara transporter.
Viktig för KUNSKAP om användning
Tomas Björnsson, Affärsstrategichef Göteborg, 14 Maj 2013 Energibolagens strategiska utvecklingsagenda Vilken väg mot de-karbonisering kommer Europa att.
Ei:s bedömning av effektsituationen till 2025
Södra Innovation Skogens viktiga roll för klimatet Skogens betydelse för klimatet och som råvarakälla till energi, produkter och kemikalier.
Skogsindustrin vänder ett nytt blad Karin Ericsson och Lars Nilsson Miljö- och energisystem (LTH) Lunds universitet.
Forma ett nytt internationellt avtal EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
ESS-S presentation för Region Skåne Utgångspunkter Ett unikt tillfälle En stor potential Hård konkurrens.
IEA och IPCC hävdar att de fossila bränslenas användning kommer att öka.
ALTERNATIVA BRÄNSLEN OCH FORDON BRÄNSLECELLSDRIVNA FORDON Carlos Sousa AGENEAL, Local Energy Management Agency of Almada.
Biogas Sydost OH 1.
VISION Chalmers – för en hållbar framtid UPPDRAG Chalmers ska vara ett utåtriktat tekniskt universitet med global attraktionskraft som bedriver internationellt.
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Färdplan 2050 Sverige utan klimatutsläpp år 2050 Stig Hammarsten Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över.
Miljöutvecklingsdagar 2008 Klimat, miljö och energi Regionala enheten.
Närvärme Piteå Hans Gulliksson Småskalig bioenergi.
Svensk klimatpolitik i ett globalt perspektiv Svenska EnergiEkonomiska Föreningen, Onsdag 1 december 2004 Per-Olof Granström, Svensk Energi
Globala utmaningar - lokala lösningar Johan Kuylenstierna Executive Director, Stockholm Environment
CLEANTECH BUSINESS NETWORK SUSTAINABLE BUSINESS HUB OvV7T9HMvgxt1i_WrSJ4jOXD0Lg4F3WS4.
Jörgen Sjöberg Energitillförsel(2004), TWh Kärnkraft227 (brutto), 78 (netto) Olja205 Biobränslen110 Vatten 60 Kol, koks 30 Naturgas 9 Värmepump 6 Vindkraft.
Per-Åke Andersson Globalisering och utveckling Karlstad Universitet, HT2010 F2: Smith and Ricardo Per-Åke.
Samarbete, nyckelfaktor för framgång inom havsbaserad vindkraft
Acknowledgements to Fritz Wagner.
Elåret Finsk Energiindustri.

Sveriges ansvar för energi och klimatpolitik
decarbonising road transport
Uppdaterad Finsk Energiindustri
Toyota Inspiration Center, Malmö, 2008
Elåret Finsk Energiindustri.
Accounts + SD = ♥? SD indicators generated from an integrated statistical account New report financed by Eurostat, DG Environment and Statistics Sweden.
(uppdaterad ) Finsk Energiindustri
(uppdaterad ) Finsk Energiindustri
Presentationens avskrift:

Chalmers University of Technology Hur ser vägen ut till ett klimatneutralt energisystem år 2050? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Elfack 2013, Pathways to Sustainable European Energy Systems

Chalmers University of Technology Vi behöver samtliga tekniker och åtgärder –Alla måste kompromissa Hur ser vägen ut…

Chalmers University of Technology Vi behöver samtliga tekniker och åtgärder –Alla måste kompromissa Det måste till en kostnad att släppa ut koldioxid (och andra klimatgaser) –Riktade styrmedel räcker inte Hur ser vägen ut…

Chalmers University of Technology Vi behöver samtliga tekniker och åtgärder –Alla måste kompromissa Det måste till en kostnad att släppa ut koldioxid (och andra klimatgaser) –Riktade styrmedel räcker inte De stora mängderna av fossila bränslen måste hanteras –Lämna kolet i backen eller tillämpa CCS Hur ser vägen ut…

Chalmers University of Technology Vi behöver samtliga tekniker och åtgärder –Alla måste kompromissa Det måste till en kostnad att släppa ut koldioxid (och andra klimatgaser) –Riktade styrmedel räcker inte De stora mängderna av fossila bränslen måste hanteras –Lämna kolet i backen eller tillämpa CCS Stora mängder intermittent kraft måste integreras –Ger både möjligheter och utmaningar Hur ser vägen ut…

Chalmers University of Technology Existerande energiinfrastruktur viktig del fram till 2050

Chalmers University of Technology Två utvecklingsvägar för Europas elproduktion –OBS! Ej prognoser över framtiden.

EU27 + Norway - Policy (cf. Energy Roadmap 2050 “High Energy Efficiency”–scenario) 40% CO 2 reduction by 2020 & 99% by 2050 relative 1990 Existing power plants Odenberger et al., 2012

EU 27 + Norway - Market (cf. Energy Roadmap 2050 “Reference high GDP” & “Diversified Supply Technologies” –scenarios) 30% CO 2 reduction by 2020 & 93% by 2050 relative 1990 Existing power plants Odenberger et al., 2012

Chalmers University of Technology Storskalig integration av intermittent kraft (speciellt vindkraft) – möjligheter och utmaningar Supply Demand Load Variable generation Regulated/Dispatchable Transmission Balance Trade Storage DSM

Chalmers University of Technology Viktigt med lokalisering till bra vindlägen Avvägning mellan lokalisering för max vindproduktion och investering i överföringskapacitet Möjlighet till nordisk export av grön el –Motiv? –Vem skal betala? –Nationell eller internationell allokering för bästa vindlägen? –Balanskraft –Lokaliseringsfrågor, NIMBY, … / / / / / / /390 PL NL 700 C ES RU [MW]

Chalmers University of Technology - Ökning av utnyttjningstiden (”Capacity factor”) från 20 till 30% kan motivera investering i överföringskapacitet från Skandinavien till Tyskland - Allokering av vindkraft till Sverige och Norge kräver mindre investering i nät än allokering till Danmark och Tyskland. I Sverige och Norge kan vindvariationer balanseras lokalt (med vattenkraft) vilket reducerar variationer i exporterad kraft Vår analys visar

Vägen för Sverige och Norden beror på omvärlden (exempel Norden – potential för stor elexport) NEPP, 2012 Export/Import to continental Europe (Exchange with Russia not included)

Chalmers University of Technology Energiinfrastrukturen inkluderar den globala bränsleinfrastrukturen

Coal, oil and gas Carbon budget for a 2  target (25% probability) 1 Fossil reserves + 30% of resource base 209 GtC 4600 GtC 760 GtC Fossil reserves 1 Meinshausen M., “Greenhouse gas emission targets for limiting global warming to 2°C”. Letters to Nature Vol 458, April 30, 2009

Chalmers University of Technology Vi bidrar till andras koldioxidutsläpp

Chalmers University of Technology CO 2 Capture, Transport & Storage (CCS)

Chalmers University of Technology Långa ledtider i utveckling Exempel: Oxyfuel för CCS Chalmers 100kW research plant Vattenfall 30MW pilot plant Jänschwalde 250 MW demonstration plant Commercial plant

Chalmers University of Technology Example of CCS infrastructure analysis (on-going work together with EU-JRC) Kjärstad et al., 2012 Policy scenario, onshore storage NOT allowed. Black and brown circles illustrate coal and lignite CCS plants, blue and red oil and gas fields and green aquifers. Collection pipelines are shown as blue dotted lines while distribution pipelines are shown as red. Black lines are bulk pipelines. Only reservoirs utilized for storage are shown.

Chalmers University of Technology State of the art emission reduction technologies not sufficient to meet the reduction targets by 2050  CCS is required Key industries (EU27) Rootzén and Johnsson, 2012

Chalmers University of Technology

Sammanfattningsvis Problemet: Det finns för mycket fossila bränslen, ur ett klimatperspektiv Tekniker och Åtgärder - stora möjligheter: Vi behöver samtliga fram till 2050 Storskalig integration av förnybar el –Ger både utmaningar och möjligheter –Norden som grön exportör Utan CCS: Snabbt komma till stånd global överenskommelse att fasa ut alla fossila bränslen – osannolikt! Styrmedel: Det måste till en kostnad att släppa ut koldioxid (och andra klimatgaser)