”Teorin” bakom konditions- och styrketräning!

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idrottsskador Idrottsskador är samma som arbetsskador och andra former av skador. Rörelserna du utför i idrottssammanhang sker ofta med maximal insats.
Advertisements

Ger hälsa och välbefinnande
Träningslära med kost.
Musklerna Vad vi än sysselsätter vår kropp med arbetar våra muskler.
En sammanfattning på saker som man inte får glömma till provet
Muskler och Styrka.
Träningslära Olika kapaciteter.
Mats Dürén leg sjukgymnast
Muskler och träningslära
Teoripass: Motion Tomi Alahelisten.
Kravprofil Mål: Koppla ihop fysiska tester med kapacitetsprofilen.
Hälsa och Kondition.
Kondition och träning.
Välkommen till föreläsningen om musklerna
Anatomi & Styrketräning
Människans Fysiologi.
Anatomi & Styrketräning
Styrka & styrketräning
Träningslära För att få ut så mycket som möjligt av din träning är det viktigt med vila och återhämtning. Endast träning på högre intensitet än tidigare.
Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
VARFÖR BLIR DOMAREN SKADAD ??
Kondition och dess metoder
Idrottsskador.
Styrketräning.
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Träningslära 9:or ht 11.
Styrka, Power & Snabbhet
Träningslära Kondition
..det beror på vilken sorts styrka man pratar om !
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
Idrott och hälsa Vannhögskolan
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
Träningslära Styrka.
Anatomi Skelett.
Uppvärmning?.
ERGONOMI Föreläsning 1 för ÅR
RÖRELSESYSTEMET.
Teorigenomgång Teori – ca. 30 minuter. Vilka är vi? Vad är puls?
GTU nivå 2. Träningslära, teori
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Konditon Upplevelsen av ett motionspass påverkas vilken intensitet träningen har. Man kan dela upp konditionsträning i två delar: Högintensiv träning och.
Hälsa och Kondition.
Muskler.
Vad är styrka? Styrka är den förmågan musklerna har att dras samman
STYRKETRÄNING Mia Jönsson FTT14/FTP
Träningslära ÅK8.
Mia Jönsson Idrott och hälsa
Mia Jönsson Idrott och hälsa
Kroppens anatomi.
“Undersökning av naturen”
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
Träningslära Pontus Fabricius – Personlig Tränare, Lärare i Idrott och hälsa och Folkhälsovetenskap.
Hälsa och träning. Vad är hälsa? Fysiskt välbefinnande Psykiskt välbefinnande Socialt välbefinnande ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt.
Idrott och Hälsa Träningslära.
TRÄNINGSLÄRA Våra kroppar är anpassade för ett liv i rörelse. Vad händer med våran kropp när vi rör oss för lite?
Träning (träna rätt) Minska risken för skador samt prestera bättre, orka mer, skjuta hårdare, springa snabbare mm. Bygger upp muskulatur samt tränar hjärta.
har som syfte att förbättra, och stärka, kroppen utifrån dess naturliga rörelsemönster Friskis&Svettis utgångspunkt för funktionell träning.
Konditionsträning. Bara löpning? Självklart inte!
UTHÅLLIGHET (KONDITION) Uthållighet är förmågan att stå emot trötthet vid långvarig belastning UTHÅLLIGHET Aerob Anaerob En persons uthållighet kan testas.
Kondition Pulsträning och syreupptagningsförmåga.
Weronica Helleberg Idrottslärare Finnbacksskolan
Utvärdering PT Mälarhöjdens skola vt2017.
Vad är styrka? Styrka är den förmågan musklerna har att dras samman
Styrka & styrketräning
Nyheter teori 2017 Nytt teorihäfte
MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då?
Hälsa och livsstil åk 8 kondition
Hälsa och livsstil åk 7 Kondition.
Temaarbete under 4 lektioner
Presentationens avskrift:

”Teorin” bakom konditions- och styrketräning! TRÄNINGSLÄRA ”Teorin” bakom konditions- och styrketräning!

Kondition kroppens förmåga att ta upp syre Uthållighet Förmåga att arbeta under en längre tid Hjärtat och lungorna tränas Snabbhet inte samma sak som uthållighet!

PULS/ HJÄRTFREKVENS MAXPULS 220 minus din ålder (220-15=ca.205) ARBETSPULS Ca. 70-80% av din maxpuls VILOPULS Ca. 50-70 slag/minut Sjunker vid träning! Ökar vid infektioner!

Träningstips 2-3 ggr/vecka 30-90 minuter/pass Ansträningningsnivåer: Lätt (lågintensiv)- promenader, jogging, cykla, simma, snacktempo, 50-70% av maxpuls Medel- svettigt, bollspel, löpning, skidåkning m.m, 70-85% av maxpuls Högintensiv- idrottare (tävling/prestationer), mycket ansträngande, mjölksyra, intervaller, 85-100% av maxpuls

Styrka musklernas förmåga att orka arbeta Uthållig styrka Maxstyrka Explosiv styrka

STYRKETRÄNING, råd Stora muskelgrupperna Hela kroppen Kroppen som vikt eller lätta vikter 10 repetitioner á 3 set Stationsträning Rätt teknik Lugnt tempo Kosten viktig efteråt!

Muskelfiber Varje muskel består av ett mer eller mindre stort antal celler–muskelfibrer Ju större muskel, desto fler fibrer. I vadmuskeln finns till exempel mer än en miljon muskelfibrer

Muskelfibrer/muskelfakta Ca 40% av din kroppsvikt består av muskler Typ 1 fibrer: uthålliga, mindre, ”seniga” Typ 2 fibrer: större och starkare

Typer av muskelarbete Koncentriskt muskelarbete när muskeln förkortas. När du ligger på rygg och gör en sit-up, måste magens muskler förkortas för att du ska kunna rulla upp. Muskeln drar ihop sig och du utför ett koncentriskt arbete. Excentriskt muskelarbete när du sedan ska tillbaka i sit-upsen, ner mot golvet med ryggen. Magmusklerna måste bromsa rörelsen så att du inte faller bakåt med en smäll. De jobbar under förlängning och du utför ett excentriskt arbete

Typer av muskelarbete Statiskt muskelarbete när du stannar upp i en sit-up och håller kvar. Då måste magmusklerna jobba utan att någon rörelse sker, och du utför ett statiskt muskelarbete.

Träningsvärk Värken beror sannolikt på små bristningar inne i muskelfibern. Dessa små ”skador” ger en lätt svullnad och inflammation som ger smärta. Det bästa sättet att minska träningsvärken är genom lätt muskelarbete som ökar muskelns genomblödning. Om vi vilar några dagar efter ett hårt pass, där vi ”brutit ner” muskelmassa, svarar muskeln med att reparera och bygga upp materialet till att bli något större och starkare än innan. Det är så muskulaturen växer till med träning. Detta kallas för överkompensation

10 skäl att styrketräna (och att konditionsträna) Du minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och fetma. Ökade chanser till ett friskt liv. Du får en bättre kroppssammansättning med mer muskler och mindre fett. Det förebygger benskörhet Farligt kolesterol i blodet minskar Du orkar mer i vardagen, mental styrka.

10 skäl att styrketräna (och att konditionsträna) Du lägger en bra grund till en bra hållning Du klarar och undviker skador bättre Din kroppskännedom ökar Du behåller din kondition Det är enkelt, du kan träna hemma med din egen kroppsvikt eller med enkla redskap

Människans stora muskler Biceps Deltamuskeln Pectoralis (bröstmuskeln) Lårmuskeln (quadriceps) Magmuskler (abdominus)

Människans stora muskler Kappmuskeln (latissimus) Trapezius Sätesmuskeln (gluteus) Lårmuskeln (hamstrings) Vadmuskeln (soleus)

Rörlighetsträning Ökad rörlighet minskar skaderisken Kan minska träningsvärk? Undvika för korta muskler

Tänja/töja eller stretcha? Töj innan träningen Stretcha efter träning

Töjning och stretching Töjningar I slutet av en uppvärmning Gunga lätt, töj muskeln lätt Görs innan själva träningen Skadeförebyggande Stretching Görs efter träningen Dra ut muskeln i ytterläget Håll muskeln i ytterläget 20-30 sek.

Generella tips En muskel i taget Muskeln ska helst vara varm Gör rörelsen lugnt Andas Det ska kännas men inte göra ont

Länkar/referenser http://www.styrketraning.org/ http://www.styrkeprogrammet.se/ http://www.styrketraningsovningar.se/ http://www.muscles.se/styrketraningsprogram-for-nyborjare/ ”Stora boken om styrketräning”